Göran Linde

Prenumerera Göran Lindes kommentarer

Göran Linde har kommenterat på:

Polisen bör inte slösa resurser på att rädda seriefigurer

Ett bra sätt att mäta nivån på rättsstaten är att granska vilka handlingar som kan leda till straff utan att det finns något brottsoffer. För att en handling ska kunna vara straffbar bör krävas att det klart går att identifiera vem som lider skada och på vilket sätt genom handlingen eller hur vi som samhällsmdelemmar kollektivt lider skada. Vad gäller skada mot kollektivet ska inga alltför krystade resonemang föras utan det skall vara ett solklart medborgarintresse. Domen i mangamålet sänker Sveriges rating i rättsstasläge.

Göran Linde har kommenterat på:

Så kan vi få en skola i världsklass

Signaturen Totte. Tilllåt mig en tillrättaläggande sakupplysning. Strävan att avskaffa den tidigare urvalsskolan var inget socialdemokratiskt initiativ. Förslaget framfördes i skrift för första gången av liberalen Fridjuv Berg redan 1883. Berg blev sedan ledamot av andra kammaren 1891 och utsågs till ecklesiastikminister (skol- och kyrkofrågor) i Carl Staffs minnistär 1905. Frågan om en gemensam bottenskola för hela skolpliktstiden har sedan diskuterats under hela 1900-talet fram till besluetet efter 1946 år Skolkommission. Även högerledaren Gösta Bagge, som ledde 1940 års skolutredning var inne på tanken. Den har alltså inte att göra med att få socialister i statens högre tjänster, utan har en längre bakgrund. Bara så att du vet. Med bästa hälsning Göran

Göran Linde har kommenterat på:

Så kan vi få en skola i världsklass

Hedda Sandström förordar praktiska utbildningar och skrev: "Men det lär dröja innan ledande pedagoger och politiker kan förmås bita i deta sura äpple", Nja - den reform som innebar att alla nationella gy-program blev treåriga och innehåller kärnämnen för högskolebehörighet har varit till glädje för många. t.ex. de som valt el-programmet med inriktning mot elektronik och som sedan fortsatt utbildningen vid universitet i informatik. Samma reform har varit mindre lyckad för andra elever som inte kan och inte vill fortsätta med kärnämnen men som tvingas och därmed också får en mer förberedande och generell och mindre substansiell yrkesutbildning. Kanske kärnämnen för högskolebehörighet bör vara ett erbjudande, inte ett tvång och yrkesprogrammen också bör ha en valbar variant som är betydligt mer riktad och omfattande i yrkesutbildning. Eleverna i gy-skolan är ju inte skolpliktiga så de kanske borde få välja. Vår skolminister vill ju införa yrkesexamen och jag tror att många ledande pedagoger går på den linjen. En sådan reform vore ett trendbrott mot de integrationssträvanden som väglett skolpolitiken sedan 1946 års Skolkommission och en återgång till mer separation. Ett sådant trendbrott är politiskt sprängstoff. Oscar Olsson. Jag har ingen inblick i kommande nationella prov i So för högstadiet men jag håller med dig om att det måste finnas tydligt uttryckta och tolknngsbara kriterier för kunskapskrav. Jag hoppas att många lärare hör av sig till Skolverket och ger sina kritiskt granskande synpunkter på det första nationella provet enligt Lgr 11 när det kommer.

Göran Linde har kommenterat på:

Så kan vi få en skola i världsklass

Harald Lang. Det är intressanta citat du presenterar. De belyser en häpnadsväckande kunskapsfientlighet men jag kan trösta dig med att de är enstaka olycksfall i arbetet och inte någon mainstream i svensk skola. Jag har ganska omfattande erfarenhet av offentliga utredningar och konsulteri i läroplansfrågor. Jag har aldrig i någon arbetsgrupp med inflytande träffat på någon annan inställning än att basala fakta, begrepp och samband i ämnena är väsentligt lärostoff, även om många gärna också lyfter fram andra kunskapsformer som reflektion och tillämpning. Om en groda hoppade ur munnen på Ingvar Carlsson på 1970-talet så behöver ju inte det betyda att svensk skola är körd för all framtid. Stackars Moira har fått mycket på skallen för sin märkliga syn på fysikämnet och hon har ju sedan försökt tillrättalägga det med förklaringar om vad hon egentligen menade. Vi kan trösta oss med att hennes uttalande inte kommer att påverka fysikundervisningen. Vi har inte skäl att vara pessimistiska om den svenska skolans framtid och läget är inte så katastrofalt som många gör gällande. Det handlar om att identifiera de tillkortakommanden och brister som faktiskt finns, söka bakgrunden till dem och finna riktade konstruktiva förslag. Med vänlig hälsning Göran

