Fullt duglig maskinutrustning för järnvägen skrotas
Trots att det råder brist i Sverige skrotas nu fullt fungerande maskiner för underhållet av järnvägen.
Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Fritiof Schillers aktiviteter
Trots att det råder brist i Sverige skrotas nu fullt fungerande maskiner för underhållet av järnvägen.
Under Brännpunkt i dagens SvD (2/3) har professor Marie Demker sammanfattat kärnpunkten i de problem som finns inom Sveriges järnvägssystem. De röster som just nu höjs för att ansvar måste utkrävas saknar eller ignorerar bakgrunden till dagens situation. Ansvaret ligger inte hos något enskilt företag eller verk utan i avsaknad av tydliga krav och målsättningar utöver kostnadseffektivitet. Mer spår för pengarna är en devis som ofta basunerats ut. Vilka spår? Och för vilka pengar?
Det finns inga enkla och snabba vägar ur den uppkomna situationen. I grunden är privatiseringstanken kring entreprenaderna god. En privat aktör är i de allra flesta fall mer effektiv än en statlig motsvarighet. Det en privat aktör däremot inte kan göra är att finansiera verksamhet som i grunden inte bär sig och det är i detta själva knuten sitter. Det skriver Fritiof Schiller, VD för BS Mekaniska som utvecklar specialmaskiner för järnväg.
För denna sida ansvarar Fritiof Schiller
Fritiof Schiller, VD för BS Mekaniska - Ett Falköpingsföretag med 35 års erfarenhet av underhåll, utveckling och tillverkning av specialmaskiner för järnväg. Sedan år 2000 underhåller vi persontåg för Kinnekulletrafiken.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.



