Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Socialdemokratins framtid

En Löfven-effekt går att tyda i United Minds opinionsmätning som presenteras idag. Ser framtiden ljus ut för S?  Läs (105) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Kvotering

Fyra av tio börsbolag saknar kvinnor i sina ledningsgrupper, visar en rapport från stiftelsen Allbright. Dags för kvotering?  Läs (9) Skriv


Prenumerera Göran Rydlands aktiviteter

Göran Rydland har kommenterat på:

Kristna skolavslutningar hotar den konfessionsfria skolan

Aktuell kyrkostatistik förklarar varför trossamfundet Svenska kyrkan, i strid mot Skollagen, är så desperat angelägen om att kyrkan etablerar kontakter med barn och unga redan i skolan. Andel av Sveriges befolkning som var medlemmar i Svenska kyrkan: 1972 - 95,2 procent 2010 - 70,0 procent Andel av alla nyfödda som döptes i Svenska kyrkan: 1970 - 80,6 procent 2010 - 53,7 procent Andel av alla 15-åringar som konfirmerades i Svenska kyrkan: 1970 - 80,7 procent 2010 - 32,5 procent Andel av alla vigslar som vigdes i Svenska kyrkan: 1970 - 79,3 procent 2010 - 36,6 procent Andel av alla avlidna som begravdes enligt Svenska kyrkansordning: 1970 - 95,5 procent 2010 - 80,9 procent Andel av Svenska kyrkans medlemmar som röstade i valet till kyrkomötet: 2001 - 14,2 procent 2009 - 11,9 procent Källa: Svenska kyrkan

Göran Rydland har kommenterat på:

Kristna skolavslutningar hotar den konfessionsfria skolan

I projektet /Medlem 2010/ har analysenheten på Kyrkokansliet i Uppsala sammanställt en enkät till över tio tusen av Svenska kyrkans medlemmar vilka svarade under våren 2010. Resultat: 90 procent har en relativt svag relation till kyrkan 20 procent är agnostiker 15 procent är ateister 15 procent tror på Jesus Citat: /Om man inte är konfirmerad tycks det vara svårare att se relevansen i sitt medlemskap./ /Om då konfirmationen i sig är avgörande för om man stannar som medlem i kyrkan eller inte så kan man lätt se att färre som konfirmeras kommer innebära färre medlemmar i framtiden. Därför finns det anledning att ta de fortsatt vikande konfirmandtalen på största allvar./ /Jämfört med 2004 års medlemsstudie verkar benägenheten att gå ur kyrkan ha ökat. Ett av de allra viktigaste resultaten i hela studien är att det finns en klar koppling mellan konfirmationen och viljan att stå kvar som medlem. I alla åldrar ökar benägenheten att gå ur kyrkan bland dem som inte har konfirmerat sig./ /Mest anmärkningsvärt är kanske att hälften av Svenska kyrkans medlemmar inte upplever att kyrkan ens någon gång haft en speciell betydelse i deras liv./ Källa: Jonas Bromander Medlem 2010 Sammanställning av Miriam Hollmer Verbum förlag

Göran Rydland har kommenterat på:

Kristna skolavslutningar hotar den konfessionsfria skolan

Skolavslutning i kyrkan ingår i trossamfundet Svenska kyrkans rekryteringsstrategi. Enligt Kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan är ett aktivt skolkyrkoarbete nödvändigt för att församlingen ska kunna bedriva dopundervisning i barn och ungdomars vardagsmiljö med syftet att säkra församlingens rekrytering av skolans elever till konfirmationen i kyrkan. Ärkebiskop Anders Wejryd skriver i sitt förord till den nya versionen av ”Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete”: Citat: /Det nya med denna version är att konfirmandarbetet tydligt sätts i relation till församlingens totala undervisningsansvar, särskilt det som handlar om mötet med barn och unga i åldrarna 0–18 år. Svenska kyrkans församlingar behöver utveckla en genomtänkt plan för hur församlingen tar sitt ansvar att undervisa om och följa upp dopet både före och efter konfirmationen./ I ”Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete” ges anvisningar för församlingens grundläggande uppgift enligt kyrkoordningen för Svenska kyrkan och församlingsinstruktionen: Citat: /I den kristna kyrkan har varje generation ett ansvar att ge vidare det evangelium som den tagit emot. Svenska kyrkan definierar detta ansvar som ett dopundervisningsansvar./ /Uppdraget att döpa och lära gör det nödvändigt att utveckla pedagogik som fungerar för olika åldersstadier./ /Församlingens ansvar för dopundervisningen gör det nödvändigt med flera och återkommande mötesplatser med barn och ungdomar. Till exempel skapar ett aktivt skolkyrkoarbete naturliga mötesplatser i barns och ungdomars vardagsmiljö. Konfirmandarbetet är en viktig del av dopuppföljningen./ /Det är viktigt att församlingen erbjuder dopundervisning även i tidigare och senare åldrar. Församlingen behöver också tänka igenom hur man skapar mötesplatser med ungdomar som inte deltar i konfirmationsundervisning./ Källa: Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Fastställda av Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Svenska kyrkan Verbum förlag 2008

