Mediernas kritik av kungahuset är hyckleri
Författare: När media, i sin iver att propagera för republik, svartmålar kungahusets historia är det frågan om rent hyckleri. Bernadottes familjehistoria liknar många andra svenska familjers.
Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Gunnar Wiktorssons aktiviteter
Författare: När media, i sin iver att propagera för republik, svartmålar kungahusets historia är det frågan om rent hyckleri. Bernadottes familjehistoria liknar många andra svenska familjers.
Under 1900-talet var svensk socialdemokratisk rättsuppfattning starkt påverkad av Axel Hägerströms filosofi som menade att sådant som äganderätt endast var ett uttryck för vidskepelse och ansåg att staten hade rätt att utan juridiska inskränkningar stifta de lagar man fann för gott, skriver Gunnar Wiktorsson, författare till Den grundlagsskyddade myten.
Men bäste signaturen Doktor Eleph@nt. Det är ju just regeringens och Naturvårdsverkets uppfattning som jag ju ägnar en hel bok åt att visa är felaktig. Trots att det nu gått halvannat decennium sedan den gavs ut har ingen hittills kunnat visa att jag har fel. Regeringen och Naturvårdsverket försöker inte låtsas om den. Man vill inte vidgå att man har haft fel, så enkelt är det. Det enda man själva anför är att en av landskapslagarna angav att man hade rätt att plocka en vante full med nötter utan att be om lov. Det "beviset" för förekomsten av en medeltida allemansrätt är helt enkelt bara löjligt.
JK Andersson Jag vet inte vilka du avser med "historiker som på minsta detalj kontrar" min forskning. Jag har inte sett några sådana, men hittar du någon är jag beredd att debattera frågan med vem som helst. Klas Sandells anmärkning om STF-folket för hundra år sedan är ju mera ett anekdotiskt påpekande än ett bevis på förekomsten av en historiskt betingad "allemansrätt".
Jo, Klas Sandell pekar på att det herrskapsfolk som kring förra seklet gav sig ut på exkursioner i det svenska landskapet struntade i vad markägarna tyckte, det var en icke-fråga. Det är ju just detta som är problemet. När strandlagen infördes struntade man i markägarnas protester. Det var en icke-fråga. När man 1994 helt avskaffade egendomsskyddet för fritidsutnyttjande av mark gjorde man även formellt markägarnas protester till en rättslig icke-fråga. Det är fel att Sverige historiskt dominerades av småbruk. Man levde företrädelsevis i byar där man brukade kringliggande åkrar. Skogen var typiskt allmänning. Beslutanderätten över allämningarna låg hos bystämman, sockenstämman, häradet eller landskapet. Endast de som bodde i det område dit allmänningen hörde hade rätt att med bystämmans eller sockenstämmans tillstånd använda allmänningarna. Man hade inte rätt till någon annan allmänning än sin egen: ”Ny får ingen fara eller fika i annans allmänning, varken i skogar eller vatten, utan att han blir skyldig till laga böter, om han ej fått lov eller lego avtal”, hette det i Magnus Erikssons allmänna landslag. Naturligtvis förflyttade sig folk under medeltiden i den mån man hade rätt att göra det, men jag vill särskilt påpeka att det gjorde man i andra länder också. En generell rätt att vistas där man ville kom emellertid först under 1800-talets liberalisering. Under samma tid upplöstes byarna och småbruken kom till genom skiftesförordningarna. Signaturen Doktor Eleph@nts argumentation är dessvärre typisk för allemansrättspropagandan. Det är frågan om ett rent fabulerande utan förankring i forna samhällsförhållanden.
Den "urgamla" allemansrätten är i själva verket en 1900-talskonstruktion. Myten började hårdlanseras i samband med strandlagens införande för att staten skulle slippa betala ersättning till markägare. Det skriver Gunnar Wiktorsson, författare till boken Den grundlagsskyddade myten, med anledning av miljöministerns förslag om inskränkningar i rätten.
