Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Läs (1) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Håkan Johansson

  

Prenumerera Håkan Johanssons aktiviteter

Håkan Johansson har kommenterat på:

Människor säljer sin värdighet för en remouladsås

Lite nuffror och fler källor EN FÖRSÄKRING Sjukförsäkringen är för det första en allmän försäkring (lag 19620381). I socialförsäkringslagen (1999:799) anges vem som är försäkrad. Försäkringen finansieras i grund och botten av att vi arbetar som anställda eller driver egna firmor. Rent tekniskt sker detta via arbetsgivaravgifter, som regeringen i budgeten för 2010 kallar en indirekt skatt. Avgifterna betalas till Skatteverket av alla anställdas arbetsgivare eller av egenföretagare med lön från deras firmor. Då kallas de egenavgifter. Arbetsgivaravgifterna för en anställd är i år 31,42 procent av bruttolönen. Det är exakt samma nivå i år som den var 2008. Förklaringen är att den allmänna löneavgiften höjts till 9,23 procent i dag. Sjukförsäkringsavgiften är 5,02 procent (något högre för egenföretagare). Sjukförsäkringsavgiften utgör alltså cirka en sjättedel av de sammanlagda arbetsgivaravgifterna, och den allmänna löneavgiften nästan en tredjedel. Se tabell om detta på Skatteverkets hemsida: http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forarbetsgivare/socialavgifter/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html FÖRSÄKRINGSKASSANS INTÄKTER Försäkringskassan redovisar 2010 en intäkt på 71,6 miljarder kronor från sjukförsäkringsavgiften. Den allmänna löneavgiften redovisas som en intäkt på cirka 72 miljarder kronor. Det blir sammanlagt drygt 140 miljarder i intäkter från dessa båda arbetsgivaravgifter. Se sid 129 i Försäkringskassans årsredovisning för 2010: http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Publikationer/arsredovisningar/fk_arsredov_2010.pdf FÖRSÄKRINGSKASSANS UTGIFTER Sjukersättningen som betalades ut till de försäkrade 2010 var 58 miljarder och sjukpenningen 17,6 miljarder (sid 113 i årsredovisningen). Det blir alltså sammanlagt cirka 75 miljarder kronor. Lägger man även till annat inom utgiftsområdet (aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, handikappersättningar, bostadstillägg, utbetalning till landstingen, rehabiliteringsgarantin och övriga förmåner blir utgifterna totalt 92,2 miljarder). Utöver det är Försäkringskassans förvaltningskostnader cirka 8 miljarder kronor för hela verksamheten (sid 61 i årsredovisningen). Den kostnaden för sådant som personal och lokaler mm. Anslaget från statens budget för att täcka kostnaden är dock bara drygt 7 miljarder, eftersom den också finansieras från en del andra håll (sid 62 i Försäkringskassans årsredovisning 2010). Försäkringskassan uppger självt i årsredovisningen 2010 att förvaltningskostnaden för sjukpenningen är 2,5 miljarder kronor och för sjukersättningen 1,0 miljarder. Hela kostnaden är alltså cirka 3,5 miljarder. STATENS BUDGETERADE KOSTNAD. Regeringen budgeterade anslag (utgifter) i fjol för totalt cirka 811 miljarder kronor. Av dem utgjorde anslaget till Försäkringskassans förvaltning 7,2 miljarder. Se sid 10 i regeringens specifikationer över utgifter och inkomster. Det är alltså i princip samma nivå som Försäkringskassan uppger för förvaltningskostnaden i årsredovisningen 2010. Se bilaga 1 till regeringens budget för staten 2010: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/17/16/e8736900.pdf STATENS INTÄKTER Regeringen budgeterade intäkter från egenavgifterna för sjukförsäkringsavgiften som egenföretagare betalar in var 2,4 miljarder kronor 2010. Intäkterna från den allmänna löneavgiften var 2,3 miljarder, summa cirka 4,7 miljarder. Se återigen bilaga 1 till statsbudgeten: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/17/16/e8736900.pdf Statens intäkter från sjukförsäkringsavgiften (redovisad som en indirekt skatt) som anställdas arbetsgivare betalar in var budgeterad till 69,4 miljarder. Intäkten från den allmänna löneavgiften var 70,4 miljarder. Summan blir 139,8 miljarder kronor. Totalt blir det alltså cirka 144,5 miljarder som regeringen budgeterade i intäkter från egenavgifter och arbetsgivaravgifter. STATENS KOSTANDER Regeringens/statens budgeterade kostnader för sjukpenning och rehabilitering var samtidigt 21,6 miljarder och aktivitets- och sjukersättningar 65,9 miljarder (sid 9 i bilaga 1 till statsbudgeten). Summan blir alltså 87,5 miljarder. Hur man än räknar har alltså både staten och Försäkringskassan såväl intäkter och utgifter som är relaterade till sjukersättningen och sjukpenningen.

