Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Eric Rönnegårds kommentarer Den här artikeln har en mycket intressant analys av nuläget i svenska politik. Stämmer den - vilket känns övertygande - kan den politiska kartan komma att radikalt förändras inför nästa val. Pjäserna kan komma att flyttas runt. Vad är idag regeringen egentligen överens om? Tecknen är många att alliansregeringen inte längre mår så bra.
Jag är inte förvånad över Bo Wennströms kritik rörande Brås Trygghetsundersökning. Jag fick som polischef uppdraget att leda arbetet med en "trygghetsundersökning" i Stockholm omkring 1988. Det var en del i ett regeringsuppdrag att göra Stockholmspolisen effektivare efter statsministermordet 1986. Jag ledde en arbetsgrupp som arbetade fram hela konceptet, inklusive de frågor som skulle ställas till Stockholmarna. I gruppen ingick bl.a. representanter från SCB som skulle göra själva undersökningen. Jag minns att jag tyckte de tog bra betalt, 300 000 kr, vilket var mycket pengar på den tiden för en polisbudget. Jag ville ha med någon från den kriminologiska forskningen. Det blev professorn Knut Sveri. Han bidrog konstruktivt och tog inte en krona för besvsväret. Han tyckte uppgiften var intressant. Det märktes. Han var ute efter den sanna bilden och försökte inte vinkla frågorna på något sätt. Vad jag lärde mig under arbetet var hur relativt små nyansskillnader i frågorna kunde leda till helt olika resultat. För den som kan tekniken finns alltid en risk att medvetet eller omedvetet styra resultatet. Det har jag alltid tänkt på då vi år efter år får höra hur mycket tryggare vi har blivit. Resultatet av vår trygghetsundersökning från 1988 var inget som dåtidens polisledning kunde använda som "bevis" på att Stockholmarna var trygga och att det förmodades bero på att polisen var effektiv. Då undrar jag? Har vi i Stockholms län 2011 blivit så mycket tryggare än vi var 1988? Riksrevisionen med flera har i rapport efter rapport under senare år visat hur hur polisen fått allt större problem med sin effektivitet trots tre tusen fler poliser och flera miljarder i ökade anslag. Hur kan det öka allmänhetens förtroende för polisen? Bo Wennström har troligen träffat huvudet på spiken med sin avslöjande artikel.
Angelägen artikel. Är skälet till de allt kortare fängelsetiderna brist på fängelseplatser? Eller är det kriminalpolitiska överväganden och i så fall vilka? Här borde rimligen någon/några från den politiska nivån kunde ge klarläggande.
Ja minsann som det står i rubriken, det "Krävs mer än en duktig retoriker till partiledare". Men det krävs ännu mer av den som kandiderar till att bli statsminister. Denne måste ha ordning och reda på allt han säger och gör offentligt. Han måste på en strategtisk nivå behärska hela det politiska fältet, med hela raden sakområden där ekonomin måste kunna redovisas och hanteras trovärdigt. Moraliskt ställer sannolikt väljarna större krav på en statsminister än någon annan i vårt land. De kräver också att den som ska få deras röst ska vara förutsebar med både det han gör och säger. Det kravet är extra viktigt när han representerar vårt land i internationella sammanhang. Väljarna vill sannolikt också att den som ska bli statsminister ska åtnjuta respekt och förtroende också hos andra partier i riksdagen, som kan behöva ingå i en regering för att skapa nödvändig majoritet i riksdagen. Statsministern blir ju chef också för dessa partiers statsråd. Alltså prövar också de den blivande statsministerns ledarkompetens. Medborgarna som i praktiken väljer statsminister värdesätter troligen samlande förmåga framför alltför hård profilering av den potentielle statsministerns eget parti. En statsministerkandidat måste åtnjuta ett bredare förtroende i riksdagen än en partiledare som inte direkt kandiderar som statsminister. Här har den som söker bli statsminister en svår balansgång att gå. För varje val är det allt större andel av väljarna som bestämmer sig allt närmare valdagen. Det är ingen högodsare att gissa, att valrörelsen de sista veckorna/dagarna före valdagen, kommer att handla om vilka väljarna vill se som statsminister och finansminister efter valet. Vill inte S-märkta debattörer och politiker gå in i en öppen diskusion om dessa frågor, då kommer, som Sören Juvas avslutar sin artikel, Sverige "att bli ett fattigare land"!
Mycket välargumenterad artikel med relevanta frågor. Det bör rimligen kunna förväntas efter detta att Säkerhetspolisen kommer till avtalade möten med media och inom ramen för gällande rätt besvarar frågor, utan att göra sig skyldiga till sekretessbrott. Säpochefen Anders Danielsson har tidigare tydligt gjort klart att han vill vara öppnare och mer transparent chef än sina företrädare. Så har jag nog också innan detta hände uppfattat honom också. Jag uppfattar din artikel som mycket angelägen.
