Lokator effektivaste verktyget mot inbrottstjuvar
Sture Åström: Jag har inte sett någon som har hävdat att utdelandet av lokatorn skulle ske godtyckligt. Vad vi däremot har sett i andra fall är ändamålsglidning vilket givetvis vore otroligt olyckligt när det gäller en sådan sak som lokatorn. Där borde vi vara överens, eller. En sak som jag undrar kraftigt över är om Sture Åström alltså är helt klar över att lokatorn inte innebär ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Här måste man nämligen göra en klar skillnad mellan mänskliga rättigheter och medborgerliga rättigheter. Skillnaden mellan dessa två kanske kan tyckas vara hårfin, men sanningen att säga så är det en väsentlig skillnad. Har Sture Åström tänkt på detta? Om man nu vill skapa en humanare avrundning på ett fängelsestraff så är det absolut bättre att använda fotbojan i samband med återanpassning till samhället. Tron på att övervakning via en lokator skulle inverka avskräckande eller att den skulle få återfallsförbrytare att återanpassas bättre till samhället är närmast utopisk. Hade Sture Åström fört fram ett förslag om stegvis anpassning till samhället genom att man använder fotboja som avrundning av ett fängelsestraff så hade jag troligen inte protesterat alls. Det är en stegvis återgång till samhället som ändå skickar en klar och tydlig signal. En narkotikabrottsling som efter fängelsestraffet förses med en lokator får alltså röra sig fritt, men på vilket sätt skulle det förhindra återfall. Det denna person måste undvika är att andra brott sker i samband med själva transaktionen. Vad gäller min jämförelse med filmens värld så kanske det var olyckligt av mig att göra den. Verkligheten är å andra sidan betydligt mycket mer skrämmande. Vi har upprepade gånger (i synnerhet den senaste tiden) sett hur övervakningslagar och annan integritetskränkande lagstiftning har förändrats och hur dessa har hamnat i gränslandet till att stå i direkt strid med grundlagen. Detta till trots så har alltså Sture Åström en blind tilltro till vårt system. Om denna blinda tilltro är korrekt så kan vi väl nästan konstatera att en medborgarrättsrörelse är överflödig, eller? Sture Åström borde väl vara medveten om att Stasi ingalunda var så hemliga för de egna medborgarna som man kanske kan tro: Det fanns förvisso garanterat tillfällen när de var ytterst försiktga och diskreta, men med tanke på deras befogenheter och den avskräckande effekten de hade så fanns det mängder med tillfällen när just synligheten var tillräcklig för att nå avsedd effekt. Sedan jobbade Stasi med många andra övervakningsmetoder som var ytterst väl kända av medborgarna. Angiveri, dolda mikrofoner (som folk visste fanns där men som inte kunde avlägsnas eftersom det i sig stärkte misstankar). Lokatorn i sig bygger på precis den förutsättning som Åström vände emot mig, d.v.s. guilt by association. Fången är i grunden skyldig intills dess att lokatorn har visat att han/hon inte var närvarande på brottsplatsen. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att inse just detta. Mitt exemple med 500 bärare var bara ett av många exempel som skulle kunna inträffa och som avgjort skulle omvandla lokatorn till ett direkt fiasko. Det skulle bli ett fiasko med mängder av vanrbrottslingar fria ute i samhället. Sen tycker jag att det är våldsamt tråkigt att Åström plötsligt sänker sig ner till en nivå som går ut på att (mer eller mindre) ifrågasätta en motdebattörs trovärdighet. Gällande antalet millningar och riktningen dessa har gått så menar alltså Åström att det är sådant som detta som ska styra medborgarrättsrörelsens agerande. Beklämmande, eftersom en majoritet människor skulle godta på tok för mycket övervakning baserat på argumentet om att den som har rent mjöl i påsen intet har att frukta. Anser då alltså medborgarrättsrörelsen och Sture Åström att övervakning intill en sådan nivå är ok och förenlig med medborgarrät och mänskliga rättigheter? Jag måste säga att jag tycker att det är ytterst beklagligt att MRR väljer att sätta sig på så höga hästar som hela denna replikväxling indikerar. Medborgarrättsrörelsen borde rimligen vara en röst för medborgare mot staten och andra aktörer som vill inskränka på de medborgerliga rättigheterna. Istället så visar sig något sådant som detta. Det är riktigt rysligt tråkigt och det sätter även ett klart perspektiv på vad MRR verkligen står för. Det är vederbörligen noterat vid det här laget.
