Gunnar Ågrens aktiviteter Ojämlikheten i hälsa är det viktigaste hälsoproblemet i dagens samhälle. För att minska hälsoklyftorna krävs en gemensamt finansierad, offentligt driven vård som jobbar förebyggande och prioriterar de som har de största vårdbehoven. Den uppgiften kan inte lösas av marknaden.
En bättre folkhälsa, längre medellivslängd och fler friska levnadsår, måste rimligen vara till fördel för hela samhället. Självklart blir det problem om vi anser att alla över 65 skall vara utestängda från arbetsmarknaden och skall försörjas via pensioner. Anpassar vi däremot pensionsåldern till den förbättrade folkhälsan och ser äldre som en resurs blir framtidens Sverige ett rikare samhälle med större möjligheter att finansiera en bra vård och omvårdnad. En viktig fråga är naturligtvis om en förbättrad medellivslängd alltid innebär att vi får fler friska levnadsår. Här har sjukvårdens inriktning stor betydelse. Om vi i första hand satsar på en högteknologisk sjukvård finns risken att de levnadsår om vi vinner blir år med låg livskvalitet och stora omvårdnadsbehov. Förebyggande insatser innebär i allmänhet att vi uppskjuter den period i livet då vi är sjuka och i bästa fall komprimerar den. Hur utvecklingen faktiskt blir får framtiden utvisa. Nyligen kom WHO:s Europakontor med en intressant hälsostatistik "Health in the European Union" som visar att Sverige ligge på en tätplats i Europa både när det gäller antal levnadsår där man justerat för sjuklighet och dödlighet i sjukdomar som kan påverkas av vård och behandling. Jämfört med andra länder borde vi ha stora möjligheter att klara de framtida vårdkostnaderna.
Tyskland, Frankrike och Schweiz har utmärkta sjukvårdssystem när det gäller den medicinska kvaliteten även om Sverige har lika bra eller bättre siffror när det gäller exempelvis åtgärdbar dödlighet (som kan påverkas av sjukvården) eller dödlighet under det första levnadsåret. Problemet är att samtliga tre länder har högre sjukvårdskostnader per invånare än Sverige enligt den senaste statistiken från OECD. Således inga bra exempel på kostnadseffektiva sjukvårdssystem. En bättre folkhälsa ger minskade vårdkostnader på många sätt. Kan vi minska alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna genom förebyggande åtgärder minskar också sjukvårdens kostnader. Färre personer behöver sjukhusvård på grund skador eller sjukdomar där alkohol är en viktig orsaksfaktor. Minskad rökning och mindre luftföroreningar medför lägre kostnader för vård av hjärt- och lungsjukdomar. En vettigare livsmedelspolitik skulle kunna reducera kostnaderna som sammanhänger med kraftig övervikt. Det intressanta är att förebyggande åtgärder, exempelvis fysisk aktivitet påverkar oss högt upp i åldrarna och minskar vårdkostnaderna. Självklart kan inga förebyggande åtgärder hindra att vi dör men det mesta talar för att man både höjer livskvaliteten och minskar vårdbehoven under den tid vi har kvar. Att USA har ett dåligt sjukvårdssystem är det inte bara jag som tycker. Obama verkar vara inne på samma linje - men uppenbarligen är det mycket svårt att förändra systemet, bland annat beroende på de stora ekonomiska intressen som är involverade.
Sverige sjukvård är kostnadseffektiv och ger mycket hälsa för pengarna. Med en bra förebyggande verksamhet och vettiga prioriteringar klarar vi framtidens vårdkostnader om vi säger nej till försäkringsfinansiering och marknadsstyrd vård, skriver Gunnar Ågren, tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.
För denna sida ansvarar Gunnar Ågren
Pensionär. Tidigare socialläkare och generaldirektör för Folkhälsoinstitutet. Medlem i Vänsterpartiets programgrupp för Hälso- och Sjukvård.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
