James Sjöström har kommenterat på:
Då tar vi det en gång till. Första kommentaren förargade tydligen någon censor och blev bortplockad, så nu får jag kanske uttrycka mig något mer finkänsligt. Jag konstaterar att konspirationsteorierna och diktaturkramandet florerar ohämmat på kommentatorsfältet till denna artikel. Påfallande få kommentatorer reagerar på det självklara, att Omar har skrivit en debattartikel i syfte att dölja den för de flesta uppenbara verkligheten - att Syriens regim är en diktatur utan respekt för de mänskliga rättigheterna, att upproret när det bröt ut var i huvudsak fredligt, att upproret är legitimt då de riktar sig mot en regim som inte har någon legitimitet, att regimen svarade på protesterna genom att systematiskt angripa obeväpnade demonstranter med tunga vapen, att delar av armen gradvis hoppade av i allt större skaror för att beskydda folket, att regimen sedan dag ett har gjort allt för att förhindra insyn, att regimen upprepade gånger ljugit för omvärlden om vad som händer i landet. Utöver detta finns det givetvis ett cyniskt stormaktsspel med i bilden, där USA, dess Sunnimuslimska lydstater, Europa på står på ena sidan och där Syrien, Iran, Kina och Ryssland, står på andra. USA gör sig i vanlig ordning skyldiga till hyckleri. Man stöder skurkstater som Israel och Saudiarabien, som bryter mot mänskliga rättigheter respektive bistår Bahrain militärt i kampen mot deras fredliga demonstranter. Ryssland å sin sida förser den Syriska slaktarregimen med vapen som vänds mot dess egen befolkning. I fallet Syrien sammanfaller dock västvärldens egoistiska intresse med det högst legitima målet att skydda Syriens befolkning och att göra slut på massmördarna i Damaskus. Därför ser jag gärna att det amerikanska/europeiska laget i detta fallet lyckas få till stånd ett militärt ingripande.
Det finns som alltid där konflikter i muslimska länder härjar, även islamistiska terrorister med på spelplanen som försöker utnyttja situationen. Omar försöker använda islamisterna som en förevändning för att legitimera en vedervärdig massmördarregim. Att hota med Al-Qaidaspöket är en beprövat knep som även Khaddafi och Mubarak försökte med. Man försöker spela på västvärldens skräck för terrorister och försöker påskina att arabländer inte är förmögna till något annat än diktatur eller export av terrorism. Därmed ska vi förledas att tro att det ligger i vårt intresse att fortsatt stödja korrumperade diktatorer som mördar sin egen befolkning. Syriens regim består av ett gäng kriminella massmördare. De som låg bakom massakern i Hula, var sannolikt den regimtrogna Shabihamilisen. Regimen förtjänar endast omvärldens djupaste förakt och ett resolut militärt ingripande som kan expediera dem till historiens skräphög.