Göran Rydland har kommenterat på:

Kristna skolavslutningar hotar den konfessionsfria skolan

Saken gäller principfrågan om rätten till frihet från religion och kommunens ansvar för att skydda enskilda elever i den obligatoriska grundskolan mot otillbörlig och ensidig religiös påverkan av trossamfundet Svenska kyrkan. Skolverket publicerade den 8 december 2011 en juridisk vägledning om skolverksamhet i kyrkolokaler. Där framgår att de aktuella bestämmelser som gäller en grundlagsskyddad religionsfrihet är regeringsformen 1 kap. 2 § och 2 kap. 2 § samt Europakonventionen artikel 9. Enligt den nya skollagen 2010:800, 7 kap. 19 §, är reglerna om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen väsentligt mer restriktiva än i den tidigare skollagen. Enligt Skolverkets juridiska vägledning är avsikten inte att bestämmelsen ska tillämpas när det gäller skolverksamhet i kyrkolokaler. Om rektor och lärare inbjuder till skolavslutning i en kyrkolokal agerar de ombud för trossamfundet Svenska kyrkan och sviker därmed föräldrarnas förtroende för skolan. Lojalitetskonflikter uppstår för elever och föräldrar som tvingas värna sin religionsfria/religiösa integritet. Elever och föräldrar står i beroendeförhållande gentemot skolans lärare och rektor. Detta gör att föräldrarna kan dra sig för att begära befrielse för sina barn från otillbörliga religiösa moment i undervisningen och skolavslutningen. Europakonventionen protokoll nr 1, artikel 2, Rätt till undervisning, skyddar föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning, som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Föräldrars rätt enligt Europakonventionen har avgjorts i en principiellt viktig dom, Folgerø m.fl. mot Norge, den 29 juni 2007 i Grand Chamber vid Europadomstolen. Domskäl: I den grundskola i Norge där föräldrar tvingades begära befrielse för sina barn från vissa religiösa delar i undervisningen, fanns risk för otillbörliga avslöjanden om föräldrarnas livsåskådning och privatliv för skolmyndigheterna. Domslut: Domstolen fann att det hade skett en kränkning av artikel 2 i protokoll nr 1 i Europakonventionen. Källa: Nytt från Europadomstolen Nr 7 2007 Författare och redaktör: Margaretha Ericsson, f.d. kammarrättsråd Sveriges Domstolar

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar i kyrkan innebär obligatorisk religion

FORTS. Skolverkets juridiska vägledning med titeln: /Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal/. Skolavslutningar eller samlingar kopplade till religiösa högtider får ha konfessionella inslag vid en fristående skola med konfessionell inriktning /Fristående skolor med en konfessionell inriktning får ha konfessionella inslag i den del av utbildningen som inte är undervisning. I propositionen om en ny skollag anges att det i en skola med konfessionell inriktning finns utrymme för andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning liksom att det finns religiösa symboler eller dylikt i inredningen. Detta gäller dock endast inom den delen av utbildningen som inte är undervisning./ /Det innebär bland annat att en sådan skola får ha en skolavslutning eller en samling i anslutning till en religiös högtid som har konfessionella inslag eftersom dessa verksamheter inte är delar i undervisningen./ /Deltagandet i de konfessionella inslagen ska dock vara frivilliga för den enskilde eleven även om eleven valt att gå på den aktuella skolan. För att eleven och dennes vårdnadshavare ska kunna avgöra om eleven ska delta vid till exempel skolavslutningen är det viktigt att skolan på förhand informerar om formerna för avslutningen, så att det finns en möjlighet att avstå från att delta i hela avslutningen eller vissa enskilda inslag./ /I propositionen anges att man i en förskola med konfessionell inriktning kan ha bordsbön, högläsning av religiösa berättelser och kyrkobesök./ Källa: Juridisk vägledning Skolverket, 2011-12-08

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar i kyrkan innebär obligatorisk religion

