Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv


Prenumerera Hedi Bel Habibs kommentarer

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Sverige är lika skuldsatt som Grekland

# Peter Andersson I verkligheten finns det inget bevis på att statsskulden behöver ligga på så låg nivå som i Sverige för att ekonomin ska vara i balans. Norge t ex har inga problem med att betala bort sin statsskuld, men har ändå högre statsskuld som andel av BNP än Sverige. En anledning till att många stater inte strävar efter att vara skuldfria är att den avkastning man får från investeringar man kan göra för lånade pengar är mycket högre än riskerna och kostnaderna med en statsskuld. Att amortera av statsskulden utan att samtidigt investera i eftersatta sektorer i ekonomin är liksom att amortera på ett bostadslån utan att reparera fuktskador på det belånade huset. Irland är bland de länder som betalat av sin statsskuld utan att samtidigt investera i eftersatta och för ekonomins oumbärliga sektorer. Resultatet blev en onödigt låg statsskuld på 25 procent av BNP och samtidigt en orimligt hög privat skuldsättning som ledde till finanskollaps och återställde statsskulden till samma nivå som före amorteringen. Det är samma misstag som nu upprepas i Sverige. När statsskulden amorteras ner till låga nivåer utan att staten samtidigt investerar i eftersatta sektorer i den reala ekonomin tenderar den privata skuldsättningen att stiga till orimligt höga nivåer. Ohållbara skuldnivåer som byggs upp i den privata sektorn spiller i sin tur över i statskassan och statsskulden återgår tillbaka till samma höga nivå som fanns före amorteringen. Detta har hänt i länder som före krisen hade en låg statsskuld såsom Island, Irland och Spanien. Sverige är på väg mot samma öde.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Sverige är lika skuldsatt som Grekland

# GB Komplexiteten bakom den finansiella stabiliteten kräver att vi måste titta på balansen i hela ekonomin och inte bara på nivån på statsskulden. Allt tyder på att statsfinansernas långsiktiga hållbarhet hotas i huvudsak av höga privata skulder och inte av nivån på statsskulden. Irlands företag och hushåll hade en skuldsättning på 370 procent av BNP före finanskollapsen jämför med en statsskuld som låg på 25 procent av BNP. I samtliga finanskriser med undantag för Greklands korrupta byråkrati och skattetekniska problem har bakgrunden till den finansiella kollapsen varit att den privata sektorn, hushållen och företag, tagit på sig orimligt höga skulder för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin medan staten har varit återhållsam i sina utgifter. Ohållbara skulder som byggdes upp i den privata sektorn, i form av olika typer av lån, spillde därmed över i offentliga kostnader i form av budgetunderskott och ökad statsskuld. Det är just detta som har hänt på Irland och Island trots en mycket låg nivå på statsskulden och skenbart väl fungerande ekonomi före krisen.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Högre frekvens av dödligt våld i etniskt homogena samhällen

# 70 Fel information om Japan Du lämnar här. Det Du säger gäller anmälningsstatistik hos polismyndigheten. Det som citeras i artikel är WHO:s data baserade endast på läkarobduktioner för fullbordat dödligt våld. Dessa data redovisas av varje land baserat på läkarintyg vid dödsfall. Syrien, Somalia etc har ingen relevans i sammanhanget. Artikel beskriver etniskt homogenitet kontra etniskt heterogenitet i demokratiska samhällssystem. USA är ett land som uppkom genom invandring. Den höga brottsligheten i landet är en återspegling av enorma sociala och ekonomiska ojämlikheter som saknar motstycke i någon annan demokrati.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Högre frekvens av dödligt våld i etniskt homogena samhällen

# ISLAND Observera att Island inte är något homogent land. Andelen utrikesfödda i detta lilla land är 8,1 procent.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Mångkulturalism är en medeltida ideologi förklädd till demokrati

# 3 Olof Lindberg # 6 Mats Dagerlind # 17 Peter Larsson med fler Jag håller med att människan lever i gränslandet mellan individ och kollektiva sammanslutningar som också har betydelse för identiteten. Men dessa sammanslutningar behöver ock inte "etnoessentialiseras eller kulturessentialiseras". Individer ska kunna i samspel med andra kunna ingå i sammanslutningar som inte behöver vara lika med förbestämda mönster: religion, etnicitet mm. Dessutom ska inte kulturella rättigheter i en demokrati definieras som kollektiva rättigheter. Detta leder ju till en kulturell förslavning av individen, som sedan av gruppen kan påtvingas etiketten kulturförrädare när hon eller han inte underkastar sig gruppens egna dogmer, värderingar eller ingå i den egna gruppens sammanslutningar.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Därför fungerar inte Anders Borgs tillväxtmodell