Håkan Johansson har kommenterat på:

Människor säljer sin värdighet för en remouladsås

Jag tycker artikelförfattaren borde förklara hur hon kommit fram till att sjukförsäkringen ”hanterar” en åttondel av statsbudgeten. Det enda man tydligt kan se som en statlig kostnad är Försäkringskassans förvaltningskostnad för att driva själva myndigheten. Den var i fjol cirka 7 miljarder kronor och går till sådant som löner till Försäkringskassans personal, inhyrda konsulter mm. Kassan självt uppger i årsredovisningen att denna kostnad är 3,5 miljarder för sjukersättning och sjukpenning. 3,5 miljarder i kostnader av statliga utgifter på totalt cirka 811 miljarder blir cirka 0,4 procent. (Omräknat i remouladsås blir det omkring 233 miljoner paket à 15 kronor styck, alltså nästan 25 paket/år att piffa upp fiskpinnarna med för varje svensk). Resten betalar vi själva via arbetsgivaravgifter (31,42 procent av bruttolönen; själva sjukförsäkringsavgiften är 5,02 procent och den allmänna löneavgiften 9,23 procent). Regeringen självt ser det som ”indirekta skatter”. I princip borde statens/Försäkringskassans intäkter från sjukförsäkringsavgifterna balansera kostnaderna för sjukersättning och sjukpenning. Men enligt en beräkning som redovisas av LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio, baserad på uppgifter från Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Pensionsmyndigheten och försäkringsbolaget Folksam, beräknas sjukersättningen i själva verket ge ett överskott på 63 miljarder kronor under perioden 2010-2014. Källa: http://212.247.9.120/loblog/?p=2238

Håkan Johansson har kommenterat på:

Arbetslösa borde vara tacksamma för hjälpen

Tror att alla sådana här "åtgärder" är att ducka för det verkliga problemet, som strutsens berömda stoppa huvudet i sanden eller sopandet under mattan . Det enda vettiga är att nuförkorta arbetstiden och "dela på jobben". Att lagstifta om max sex timmars arbetsdag är det som behövs. Löner och sådant är som vanligt en förhandlingsfråga mellan arbetsgivare och fack. Men grundproblemet handlar om att det inte behövs lika många människor för att utföra vare sig servicearbeten eller industriarbeten idag som för 10, 20, 30, 40 år sedan. 100 personer kan idag producera lika mycket som 200 igår. Och då är den enda möjliga lösningen, om man vill att fler ska få riktiga jobb, att lagstifta om sex timmars arbetsdag. Sex timmar är utmärkt eftersom arbetsgivare med dygnetruntbemanning då kan införa fyrskift.

Håkan Johansson har kommenterat på:

Sanningen om hur fallet "Annica" löstes

Och varför skriver du " Annica" inom citationstecken? Hon heter ju Annica Holmquist. Det är faktiskt en människa av kött och blod, inte någon påhittad figur.

