De bästa lärarna borde ha 45 000 i månaden
#11 Kanske skolpeng i kombination med att skolan eleven går på inte sätter betygen eller något sådant.
Erik Ohlssons aktiviteter #11 Kanske skolpeng i kombination med att skolan eleven går på inte sätter betygen eller något sådant.
Finns det något förslag på hur man skall mäta en lärares kompetens. Hur höga betyg eller hur kompis man är med rektorn går ju bort av uppenbara skäl. Resultat på nationella prov borde ju bara ge en ganska väg bild: Beror på hur bra man lyckas förbereda för ett specifikt prov och vilka elever man har. Det ändå någorlunda riktiga borde ju vara hur många elever man kan dra till sig. Fast då är ju sätta höga oförtjänta betyg bra för lönen igen förstås. Och det att köparna (eleverna+lärarna) inte betalar själva och kanske inte heller är så bra på välja det som gynnar dem (estetiska programmet) gör det också svårt.
#20 En av dessa 15 iallafall: http://svt.se/2.22620/1.2432852/lamnar_sverige_for_att_fa_undervisa_barnen_hemma
Men det är sant att det inte nödvändigtvis så att barn som är hemskolade får sämre utbildning och/eller blir isolerade från resten av samhället. Är bara det man spontant förknippar hemskolning med och det är kanske inte helt korrekt.
#13 Nu tror jag förvisso att de flesta lärare kan lära ut till fler än en elev samtidigt och dessa 90 sekunder antar jag är per lektion och elev, inte per elev. Annars har hon en väldigt massa elever eller så har varje elev väldigt lite musiklektioner.
Allmän skola handlar inte bara om att lära sig matematik och engelska utan även att lära sig möta andra människor som kanske inte nödvändigtvis delar ens världsbild. Att vissa är så desperata att dölja verkligheten för sina barn att det inte kan gå i en allmän skola tycker iallafall jag är lite obehagligt och dessa barn är nog de som har mest nytta av att gå i allmän skola.
Att doktorander (ja studenter) tjänar dåligt är inte likvärdigt med att forskare tjänar dåligt. Finns gott om företag som sysslar med forskning där både företag och anställda tjänar snuskigt med pengar (Intel, Google och IBM för att ta några i min branch). Brukar dock förstås göra något med konkret än vad i min erfarenhet doktorander sysslar med.
Känt problem att både jordbrukssubventioner är ett hinder för handel för många mindre utvecklade länder. Och mycket riktigt så skulle det säkert hjälpa många länder i Afrika om jorbrukssubventioner och tullar på jordbruksprodukter minskade eller togs bort i Europa. Dock så bör man reflektera över att: 1. Matproduktion tar lång tid att starta upp. 2. Matproduktionen skulle minska drastiskt i Europa. 3. Europas matförsörjning skulle bli beroende av mer eller mindre stabila länder med ofta ojämn produktion. 4. Missväxt, krig eller annan katastrof i matproducerande länder skulle kunna leda till svält i Europa. Personligen känner jag mig inte speciellt trygg i att vara beroende av ens andra mer stabila länder för matproduktion. Ryssland t ex, världens största veteproducent, stoppade export av vete för inte så länge sedan efter en missväxt för att gynna sin egen beforkning. Fillipinerna, som är kraftigt beroende av import av mat, drabbades samma år av stora problem med att föda sin befolkning.
Om var femte barn är "fattigt" lär de väldigt sällan vara det enda "fattiga" barnet i klassen. Speciellt så eftersom "fattiga" antagligen är överrepresenterade i vissa områden. Blir då kanske några riktigt olycksamma "fattiga" i Danderyd eller likande förstås.
Känns spontant som ett väldigt ineffektivt sätt att ensamstående mamma men om man vill betala hundratals tusen för det vem är jag att ha åsikt om det. Förstår inte varför detta engagerar så.
För denna sida ansvarar Erik Ohlsson
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.