Allan Vougt var en framträdande socialdemokrat under förra seklets första hälft: chefredaktör för tidningen Arbetet, försvarsminister och slutligen landshövding i Malmöhus län. Han gav 1925 ut skriften "Rasbiologi och socialism". Avslutningsvis skriver han i skriften: "Rasbiologin tvingas i själva verket att sluta bundsförvantskap med de politiska riktningar som i första hand resa kravet på ett socialt pliktbud. Den tvingas så mycket mera därtill som den överhuvudtaget icke kan hävda sig utan genom en tämligen långtgående utsträckning av samhällets makt gentemot den enskilde. På vissa punkter kräver rashygienikern med icke mindre eftertryck än socialisten en genomgripande socialisering. Det stora framtidsmålet för socialisten liksom för rasbiologen är en värld, vari arbetsfördelningen genomförts på grundvalen av varje ras, varje nations och varje individs rätt och plikt att gagna det hela." I en ledare i tidningen Arbetet skrev han:"Hela den humanitet som vår tid med fog är stolt över och som är demokratins stora tanke leder till en försämrad rashälsa om den icke tänkes fullt ut. Det är en falsk humanitet, som ömmar sig om individen på rasens bekostnad. Respekten för livets helgd får icke leda till en sentimentalitet, som blir livets försvagande." Citaten talar för sig själva.
Mårten Schultz' artikel skall väl ses som en partsinlaga från juristfacket. Släng ut lekmännen ur domstolarna och anställ medlemmar i JUSEK, är budskapet. Han anser att Sverigedemokraternas intåg i nämndemannakretsen har exemplifierar vad han anser vara en närmast bottenlös inkompetens hos vanliga medborgare. Artikeln visar på en ny elitistisk strömning bland yngre jurister som misstror kompetensen hos s.k. vanligt folk, särskilt äldre. Konsekvensen av Mårten Schultz utrensningar, blir att juristerna blir ensamma med den tilltalade i rättssalen. Den statligee åklagaren, den statligt avlönade advokaten och den av staten utsedda domaren dömer utan närmare insyn, i vissa fall bakom stängda dörrar. Det Mårten Schultz glömmer är att nämndemännen tillför de "checks and balances" som all maktutövning behöver. Risken är att domstolarna dömer över huvudet på den allmänna rättsuppfattningen, vilket på sikt undergräver förtroendet för domstolarna och rättsväsendet. Det stora felet med nämndemännen är i stället att de utses av de politiska partierna. Man borde finna andra former för hur nämndemän utses. Avslutningsvis kan jag inte låta bli att påpeka att Mårten Schultz är docent och doktor i civilrätt, inte straffrätt, samt han såvitt känt inte är tingsmeriterad och därmed har egen erfarenhet av handläggning i domstolar.
Notera hur amatörmässigt Jan Guillou håller kulsprutepistolen. Var och en som har gjort lumpen och utbildats på kpist m/45B vet att man skall inte hålla i magasinet, utan med handen runt pipans låsring med tummen ovanpå. Anledningen är att nar man skjuter automateld från höften på det sätt som Guillou visar kommer vapnet att stegra sig och man måste därför hålla emot med tummen. Om Jan Guillou öppnar eld i den ställningen riskerar han dessutom att komma åt magasinets låsspärr. Magasinet kan då lossna och vapnet kommer att fullständigt löpa amok.
Kronprinsessan Victoria har inför sitt bröllop framfört ett önskemål att hon skall föras till altaret av sin far kung Karl XVI Gustav. Svenska kyrkan har protesterat mot detta och anser enligt pressen att en sådan entré i kyrkan strider mot den svenska traditionen som enligt kyrkans uppfattning under flera hundra år stått för jämställdhet och kvinnans frihet, tydligen i motstats till vissa andra länder där kvinnan ansetts vara mannens ägodel. I själva verket skiljer sig inte sederna så mycket mellan länderna.
För denna sida ansvarar Gunnar Wiktorsson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.