Håkan Johansson har kommenterat på:

Sanningen om hur fallet "Annica" löstes

Utanförskapet blir inte mindre av att de som haft tidsbegränsad sjukersättning nu blir av med sina ersättningar och att den sjukpenninggrundande inkomsten sätts till noll, vilket är det som sker nu i stor skala. Utanförskapet blir inte mindre av att människor nu inte har något alls att leva på och heller inte kommer att få det eftersom de inte får några jobb. Utanförskapet blir heller inte mindre av att de istället tvingas vända sig till socialen eller av att anhöriga får betala för att de överhuvudtaget ska klara sig. Förtidspension är förstås mycket bättre än att inte ha något att leva av alls. Och om hypotetisk arbetsförmåga ska vara ett kriterium för ersättningar från socialförsäkringarna, varför ska då människor som har någon form av arbetsförmåga få ålderspension eller tjänstepension? Varför ska en person kunna vara hemma med sjukt barn, att barnet har röda hund gör ju inte att föräldern saknar arbetsförmåga. Dessutom kan de flesta jobba med något trots att de har influensa, och därför bör de inte ha någon sjukpenning. For om hypotetisk arbetsförmågan är det enda skälet för att neka människor sjukersättning borde det ju förstås vara det i alla andra fall av ersättningar också. Om det ska vara någon form av konsekvens i resonemanget.

Håkan Johansson har kommenterat på:

"Oförlåtligt att lämna ut minderåriga barn"

It is the spectator, and not life, that art really mirrors. Diversity of opinion about a work of art shows that the work is new, complex, and vital. When critics disagree, the artist is in accord with himself. (Oscar Wilde)

Håkan Johansson har kommenterat på:

Hög invandring och mångkulturella ideal hotar välfärdsstaten

Tycker siffrorna i artikeln bygger på befängda antaganden. Andelen svenskar med utländsk bakgrund beräknas enligt SCB vara drygt 2 miljoner 2020. Det är en förväntad ökning med 700 000 personer räknat från 2003. I runda slängar kan svenskar med utländsk bakgrund beräknas vara en femtedel av Sveriges befolkning eller fler än hela Stockholmsregionen 2020 (2003 var deras andel cirka 14 procent eller sammanlagt 1,3 miljoner). Två miljoner invånare betyder naturligtvis inte bara utgifter för kommuner, landsting och stat utan även intäkter i form av skatter, avgifter, samt konsumtion av dagligvaror, energi, boende, resor, sällanköpsvaror, privata och offentliga tjänster mm. Det kan antas betyda lika mycket för Sveriges ekonomi som hela Stockholmsregionen. Sveriges BNP omfattade 2008 cirka 2 400 miljarder kronor, 2,4 biljoner (eller cirka 346 miljarder USA-dollar), räknat i dagens penningvärde (7 kr =1 US dollar). 1 procent av BNP var alltså cirka 24 miljarder kronor. Personer med utländsk bakgrund utgör under perioden 2003-2020 mellan drygt 14 och 20 procent av befolkningen, och deras andel av BNP kan därför antas motsvara någonstans mellan 336 miljarder kronor och 480 miljarder kronor per år (räknat på aktuell siffra, ej framskrivet). Jämför det med ett storföretag som ICA Sverige. Omsättningen är 58 miljarder (2008). Eller för att ta ett annat exempel: Ericssons omsättning över hela världen var ifjol 209 miljarder. Personer med utländsk bakgrunds bidrag till BNP motsvarar alltså i runda slängar sex till åtta företag av ICA Sveriges storlek och drygt ett och ett halvt till drygt två Ericsson per år under perioden. BNP-tillväxten i Sverige har varit i snitt cirka 2 procent från 1970-2008, givetvis med variationer under konjunkturcyklerna, men ökningen efter krisen på 1990-talet fram till 2008 har varit större. (Dock mindre i snitt än EU15 och USA). För att få lite perspektiv: om index för BNP:s volym är 100 år 1970 är det 227,7 år 2008 i fasta priser, alltså en ökning med drygt två gånger mätt i volym. Per capita, köpkraftskorrigerat, är Sverige det land i världen med 15:e högsta BNP, strax efter Japan och något före Tyskland. Två muslimskt dominerade länder, Qatar och Förenade Arabemiraten (båda med stora oljetillgångar) ligger före (IMF:s beräkningar för 2009, enligt Världsbanken är vi 9:a enligt CIA är vi nummer 19). Så under perioden med migration till Sverige som vi kan mäta under drygt tre decennier har BNP ökat, och det kan den antas göra även i framtiden. Ökar den i snitt med 2 procent per år blir BNP cirka 1 700 miljarder 2020, 1,7 biljoner kronor. Den som kalkylerar med kostnader för invandring måste bör också ha något att jämföra med, en alternativkostnad. Vad kostar det exempelvis stat och kommun att ett svenskt barn med svenska föräldrar föds här, går på dagis, i skola och ända fram till att personen kan försörja sig själv? I undantagsfall kan man anta att personen försörjs av sina föräldrar och stat och kommun fram till 16 år då han hon får ett jobb. Vanligtvis tar det ännu längre tid. En person som migrerar till Sverige och direkt får ett jobb är alltså en ren vinstlott för samhällsekonomin (mätt i intänkter/utgifter) jämfört med alternativet att skattebetalarna skulle stå för delar av hans/hennes kostnader för utbildning med mera från BB fram till att han hon kan försörja sig själv på ett arbete vid 15-16 års ålder eller vanligare i 20-25-årsåldern. Så den bästa integrationen är att se till att trösklarna på arbetsmarknaderna sänks, så att det blir lättare för människor som migrerar till Sverige att skaffa sig jobb. Den diskussionen är, som jag ser det, den viktiga att föra och inte att måla upp olika hotfulla scenarion som saknar förankring i verkligheten. Och diskussionen om hur fler ska kunna få jobb snabbare är inte bara viktig för personer med utländsk bakgrund utan även för personer med helsvensk bakgrund som idag står utanför arbetsmarknaden och faktiskt för oss alla. Hur kan fler få arbete?

