En person på samma företag som en vän till mig tjänar över 50 000 i månaden utan att göra någonting, berättar min vän. Personen har tidigare haft en chefsposition på en annan avdelning, men blivit utsparkad därifrån och sedan fått en tjänst som egentligen inte innefattar någonting, fast med bibehållen lön. En annan före detta mellanchef, med ännu högre lön, har efter att ha misslyckats på sin position också fått en "pappersfunktion". Ingen av dem fyller längre något syfte på företaget, men de har ändå löner som de flesta svenskar aldrig kommer upp i. Samtidigt står många tusentals unga utanför och knackar på dörren; fortsätter att utbilda sig i åratal samtidigt som de söker jobb, eller jobbar som underbetalda praktikanter eller på osäkra vikariat.Det är här klasskampen utkämpas i 2000-talets Sverige, och kampen är hittills väldigt ojämn. Moderaterna vann, i spetsen för Alliansen, det förra riksdagsvalet på att identifiera denna klyfta, men har hittills visat sig ovilliga att vidta de nödvändiga åtgärderna för att komma tillrätta med den. "Den svenska modellen" ska inte röras är budskapet.
Jakob Lagerkranser, 2010-09-01 23:36
24