Synnerligen angelägen artikel. Det är bara att hoppas att polisorganisationskommittén tar till sig de frågeställningar Bo Wennström tar upp i artikeln. Polisens uppgift framgår av 2 och 3 §§ i polislagen. Där ges ramen för polisens uppdrag rörande att förebygga brott, ingripa mot och utreda brott, övervaka allmän ordning och säkerhet och ingripa, hjälpa allmänheten samt samarbeta med andra myndigheter. Kommittén har inte enligt direktiven till uppgift att föreslå ändringar enligt dessa uppdragsparagrafer. Polisens uppdrag är således även fortsatt rättsligt givet. Att skydda medborgarna och bekämpa brott är således polisens kärnuppgifter. Absolut ingen samverkan eller samarbete med andra bör få till resultat att polisens "ansvar" för dessa kärnuppgifter eftersätts. Det sätter en rättslig ram för polisens samverkan/samarbete med andra. Men inom den ramen bör polisen samverka i effektiva former. En effektiv lokal polisverksamhet är den naturliga basen för uppdragets bedrivande. Ute i kommunen finns som Bo Wennström påvisar också många viktiga samverkansparter, typ skola, sociala myndigheter, bostadsförvaltare, räddningstjänst, sjukvård, transportföretag, kommunala planeringsföretag m.fl. Polisorganisationskommitténs huvudspår är att utreda en ev. övergång till en enda nationell polismyndighet. Bo Wennström ställer den viktiga frågan hur samverkan med andra lokalt ute i kommunerna kommer att påverkas av en sådan horisontellt förstärkt polisorganisation. Det skall bli intressant att läsa när betänkandet kommer i mars nästa år hur kommittén löst den frågan. Frågan bör i högsta grad intressera landets kommuner.
Anders Bergstedt, En polismyndighet kan i sämsta fall ha kanske 6-7 chefsnivåer mellan länspolismästaren och poliserna längst ner i organisationen. Ju fler chefsnivåer desto svårare blir det för informationen att ta sig från högsta chefen till poliserna som gör grovjobbet på krim eller ute på fältet i uniform. Det finns stora vinster med att minska antalet sådana chefsnivåer och göra organisationen mer platt, där har du rätt. Ett kärnkraftshaveri kräver en mycket professionell ledning och styrning i det inledande akuta skedet. Många beslut måste fattas enhetligt för riket. Det kräver att de 21 landshövdingarna inom sina respektive län fattar samma beslut och ger samma information till media. För att kunna göra det måste de samråda med varandra och myndigheter på riksnivån med specialkunskaper. Dessutom är landshövdingarna amatörer på olyckor av rikskaraktär, varför de har en expert vid sin sida i form av en försvarsdirektören. I bästa fall kan en länsstyrelse leda räddningsarbetet i länet om en olycka endast berör det egna länet. Inte om olyckan berör flera län och absolut inte om nästan alla län berörs, och ett stort antal enhetliga beslut måste fattas som berör dem alla. Hur skulle hypotetiskt Försvarsmakten kunna försvara landet mot en väpnad yttre fiende om ÖB fråntas sina strategiska och övergripande operativa ledningsuppgifter? Om ÖBs ledningsuppgifter styckas upp och läggs ut på de 21 landshövdingarna, som istället för en försvarsdirektör då får en general som närmaste medarbetare. ÖB och hans folk finns kvar som experter att tillfråga vid behov. Eller kan de, som du skriver att du önskar göra Anders Bergstedt, skrotas helt som självständig myndighet? ÖB kan ju omplaceras och bli biträdande chef till en landshövding. Tror du, Anders Bergstedt, att vi därmed skulle få ett effektivar försvar? I varje fall skulle vi få ett plattare försvar.
Artikeln och kommentarerna tycker jag pekar på två strukturfel som blir ett slags moment 22 för Försvarsmakten. 1) Regering och riksdag ger Försvaret uppdrag som det är omöjligt för myndigheten att fullgöra då politikerna inte samtidigt anslår nödvändiga pengar, som är helt nödvändiga för att kunna fullgöra respektive uppdrag. 2) ÖB och försvarsledningen knyter nävarna i fickorna, "godkänner" tyst och tar uppdragen oaktat de vet att de de inte kommer att kunna fullgöra dem då nödvändiga pengar saknas. Kan det vara på det sättet?
Man måste hålla med Lars Hjalmarsson att Leif Pagrotsky är den mest meriterade ordförande socialdemokraterna kan välja. Han åtnjuter dessutom högt förtroende bland socialdemokratiska väljare, vilket rimligen inte kan vara någon nackdel. Han måste uppenbarligen ha skött sig bra i fjolårets val som förstanamn på riksdagsvalsedeln i Göteborg. Han fick 12 413 personkryss vilket måste ses som sensationellt många då han hade belastningen att vara bosatt i Stockholms län, av alla platser i vårt land. Han hade uppenbarligen ett förtroendeskapande tilltal så han gick hem hos Göteborgarna - trots detta handikapp.
Försvaret ansvarar för vårt lands yttre säkerhet. Den - jämte polisens - kanske viktigaste kärnuppgift ett land har. Genom utlandsmissionerna har ansvaret vidgats. Hotbilden för soldaterna har ökat drastiskt. Mot den bakgrunden är hela hanteringen av helikoptrarna i Afganistan häpnadsväckande bristfällig. Försvarets uppdragsgivare riksdagen och regeringen han ansvaret att följa upp, utvärdera och utkräva ansvar rörande hur Försvaret sköter sitt uppdrag. Men gång på gång vid allvarliga försummelser underlåter den politiska nivån att göra något verkningsfullt som visar att man tar sin uppgift som ytterst ansvariga för Försvaret på allvar. Kan skälet till denna underlåtenhet vara att orsaken i själva verket är strukturella brister som just politikerna har huvudansvaret för? Brister som kräver också självrannsakan av politikerna själva för att tillkortakommandena inte ska tillåtas fortsätta. Är det till exempel strukturella orsaker som förklarar att angelägna förändringar inom Försvaret tar så mycket längre tid i vårt land än i andra jämförbara länders motsvarande försvarsorganisatiioner?
För denna sida ansvarar Eric Rönnegård
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