Skolverket publicerade förra veckan en juridisk vägledning med titeln: /Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal/ Skollagens definition av begreppen utbildning och undervisning Citat: /Bestämmelserna i skollagen om när det får förekomma konfessionella inslag i förskolan och skolan knyts till begreppen utbildning och undervisning. För att kunna avgöra när och på vilket sätt en förskola eller skola kan besöka en kyrka eller annan religiös lokal måste man således skilja på vad i förskolans eller skolans verksamhet som utgör undervisning respektive utbildning./ /I 1 kap. 3 § skollagen definieras begreppen./ /Utbildning definieras som ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål”./ /Undervisning definieras som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”./ /Syftet och innehållet i en avslutning torde vara sådant att skollagens definition av begreppet undervisning inte är uppfyllt. Avslutningar räknas därför som en del av utbildningen, men är inte en del i undervisningen. Även en samling med anledning av en högtid måste räknas som en del av utbildningen, men inte som en del i undervisningen./ Skolplikt och befrielse från att delta i vissa fall /I 7 kap. 17 § skollagen anges att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli./ /Enligt 7 kap. 19 § första stycket skollagen får eleven på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår./ Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka /Skolavslutning är en del av utbildningen men inte en del i undervisningen. Det innebär att de offentliga skolor och de fristående skolor som inte har en konfessionell inriktning ska vara icke-konfessionella, dvs. det får inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse./ /Skolavslutningen är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Avslutningen ramar in och avslutar terminens gemensamma arbete och är en angelägenhet för alla skolans elever och hela dess personal. Om en skola överväger att hålla en skolavslutning i kyrkan bör lämpligheten i detta noga övervägas utifrån det tänkta innehållet. Det är viktigt att rektorn behåller kontrollen över avslutningens utformning om den hålls i kyrkan. Rektorn har ansvaret för att skollagens bestämmelser följs och måste därför i sina kontakter med kyrkan tydliggöra vad som får förekomma eller inte./ /Regleringen i skollagen om befrielse att delta i vissa obligatoriska inslag är kopplad till undervisningen och inte till utbildningen. Eftersom skolavslutning inte är en del i undervisningen kan denna bestämmelse inte användas av en elev för att bli befriad från att delta i en skolavslutning i kyrkan./ Källa: Juridisk vägledning Skolverket, 2011-12-08

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar i kyrkan innebär obligatorisk religion

Skolavslutning i kyrkan strider mot Europakonventionen och Sveriges grundlagar. Debatten gäller principfrågan om rätten till frihet från religion och kommunens ansvar för att skydda enskilda elever i den obligatoriska grundskolan mot otillbörlig och ensidig religiös påverkan av trossamfundet Svenska kyrkan. Skolinspektionen motiverar i sina beslut kritik mot skolavslutning i kyrkan med hänvisning till regeringsformen och Europakonventionen. Regeringsformen 2 kap. 2 § stadgar att ingen av det allmänna får tvingas att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i religiös sammankomst eller meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning för livsåskådning. Regeringsformen 2 kap. 19 § stadgar att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden genom Europakonventionen. Europakonventionen artikel 9, Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, skyddar rätten för var och en att avstå från religion. Religionsfrihet i regeringsformen 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter är ett begrepp med två helt motsatta betydelser. När konflikt uppstår vid rättstillämpningen av normen om religionsfrihet har artikel 9 i Europakonventionen företräde före 2 kap. i regeringsformen. Detta innebär att regeringsformen 2 kap. 2 §, frihet från religion, har företräde före 2 kap. 1 §, frihet till religion. I grundskolan ingår skolavslutningen som en obligatorisk del av undervisningen. Religiösa inslag för eleverna vid avlutningen strider följaktligen både mot artikel 9 i Europakonventionen och 2 kap. 2 § i regeringsformen. Om rektor och lärare inbjuder till skolavslutning i en kyrkolokal agerar de ombud för trossamfundet Svenska kyrkan och sviker därmed föräldrarnas förtroende för skolan. Lojalitetskonflikter uppstår för elever och föräldrar som tvingas värna sin religionsfria/religiösa integritet. Elever och föräldrar står i beroendeförhållande gentemot skolans lärare och rektor. Detta gör att föräldrarna kan dra sig för att begära befrielse för sina barn från otillbörliga religiösa moment i undervisningen och skolavslutningen. Enligt den nya skollagen 2010:800, 7 kap. 19 §, är reglerna om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen väsentligt mer restriktiva än i den tidigare skollagen. För att betona att befrielse endast ska komma i fråga i undantagsfall, ska befrielse bara kunna medges när det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. En principiellt viktig dom i Europadomstolen bör vara vägledande för Skolinspektionen i Sverige. Europakonventionen protokoll nr 1, artikel 2, Rätt till undervisning, skyddar föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan undervisning och undervisning, som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Föräldrars rätt enligt Europakonventionen har avgjorts i en principiellt viktig dom, Folgerø m.fl. mot Norge, den 29 juni 2007 i Grand Chamber vid Europadomstolen. Domskäl: I den grundskola i Norge där föräldrar tvingades begära befrielse för sina barn från vissa religiösa delar i undervisningen, fanns risk för otillbörliga avslöjanden om föräldrarnas livsåskådning och privatliv för skolmyndigheterna. Domslut: Domstolen fann att det hade skett en kränkning av artikel 2 i protokoll nr 1 i Europakonventionen.

