Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Socialdemokratins framtid

En Löfven-effekt går att tyda i United Minds opinionsmätning som presenteras idag. Ser framtiden ljus ut för S?  Läs (105) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Kvotering

Fyra av tio börsbolag saknar kvinnor i sina ledningsgrupper, visar en rapport från stiftelsen Allbright. Dags för kvotering?  Läs (9) Skriv


Prenumerera Jakob Lagerkransers aktiviteter

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

The Economist är en av de mest ansedda journalistiska tidskrifterna i världen. Tillskillnad från det mesta annat jag sett här redovisar de t.o.m sina källor. Den "hemska" jämförelsen mellan växtförädling och modern genmodifiering gjordes av den enda genforskaren i diskussionspanelen, och hon benämnde sig inte som GMO-supporter. Endast som vetenskapskvinna. Du fortsätter att använda naturligt och onaturligt på ett sätt som har en tydlig religiös anspelning, men inte en särskilt rationell sådan. Summa sumarum: I en värld där vi gjort om större delen av urskogen till åkermark (som vi gjort i kontinental-Europa), bor i jättelika betongdjungler, får vår mat, våra läkemedel och våra kläder industriellt producerade, kurerar osss med piller och giftig strålning, transporterar oss i bilar, tåg och flygplan, får vår el genom att klyva atomkärnor och ändra floders lopp, har manipulerat djurs och växters gener i hundratals t.o.m tusentals år (hur "naturlig" är den sterila mulåsnan tycker du?), är prat om att just den nya generationens genmodifiering är steget för långt mot naturens ordning i huvudsak endast ett genomskinligt argument för att skydda egenintressen, anser jag. Och med det anser jag att jag har mitt sagt om detta. Känns nämligen som att jag bara svarar på egentligen samma argument om och om igen.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

Min faster hade en hund av en ras, en terrier av något slag, som avlats fram under sekler för att få egenskaper som gjorde rasen så bra som möjligt på att jaga grävlingar ur gryt. För detta syfte hade rasen fått en kraftig överkropp, men väldigt små ben. Uppenbarligen bra att ha i ett grävlingsgryt, men ganska meningslöst för allt annat. Till exempel kunde min fasters hund inte gå i trappor utan fick ta hissen. Två frågor ang. detta: 1. Är detta framavlande (så som alla dagens hundar tagits fram och så som även växter länge korsats med varandra för att skapa nya gener) naturligt eller onaturligt? Spelar det någon roll? 2. Hade det varit bättre eller sämre om man tagit fram samma hundras (dvs med exakt samma gener) genom att manipulera de ursprungliga generna i ett laboratorium istället för att avla fram dem i många generationer genom ett "trial-and-error"-system?

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

Min poäng är att människan gjort det omöjliga möjligt i tusentals år. Hur möjligt tror du jordbruk tycks för något annat djur? Att göra det omöjliga möjligt är vad som utmärker människan från övriga djurriket, så om vi ens ska använda ordet naturligt så är det väldigt naturligt för människan att göra det. Som det påpekades i debatten igår är ju inte det här heller någon ny vetenskap. Att ändra växters genmassa har man väldigt länge gjort genom växtförädling, dvs korsa olika gener. Så genmodifiering är absolut inget nytt, det nya är snarare att man nu kan göra det på molekylärnivå. Man kan alltså göra det snabbare och effektivare. Men företeelsen att ändra växters genmassa är som sagt långt ifrån ny. Som de sa igår hade en och samma växt skapats genom växtförädling respektive genom modern genmodifiering. Det var genetiskt samma växt, den hade bara skapats genom olika tekniker. Skillnaden då är ju bara hur effektivt denna växt skapas av respektive teknik. När det gäller läkemedelsindustrin är jag väl medveten om de problem som finns där. Men att det finns problem och moraliska dilemman innebär väl knappast att du vill att syntetiska läkemedel ska förbjudas? Det handlar snarare om att hela tiden försöka skapa bättre regleringar (inte nödväntigtvis fler, men bättre). Problem och dilemman när det gäller ägande (patent etc), oönskade effekter (oftast miljöproblem) och för stor politisk och ekonomisk makt (monopol, lobbyism etc) är en del av alla industrier. Precis alla. Vi får skilja den biten från själva tekniken.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

En artikel om Brasiliens jordbruk som verkligen bör läsas: http://www.economist.com/node/16886442?story_id=16886442&CFID=147740664&CFTOKEN=17218654

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

Ingen har påstått att GMO är en universallösning. Sådana finns inte. Men t ex Brasilien är ett bra exempel på hur GMO-teknik i kombination med annat kan öka produktionen i jordbruket kraftigt och minska fattigdom. Din uppfattning om Brasilien är ganska fel. Många miljoner har dragits ur fattigdom de senaste 15 åren där. Det är en av den Tredje Världens framgångssagor. Att säga att bara ett fåtal har blivit rika är faktiskt en ren lögn. De är ett av ytterst få fattiga länder som har ökat sin jordbruksproduktion och det enda med tropiskt klimat som gjort det. I afrikanska länder bedrivs det dock fortfarande ett till större delen traditionellt jordbruk. Där är också fattigdomen som allra störst, många miljoner svälter och jordbruksproduktionen står still eller till och med minskar. Jag vill igen understryka att GMO inte är en mirakellösning, men rätt använt kan det vara en betydelsefull faktor bland andra framförallt i länder där klimatet kraftigt försvårar jordbruk (som det gör i många afrikanska länder). Vi klarar redan idag inte av att föda en snabbt växande världsbefolkning och vi kan inte plöja upp mycket mer mark utan allvarliga ekologiska följder (ökenspridning, översvämningar etc). Därför behöver vi vetenskapens hjälp med att utnyttja den mark vi har effektivare. Det innebär inte att vi aningslöst ska acceptera allt nytt (som vi gjorde bl a på DDT-tiden), men vi har inte heller råd att säga nej till nya teknikområden bara för att de av nån underlig anledning inte skulle vara "naturliga" nog i ett samhälle där vi trycker på en knapp för att få ljus, förgiftar kroppen för att få bort tumörer och kurerar oss med piller från laboratorium. Inte för att det är nåt fel med detta, utan bara för att visa hur oanvändbart ordet "naturligt" är idag.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

