Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Gubb Jan Stigsons artiklar 
Riksenheten för polismål fick i februari 2009 i uppdrag att utreda om det fanns skäl för åklagarmyndigehten att initiera resning för Thomas Quick. Det har nu gått två år och tio månader utan att enheten avgett ett enda självständigt uyttrande. Är riksåklagaren verkligen nöjd med det, undrar Gubb jan Stigson, reporter på Dala-Demokraten som fölt Quick-ärendet sedan 1990.
Thomas Olssons lögner visar att han skrev resningsansökan i Levy-målet fullt medveten om att klienten inte kunnat förklara målets bästa bevis. Hade det funnits en sån hade han givetvis avfärdat den redan i ansökan. I stället tvingades Olssons ljuga i direktsändning i radio. Så här ljuger advokaten, skriver Dala-Demokratens Gubb Jan Stigson och ger flera exempel.
"Nu har hovrätten beviljat Quick resning också i Therese-målet. Aktörerna väljer att bortse från fakta. Snart utser RÅ en ny åklagare som kan förväntas lägga ner åtalet. Nånting är ruttet med det här. Ericson kunde ha åkt till Örjeskogen med nya hundar och kontrollerat tillförlitligheten såväl hos dem som hos de gamla söken. Gjort andra experiment. Han gjorde ingenting. Än en gång - varför utelämnar en åklagare ett tydligt bevis?" Det skriver Gubb Jan Stigson, reporter på Dala-Demokraten, som bevakat fallet Quick under nära 30 år.
En nyttig erfarenhet för Guillou, skriver Dala-Demokratens Gubb Jan Stigson om chocken när PON friade Expressen. I åratal har Stigson förgäves krävt rättelse at Guillous många faktafel om Thomas Quick/Sture Bergwall. När han till slut vände sig till PKs styrelse fick han beskedet att PK äver försvarade rätten att ha fel. Går det att bli mer pressetiskt särbehandlad än så, undrar Stigson.
TV8s Lars Adaktusson kritiserade nyligen media för ensidighet i bevakningen av Quick-fallet. Quicks försvarare Thomas Olsson svarade med att anklaga Adaktusson för okunnighet. Olsson har tidigare i Newsmill anklagat Dala-demokratens Gubb Jan Stigson för personagrepp mot Quick. Stigson visar nu har Olsson kan stoppa mångårig förföljelse av Quick och samtidigt klargöra vad som är sant och falskt i fallet. Genom att stämma Aftonbladet och TV3 för grovt förtal.
Dick Sundevall och Nils-Erik Schultz har båda rätt i sin kritik av polisens informatörsverksamhet. Det är också lätt att förstå att informatören Peter Rätz känner sig sviken. Rätz skulle kunna göra något åt det - genom att berätta hela sanningen, skriver Gubb Jan Stigson, journalist på Dala-demokraten, som var den som slutligen avslöjade verklighetens Frank Wagner.
"Resning har nu beviljats. Det kanske är juridiskt riktigt. För att jag ska tro att Quick/Bergwall är oskyldig vill jag först ha blodspåren på undertröjan ordentligt bortförklarade." Det skriver GUBB JAN STIGSON.
I juni kommenterade jag i Aftonbladet en av de märkligt godtrogna recensionerna av bröderna Bergwalls bok ”Thomas Quick är död”. Jag räknade upp några omständigheter som skulle kunnat övetyga också mig om relevansen i Quicks återtagande av sina erkännanden.
Några dagar senare svarade SVT-reportern Hannes Råstam. Han försökte inte förklara en enda av detaljerna jag...
"Att räkna upp, korrigera och bemöta felen i Pelle Svenssons bok skulle kräva mer utrymme än boken i sig.
Desto allvarligare är det. Svensson blir uppenbarligen trodd. JK ifrågasatte inte påståendet om DNA-fyndet. Kollegorna Olsson och Cullberg för in Svenssons lögn i resningsprocessen. Alla säkert i god tro. Hur ska ledamöter i Svea hovrätt veta att vad advokaterna framför är lögn?"
Fenomenet Quick har sysselsatt mig i 18 år. Quick-fallet är ett generalexempel på vad som händer när ett kriminalfall blir kultur och debatt - som det blivit i bla Aftonbladet. Då upphör normala publicistiska regler. Det skriver kriminalreportern och Thomas Quick-experten GUBB JAN STIGSON.
För denna sida ansvarar Gubb Jan Stigson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
