Harry Rson Svenssons aktiviteter 
Genom brist på källkritik, slarvigt läsande av primärmaterialet samt oförmåga till kontextualisering, kränker myndigheten Forum för levande historia en hel yrkeskår inom det svenska försvaret. Krav borde höjas om att På denna plats – en vandring genom krigets Stockholm 1933-1945 dras tillbaka och omarbetas. Det skriver Harry R:son Svensson, doktorand vid Stockholms universitet.
Antisemitism och islamofobi är grenar på samma xenofobiska träd och bör därför inte politiseras. Politiserandet tycks följa samma linjer som åsikterna om Mellanösternkonflikten. Extra skruvat har det blivit med Sverigedemokraternas etablering på riksplanet och dess ställningstagande mot antisemitism som ett alibi för partiets antimuslimska retorik. Det skriver forskaren Harry R:son Svensson.
Sverigedemokraterna återkommer ständigt till att ett mångkulturellt samhälle är en grogrund för konflikter. Men både svensk och utländsk forskning visar tvärtom att ett sådant samhälle främjar tillväxt och tolerans. Det skriver Harry Rson Svensson, medlem i Forskarnätverket "Judarna i Sverige - en minoritets historia", vid Uppsala universitet.
Vid polisens presskonferens på lördagsmorgonen bekräftades att den gripna attentatsmannens åsikter går åt ”höger och kristen fundamentalistisk riktning.” Han har också varit engagerad i det populistiska och främlingsfientliga Fremskritspartiet. Gärningsmannaprofilen pekar på ett sällan diskuterat och framlyft faktum, att kristen fundamentalism i sitt ställningstagande för staten Israel i Mellanösternkonflikten, har antagit en starkt muslimfientlig position. Denna politiska symbios exemplifieras genom Sverigedemokraternas etablering i Karlskrona, skriver historieforskaren Harry Svenson.
Inför en handbollsmatch mellan Israel och Sverige i Karlskrona utmålades staden återigen som nazismens urhem i Sverige. Men ny forskning visar snarare på motsatsen. Karlskrona var en av de första svenska städerna med en större integrerad judisk befolkning och nazismen var svag under 40-talet, skriver historieforskaren Harry Svensson.
Expressen försöker tolka allmänhetens intresse och ge en bild av, den för de oförklarliga skjutningarna i Malmö, anhållna mannen, "38-åringen". Som sig bör inom kvällstidningsbranchen balanserar tabloidtidningen på anständighetens gräns och rör sig i gråzonen för vad som är förenligt med de, av Pressens Opinionsnämnd uppsatta, pressetiska reglerna. Efter en intervju med fadern till den anhållna, konstaterar Expressens journalister att 38-åringen lider av "sjukdomen" Aspergers syndrom, trots att "han aldrig velat bli klassificerad av sjukvården att han lider av Asperger. Så han har aldrig sökt vård för det."
Konsensus tycks ha nåtts i debatten kring Björn Wimans beslut att inte publicera Martin Kellermans Rocky-strip som ironiserar över antisemitismens stereotyper. Kritikerkåren är enad om att tilltaget var fel och kontraproduktivt, då användandet av stereotypen var uppenbart ironisk. Men det finns ytterligare ett perspektiv som är viktigt att lyfta i debatten, frågan om avsändaren. Genom att sätta fokus på sändarperspektivet, framkommer generella frågor som behandlar en majoritetskulturs förhållande till minoriteter.
Genom att bära Blekingedräkten vid Riksmötets öppnande ville Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson framstå som svenskhetens och lokalsamhällets främsta företrädare, men istället visade sölvesborgaren Åkesson, genom bärandet av just Blekingedräkten, på sin okunnighet om det egna kulturarvet. För den historiskt initierade och intresserade av folkdräkter manifesterar Åkessons Blekingedräkt östra Blekinges kosmopolitiska historia, vilket står i bjärt kontrast till den nationalromantiska vantolkningen av historien som Sverigedemokraterna baserar sin politik på. Hela tilltaget drar ett löjets skimmer över Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna.
Den demografiska förändringen i Sverige, med avfolkning av landsbygden är kanske en större förklaring till Sverigedemokraternas framgångar än vad vi tidigare trott. Det skriver Harry Svensson som studerat valresultatet i Karlskrona, ett av SD:s starkare fästen.
I 1934 års val fick Nationalsocialistiska Arbetarpartiet 137 röster i Karlskrona stad. I det följande valet, 1938, erhöll NSAP endast 10 röster. NSAP fanns aldrig representerade i Karlskrona stadsfullmäktige, vilket Helene Lööw felaktigt påstått. Karlskronas rykte som den svenska nazismens historiska hemort är falskt. NSAP fanns representerade med tre mandat i Fridlevstad kommunalfullmäktige efter valen 1934 och 1938. Fridlevstad var fram till 1970-talet en egen kommun, beläget 30 km nordväst om Karlskrona stad. Idag ingår Fridlevstad i Karlskrona kommun, men kan inte sägas representera Karlskrona. Litteratur, tryck och karikatyrteckningar producerade i Karlskrona under perioden 1829-1943 och som behandlar stadens judiska invånare, saknar helt den, för tiden så vanliga, antisemitiska jargongen och stereotyperna. Detta ger för handen något helt annat än den bild Lööw och Schön förmedlar av Karlskrona.
För denna sida ansvarar Harry Rson Svensson
Jag har varit politiskt aktiv inom moderaterna, men trätt tillbaka. Har läst en fil mag i historia med inriktning på Karlskronas judiska historia, vid BTH. Jag har också läst en teol kand med inriktning judaistik i Lund.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
