Göran Crafte

Det goda för människan är rikt stimulerande och hållbara liv

Hej David! Jag uppskattar din kompetenta kritik av mina teorier. Men jag tror fortfarande att faktumet att något är intressant (och roligt och spännande) är en väl så god grund för värde som faktumet att något är skönt. Och jag talar därför hellre om stimulans än om njutning. Det finns dock en annan väsentlig sak som vi knappast har talat om och det är värdeobjektivism. Jag förstår att du som hedonist inte är särskilt benägen att tala om objektiva värden. Möjligen anser du att njutning är ett objektivt värde, fast du kanske kan tycka att också det är att säga alltför mycket. Värdeobjektivistiska ståndpunkter förefaller kraftigt satta på undantag i dagens värld. Subjektivismen härskar. Och när man diskuterar värdeobjektivism gör man det förvånande nog nästan bara i moralfilosofiska sammanhang, snarare än i vidare värdeteoretiska sammanhang. De flesta verkar anse att värden bara är subjektiva. Om man talar om objektiva värden kan folk förmodligen få för sig att man säger att livet har någon högre mening, men det handlar som jag ser det bara om att saker är nyttiga för varandra och därför är värden för varandra. Vad är det konstiga med att säga att förhållandet att X är ett värde (dvs något gott) innebär att X är ett värde för Y och att det närmare bestämt innebär att X hjälper Y att bevara eller utveckla sina definierande egenskaper (eller möjligen några andra egenskaper som anses vara värdefulla för tings hållbarhet och utveckling)? Vatten är bra för växter. Är det då inte rimligt att säga att vatten är ett positivt värde för växter? Varför skulle det vara något märkligt med att byta ut ordet ”bra” mot ordet ”värde”? Vatten är bra och värdefullt för växter. Är det bara ett subjektivt påstående? Har det något med känslor att göra? Ser man närmare på vad vatten gör för växter så ser man att vatten hjälper växter att överleva och att växa till sig och blomstra än rikare. Vatten främjar växternas definierande egenskaper och är därför något bra och värdefullt för växterna. På samma sätt förhåller det sig som jag ser det med alla andra värden. De är bra för något. Det är därför de är värden. Det engelska ordet ”value” skulle möjligen kunna ha något att göra med ”well for you”. Man skulle kunna få ett mycket stort och dynamiskt system av saker som är bra för varandra, dvs bidrar till att bevara och utveckla varandra. Man skulle kunna kalla detta system för ”den stora dynamismen”. Och man skulle till och med kunna få för sig att detta stora dynamiska system skulle kunna vara det ”högsta” goda. Men människan är blott en liten del av detta dynamiska system och hon värderar lättare den del av systemet som befinner sig i hennes närmaste upplevelsevärld. Hon befinner sig i en del av systemets flöde och kan uppleva att det är detta självupplevda flöde som är det goda. I någon mån uppfattar hon kanske att det goda är det som gör henne till en aktiv del i detta flöde. Vissa saker i flödet drar individen med sig och förvandlar henne till en aktör i flödet. Det som drar människan med i flödet torde med fördel kunna kallas stimuli eller stimulans (fast du föredrar förstås ordet njutning!). Det är i hög grad den stimulans människan utsätts för som driver henne att bli en aktiv del i flödet. Och att vara stimulerad och en nedsänkt (immersed) del av flödet och den stora dynamismen är det goda för människan, som jag uppfattar det. Idéerna jag här uttrycker är ganska nära relaterade till idéer som Aristoteles, Csikzentmihalyi och Kraut uttryckt. De herrarna har knappast fått till sina utläggningar helt och hållet bra, men var/är på rätt spår. Det är min förhoppning att jag kan bidra till en bättre förståelse av det som Aristoteles, Csikzentmihalyi och Kraut försökte/försöker prata om.