Bernt #19, Du bara radar upp glädjekalkyler från olika myndigheter. Jag är inte ute efter att hävda att svensk ekonomi skulle vara svag. Jag vill bara varna för svagheter som kan bli förödande för ekonomin om inte dessa åtgärdas i tid. Ekonomin drivs upp tillfälligt av konsumtion. Bakom ytan döljer sig följande: 1) Investeringstrenden inte särskilt positiv Industrins investeringar mätt i 2008 år priser uppgick till 69,1 miljarder år 2008, 49,3 miljarder år 2009 och 46,9 miljarder år 2010. Observera att investeringarna år 2010 är lägre än katastrofåret 2009. 2) ingående och utgående investeringar: negativt netto Direktinvesteringar visade på ett inflöde till Sverige på79 miljarder och ett utflöde från Sverige på 197,3 miljarder år 2009. År 2010 var inflödet 38 miljarder och utflödet 216,7 miljarder. Observera att netto utflödet var större år 2010 än katastrofåret 2009. 3) Lägre överskott än väntat i maj Statens betalningar gav ett överskott på 31,1 miljarder kronor i maj, vilket är 9,4 miljarder kronor lägre än Riksgäldens senaste prognos. Lägre skatteinkomster och högre räntebetalningar på statsskulden förklarar skillnaden, skriver Riksgälden i ett pressmeddelande. Vi får hoppas att de lägre skatteinkomsterna i maj är ett enstaka företeelse! 3) Sysselsättningstrenden inte särskilt positiv Sysselsättningsgraden låg på 74,3% år 2008. År 2010 låg den på 72,7%.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Demokrati i arabvärlden bäddar för stora handelsöverskott i Sverige

#10 Olle Svensson, Jag ser ingen skillnad mellan det Du säger och det som finns i artikeln. Artikeln utgår från att demokratisering innebär utveckling och förutsättningar för utveckling. Uppror mot förtryck sker nu på samma sätt som upproret mot kommunismen. Kommunismen har skapat förtryck och fattigdom. Idag kanv i konstatera att alla fd kommunistländer har lägre ekonomisk utveckling än de länder som har haft demokrati. På samma sätt har religöst och politiskt förtryck bromsat utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika. Det uppror som nu sker kan leda till en utveckling som gynnar handel generellt och Sveriges handel i synnerhet. 90 procent av Finlands handelsöverskott kommer från MENA-regionen. För Sveriges del finns det också en stor potential för export. Eftersom Finland och Sverige har likartade industrier och konkurrerar om samma marknader kan Sveriges konkurrenskraft minska när Finland får ett stort övertag i MENA regionen. Och jag ser inget kontroversiellt med att hävda detta.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Demokrati i arabvärlden bäddar för stora handelsöverskott i Sverige

#3-#8 Det är väl lika många rika som fattiga länder såväl i Europa som i MENA-regionen. Att inrikta sig bara på fattiga länder är ju en vinkling. Här är BNP per capita i internationell dollar år 2010 från internationella valutafonden: Quatar : 88,232 Kuwait: 38,239 Sverige: 37,775 Förenade Arabemiraten: 36,973 Frankrike: 34 000 Japan: 33, 828 Italien: 29.418 Bahrain: 26,807 Oman: 26,197 Saudiarabien: 23,742 Bulgarien: 12,052

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Demokrati i arabvärlden bäddar för stora handelsöverskott i Sverige

#1 Olle Svensson, Jag tror inte att man kan en så statisk syn på hur fort det kan gå åt något håll eller ett annat. Min bedömning är att det kommer att gå ganska fort, men inte problemfritt. Det gäller också att slå vakt om Sveriges ekonomiska position genom att vidta långsiktiga tillväxtåtgärder. Den tillväxt som skildras nu i massmedia är bara en återhämtning från en BNP nedgång på över 6 % om man räknar både 2008 och 2009. Sverige växer fort på grund av att BNPnedgången var så stor. År 2007 var BNP per capita 358 900 kronor per capita. År 2010 ligger den på 352 000. DVS år 2010 är vi tillbaka på 2005 årsnivå. Om man jämför olika länders tillväxt i förhållande till BNPnedgången år 2009 och 2008 får vi en hel annan Bild. Det är denna nyanserade bild som behövs för att veta hur Sverige i verkligheten ligger till och vilka åtgärder som behöver tas för att inte Sverige på nytt får en lika stor BNPnedgång vid nästa konjunkturnedgång. Det är syftet med de förbättringsförslag som föreslås i artikeln.

Hedi Bel Habib har kommenterat på:

Undermålig infrastruktur bakom jobbflykt från Sverige

Bernt# Jag har tidigare ifrågasatt sänkta skattesänkningar som "ett ensidigt verktyg" för att åstadkomma tillväxt. Och denna kriktik kvarstår så länge som skattesänkningar ensidigt används som mirakelsösning på alla tillväxtfrågor. Sveriges ekonomi vilar mycket på basindustrier som är mycket transportberoende och transportkrävande. Större delen av Sveriges handelsnetto kommer från skogsindustrierna. Ändå finns ingen tillfredsställande järnvägskapacitet för att skogsindustrierna ska kunna nå sina marknader på ett kostnadseffektivt och konkurrenskrafitigt sätt. Man vill gärna ha skatteintäkterna från skogsindustrierna, men det görs ingenting på infrastruktur och transportområdet för att underlätta export till huvudmarknaderna. Underunvesteringar finns inte bara på jänvägssidan utan också på vägssidan. Transportkostnader för skogsindustrin inklusive hantering, lager m.m. ligger idag på ca 20% av varuvärdet.


För denna sida ansvarar Hedi Bel Habib


annons:
Anmäl

Om mig:

Hedi Bel Habib är fil doktor och forskare med förankring i Frankrike och Sverige. Har forskat i tvärvetenskapliga frågor som sträcker sig från medicinska till samhällsekonomiska frågor. På senare tid har mest forskat i frågor som rör näringslivets tillväxtförutsättningar lokalt, regionalt, nationellt och globalt.


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  3. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  5. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  6. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  7. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  8. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2
  9. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  10. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.