Göran Linde har kommenterat på:

Så kan vi få en skola i världsklass

Förlåt ett skrivfel. Paragrafen om läroplaner skall innehålla följande mening: "Ett bärande drag i våra kursplaner är Gud ske lov att de mål som skrivs fram är grundade i en vetenskaplig världsbild och inte som i många länder i en religiös, nationalistisk eller traditionstyngd hållning" MVH Göran

Göran Linde har kommenterat på:

Frankrike behöver François Bayrou som president

#1 Kasper frågar vad författaren har med FRANSK politik att göra. Skrämmande kommentar. Sverige exporterar mer än hälften av sin industriproduktion och det mesta säljs till EU-länder. Ytterligare ekonomisk kris inom EU kommer att förvärra läget för Sverige och övriga EU-länder och givetvis har vi alla ett intresse av att en så stor ekonomi som den franksa inte brakar. Det kommer den tyvärr att göra om socialisten Hollande blir president. Han värvar röster med löften om ytterligare statsutgifter och sänkt pensionsålder till 60 år. En vänsterpopulism som kan leda till statsbankrutt. Jämför med Portugal där socialistpartiet under tio år fortsatte att låna till statsutgifter och inte gjorde ett dugg för att sanera finanserna eller rationalisera i den groteska statsförvaltningen. Resultatet blev att IMF och Europeiska Centralbanken fick gå in med nödlån mot beska villkor och det i sin tur ledde till att folket gickut på gatorna i demonstrationer mot nedskärningarna utan att inse vad alternativet, en statsbankrutt, skulle bebtyda för pebsioner och löneutbetalningar. Gud ske lov tar den nya borgerliga regeringen under ledning av Passos Coelho tag i frågorna. Hollande förespråkar exakt samma blunda- och -kör- politik som José Socrates gjorde och skulle han både vinna och förverkliga sin politik, ja då blir det kärvt för oss alla europeer. Tyvärr är inte Sarkozy heller säärskilt medveten om den franksa skuldfällan och författaren har helt rätt i sin önskan att den liberale centerledaren vinner valet, men det är tyvärr redan kört.

Göran Linde har kommenterat på:

Snusförbud äventyrar min EU-entusiasm

Det finns ju iom EU nagot som kallas "subsidaritetsprincipen" och som innebaer att fragor avgoers pa naermaste niva. Sjaelvklart aer att snusfoerbud i Sverige faller under subsidaritetsprincipen och pa den punkten skall vara EU-parlamantariker och var kommissionaer vara benharda. Dessutom finns en juridisk princip som heter "pacta sunt servanda" och sominnebaer att ingangna avtal skall hallas om inte mycket saerskilda omstaendigheter rader. EU gjorde undantag foer svenskt snus vid vart intraede och da gaeller pacta sunt servanda. Aeven pa denna punkt skall vara Brysselrepresntanter vara benharda. Vi har lang livslaengd i Sverige jaemfoert med de flesta EU-laender och vi aer snusare. Vi tycks inte doe av det. Och baeste Tommy Puma. Om man haenvisar till stora och allvarliga problem och foerskraeckligheter i varlden som ett argument att inte ta tag i mindre allvarliga fragor sa gar allt bara baklaenges. Varje fraga skall behandlas efter sin art och grad i medvetande om att arten och graden ibland aer inkmplatibla.