Håkan Johansson har kommenterat på:

Sjukförsäkringen behöver rehabiliteras!

Ett mycket dåligt förslag som Töres Theorell, Inger Efraimsson och Kjell Rautio för fram. Det är betydligt bättre att reformarbetet sköts av internationella experter på försäkringslösningar än att det görs av en parlamentarisk utredning _ som så många gånger förr har misslyckats och bara gjort en dålig Försäkringskassa/socialförsäkringar ännu sämre. Problemet handlar ju om att Försäkringskassan har en inkompetent ledning och att den styrs av lagstiftare. Rättsosäkerheten är bara en följd av de komplicerade regelverk som införts, och som har lett till en ständigt stigande mängd rättsprocesser i länsrätter och kammarrätter samt att många av de fattigaste står helt utanför systemen. Nej, gör inte om tidigare misstag utan ta in experter som kan föreslå enkla, överskådliga och fungerande socialförsäkringar. Ta också gärna in internationella experter på nationalekonomi i en översyn, som kan förklara för TCO och KI att lönenivåer och skolsystemets sätt att fungera spelar en överordnad roll om människor får arbete eller inte. De borde redan känna till det, men av artikeln att döma verkar det inte så.


  • 1

För denna sida ansvarar Håkan Johansson


annons:
Newsmill Analys

Anmäl

Arkiv


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  3. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Diskriminering förklarar inte utanförskapet
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  7. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  5. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  6. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  7. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  8. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2
  9. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  10. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem

Newsmill seminarier


  1. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  2. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  4. Gör energieffektivisering till en strategisk fråga
  5. Låt energiföretagen utfärda enkla energideklarationer
  6. Målet att alla ska äga sin bostad leder till stagnation
  1. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  2. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  5. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  6. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  7. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  8. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2
  9. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  10. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.