Marie, mitt argument är inte att GMO är naturligt, utan att "naturligt" är ett meningslöst begrepp. När det gäller Brasilien har ökad produktivitet i deras jordbruk dragit många miljoner ur fattigdom. Det har självklart inte bara med GMO att göra, men det är en del av det. I Afrika, där de flesta länder har förbjudit GMO, är knappast miljöproblemen mindre, men fattigdomen är större.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

Jag kan förtydliga med att säga att frågan hur patent ska hanteras bör skiljas från huruvida tekniken i sig får användas eller inte. Idag pågår t ex en livaktig debatt ang. om huruvida mjukvara ska få patenteras eller inte, men jag tror inte någon blandar in frågan om tekniken ska få användas eller inte. Det tas för givet att den ska få användas, frågan är bara hur. Hur en teknik ska regleras är en annan fråga än om den ska få finnas eller inte.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

”Naturligt” hinder för vettig debatt

I båda kommentarerna ovan blandar ni ihop diskussion ang. begreppet "naturligt" med hur man specifikt ska behandla GMO. För att hålla oss till "naturligt", som jag sa jordbruket i sig innebär en kraftig modifiering av naturen. För nån som levde på jakt och fiske måste en upplöjd och odlad åker setts som en fantastisk och/eller skrämmande förändring av det "naturliga". Jordbruket har varit vitalt för vår utveckling, men också inneburit stora skador på vår miljö. De skogar som tidigare täckte kontintental-Europa är idag nästan helt borta. Skogarnas komplicerade ekosystem har ersatts av åkrarnas monokulturer. Användandet av genteknik är ett litet steg jämfört med den fullständiga revolution som jordbruket innebar. Och det finns flera sådana paradigmskiften i vår historia. Ett annat är t ex skapandet av syntetiska material och ämnen. Dvs naturliga indgredienser som manipuleras i laboratorium för att bilda helt nya ämnen. T ex kommer våra moderna läkemedel till på det viset? Är det tillräckligt naturligt eller inte? Finns det någon anledning att påstå att genteknik är ett steg för långt i det onaturliga? Och gäller det då all genteknik? Personligen anser jag inte att man kan döma ut en hel teknik. Jag skulle därför inte vilja förbjuda syntetiska läkemedel endast för att de inte är tillräckligt "naturliga". Snarare får man bedöma varje produkt för sig, precis som Läkemedelsverket gör innan nya läkemedel kommer ut på marknaden. Denna modell har uppenbarligen även fungerat gällande GMO-grödor de ca 15 år som dessa använts i övriga världen (framförallt Nordamerika, men även Sydamerika och delar av Asien). Systemet kommer dock inte vara vattentätt. Precis som med läkemedel kommer det komma ut kontroversiella produkter på marknaden, produkter som emellanåt är direkt skadliga, men lika lite som en sådan risk är skäl nog att förbjuda syntetiska läkemedel är den skäl nog att förbjuda genteknik inom matproduktion anser jag. Framförallt inte när dagens jordbruk inte kan försörja världens befolkning idag, och än mindre kommer att kunna försörja morgondagens.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

2000-talets klassklyfta är identifierad, men långt ifrån åtgärdad

LAS 18 §: "Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren." Sedan är det ju öppet för viss tolkning vad "grovt åsidosatt" innebär, men eftersom uppsägning på personliga skäl är ovanligt i Sverige krävs det nog en hel del för att "grovt åsidosatt" ska anses uppfyllt. Speciellt för någon som är fackansluten eftersom Arbetsdomstolen till stor del utgörs av respresentanter från facken. Utöver detta har facken stora möjligheter att genom blockader o dyl pressa företag som har avskedat en medlem. Mot mindre företag kan detta tryck vara direkt förödande. Syndikalisterna använder sig flitigt av dessa metoder, nu senast mot Berns. Men även mer reguljära fack har visat i t ex Vaxholmsfallet vilken effekt blockader kan få. Det går ju ganska lätt att dra slutsatser vilken effekt detta ofta får: T ex om en mellanchef inte funkar riktigt på sin avdelning. Inget tjänstefel har begåtts och ingen grov inkompetens kan påvisas, men det är ändå klart att situationen måste åtgärdas. Istället för ett avsked som kan resultera i det tas till Arbetsdomstolen, där sannnolikheten är stor att man kommer att förlora, och/eller konflikt med facket väljer man nog ofta att omplacera personen istället. Oavsett om det verkligen finns en annan tjänst ledig eller om man halvt som halvt måste hitta på en. Prata med vem som helst som jobbar på ett större företag eller på en myndighet eller liknande, och jag lovar att de har sådana exempel.

Jakob Lagerkranser har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Det här är en ganska starka överdrifter om det brasilianska jordbruket, ett jordbruk som dragit många miljontals brasilianerna ur fattigdom det senaste decenniet. För ett mer balanserat perspektiv föreslår jag artikeln "The Brazilian farm miracle" i senaste The Economist.


För denna sida ansvarar Jakob Lagerkranser


Anmäl

Om mig:

Bor: Stockholm
Född: 1975

Jag är statsvetare och frilansjournalist.


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.