Göran Linde har kommenterat på:

Lobbyister mot sexköpslagen får vägleda statstjänstemän

Sexköpslagen har väl en gång i tiden tillkommit för att skydda kvinnor från prostituition eftersom vi vet att de är utnyttjade, har kort livslängd och i många andra avseenden lever ett olyckligt liv. Lagen tillkom också med motiveringen om att göra en "markering" mot prostituition. Allt väl. Det är helt rätt att arbeta mot prostituition men det finns också rättsstataspekter att beakta. I vanliga brottsfall gäller att stämpling till brott, d.v.s. att förmå någon annan att begå ett brott bedöms likvärdigt med att själv ha begått brottet. En förförisk kvinna som snärjer en man stämplar till brott och ska kunden starffas så borde den snärjande kvinnan straffas likvärdigt. Annars bryter vi mot gällande rättspraxis för alla andra slags brott. Vad som är sexköp och vad som är dyrbar sofisstkerad uppvakning är också en gråzoon och sexköpslagen blir därmed en klasslag. Den som träffar en dam och bjuder på en kryssning till Västidien med tillhörande nyinköpt modegardrobe och förväntningar om tillmötesgående, kan knappast dömmas enligt sexköpslagen men den som betalar konant och aldrig skulle ha råd med mer elegant uppvaktning kan dömmas. Jag har bott i tio år i Östafrika och där gäller att den man som mottar en kvinnas gunst alltid skall visa sin tacksamhet med gåvor och de skall stå i relation till hans ekonomiska ställning och hennes ungdom och skönhet. Inga, absolut inga, tillfälliga relationer existerar utan att det finns en ekonomi inblandad och dämed är hela det romantiska och erotiska segmentet av samhällslivet halvprostituerat. Antag att vi utvidgade sexköpslagen till sexköp utomlands och varenda biståndsarbetare som inte lever i ett satbilt förhållande skulle bli brottsling. Så om vi både vill bekämpa prostitution och värna en god rättspraxis så ska vi avskaffa sexköpslagen i des nuvarande form och hitta andra framkomliga vägar. Detta för rättssamhällets skull.

Göran Linde har kommenterat på:

Gudlöshet är inte objektivt

Andreas W. tog upp en intressant sidotrad, nãmligen om religionsundervisningen och hans standpunkt ãr att den har btydelse fõr att vi ska fõrsta andras asikter och kulturer. Visst - samhãllsvetenskapens uppgift ãr att gõra sociala fenomen fõrklarade och sociala fenomen ãr kollektivt burna vanor, vãrderingar, uppfattningar etc (jfr. sociologen Emíle Durkheim). Religioner med deras trosfõrestãllningar och handlingsvanor ãr dãrmed patagliga sociala fenomen vãrda att fõrsõka fõrklara. Tyvãrr nar inte religionsundervisningen sãrskilt langt da den mest beskriver dogmer i vãrldsreligionerna men ryggar fõr de svara religionsbeteendevetenskapliga fragorna om vad det ãr fõr mekanismer som attraherar asnslutning och vidmakthaller religiõs auktoritet. Fõr en fredligare vãrld dãr vi fõrstar varandra bãttre skulle vi behõva analysera dessa fragor mer.

Göran Linde har kommenterat på:

Gudlöshet är inte objektivt

David Castor. Ateister aer vi vael alla, aeven du, i foerhallande till vissa hgudar. Om vi inte tror att guden Seuz finns i verkligheten sa aer vi aseuzister och vi aer vael lite till mans iocksa ashivister, atorister etc. Ordet "ateist" anvaends av troende foer de som inte tror pa de abrhamitiska gudarna. Egentligen aer det ganska poaengloest att definiera andra i.f.h. vad de INTE tror pa. Det finns ju hur mycket som helst som de flesta av oss inte tror pa. Jag foersprakar daerfoer att vi som inte tror pa de abrahamistiska gudarna snarare kallar oss sekulaera eller om vi har en humanitisk adra "sekulaera humanister". Det aer en positiv definition av den hallning vi har i vaerlds- och livsaskadning och inte en definition av vad vi inte tror eller aer. Naer du talar om en "ateistisk vaerldsbild" borde du i staellet tala om en "sekulaer varldsbild" eller en "humanistisk varldsbild". Da skulle din text befrias fran det pejorativa draget och du skulle kanske klarare se det faktiskt neutrala i var hallning. Vi humanister aer allitid fullstaendigt toleranta infoer andras oenskan att delta i religionsutoevning men vi vaender oss mot religioes auktoritet, ofrivillighet och offentlig inblandning i denna privatsfaer.