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar skall få hållas i Kyrkan

Skolavslutning i kyrkan strider mot Europakonventionen och Sveriges grundlagar. Debatten gäller principfrågan om rätten till frihet från religion och kommunens ansvar för att skydda enskilda elever i den obligatoriska grundskolan mot otillbörlig och ensidig religiös påverkan av trossamfundet Svenska kyrkan. Skolinspektionen motiverar i sina beslut kritik mot skolavslutning i kyrkan med hänvisning till regeringsformen och Europakonventionen. Regeringsformen 2 kap. 2 § stadgar att ingen av det allmänna får tvingas att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i religiös sammankomst eller meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning för livsåskådning. Regeringsformen 2 kap. 19 § stadgar att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden genom Europakonventionen. Europakonventionen artikel 9, Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, skyddar rätten för var och en att avstå från religion. Religionsfrihet i regeringsformen 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter är ett begrepp med två helt motsatta betydelser. När konflikt uppstår vid rättstillämpningen av normen om religionsfrihet har artikel 9 i Europakonventionen företräde före 2 kap. i regeringsformen. Detta innebär att regeringsformen 2 kap. 2 §, frihet från religion, har företräde före 2 kap. 1 §, frihet till religion. I grundskolan ingår skolavslutningen som en obligatorisk del av undervisningen. Religiösa inslag för eleverna vid avlutningen strider följaktligen både mot artikel 9 i Europakonventionen och 2 kap. 2 § i regeringsformen. Om rektor och lärare inbjuder till skolavslutning i en kyrkolokal agerar de ombud för trossamfundet Svenska kyrkan och sviker därmed föräldrarnas förtroende för skolan. Lojalitetskonflikter uppstår för elever och föräldrar som tvingas värna sin religionsfria/religiösa integritet. Elever och föräldrar står i beroendeförhållande gentemot skolans lärare och rektor. Detta gör att föräldrarna kan dra sig för att begära befrielse för sina barn från otillbörliga religiösa moment i undervisningen och skolavslutningen. Enligt den nya skollagen 2010:800, 7 kap. 19 §, är reglerna om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen väsentligt mer restriktiva än i den tidigare skollagen. För att betona att befrielse endast ska komma i fråga i undantagsfall, ska befrielse bara kunna medges när det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. En principiellt viktig dom i Europadomstolen bör vara vägledande för Skolinspektionen i Sverige. Europakonventionen protokoll nr 1, artikel 2, Rätt till undervisning, skyddar föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan undervisning och undervisning, som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Föräldrars rätt enligt Europakonventionen har avgjorts i en principiellt viktig dom, Folgerø m.fl. mot Norge, den 29 juni 2007 i Grand Chamber vid Europadomstolen. Domskäl: I den grundskola i Norge där föräldrar tvingades begära befrielse för sina barn från vissa religiösa delar i undervisningen, fanns risk för otillbörliga avslöjanden om föräldrarnas livsåskådning och privatliv för skolmyndigheterna. Domslut: Domstolen fann att det hade skett en kränkning av artikel 2 i protokoll nr 1 i Europakonventionen.

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar skall få hållas i Kyrkan

SVT Debatt Redan nu finns möjlighet att skriva kommentarer till kvällens tema på SVT Debatt där Camilla Grepe deltar. Ska skolor få fira advent i kyrkan http://debatt.svt.se/2011/12/08/ska-sko ... -i-kyrkan/ http://svtplay.se/v/2635473/trailer_debatt_8_december Ikväll 22:00 i SVT 1 och Eftersnack på webben SVT Debatt 22:45.

Göran Rydland har kommenterat på:

Skolavslutningar skall få hållas i Kyrkan

SVT 1 Debatt Ska skolor fira advent och Lucia i kyrkan? Camilla Grepe, redaktör för nya debattmagasinet Bright är inbjuden som huvuddebattör. http://www.brightmagasin.se/ http://camillagrepe.blogspot.com/ Belinda Olsson med gäster från studion i Göteborg. Torsdag den 8 december 2011 Kl. 22.00 – 22.45 Fredag den 9 december 2011 Kl 04.20 – 05.05 Kl 12.00 – 12.45 SVT Play http://svtplay.se/v/2470640/debatt http://debatt.svt.se/category/eftersnack/ Textat sid. 199 Sänds i HD


För denna sida ansvarar Göran Rydland


Anmäl

Om mig:

Opinionsbildare för ett sekulärt samhälle


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.