Eric Rönnegårds aktiviteter Angelägen artikel. Är skälet till de allt kortare fängelsetiderna brist på fängelseplatser? Eller är det kriminalpolitiska överväganden och i så fall vilka? Här borde rimligen någon/några från den politiska nivån kunde ge klarläggande.
Ja minsann som det står i rubriken, det "Krävs mer än en duktig retoriker till partiledare". Men det krävs ännu mer av den som kandiderar till att bli statsminister. Denne måste ha ordning och reda på allt han säger och gör offentligt. Han måste på en strategtisk nivå behärska hela det politiska fältet, med hela raden sakområden där ekonomin måste kunna redovisas och hanteras trovärdigt. Moraliskt ställer sannolikt väljarna större krav på en statsminister än någon annan i vårt land. De kräver också att den som ska få deras röst ska vara förutsebar med både det han gör och säger. Det kravet är extra viktigt när han representerar vårt land i internationella sammanhang. Väljarna vill sannolikt också att den som ska bli statsminister ska åtnjuta respekt och förtroende också hos andra partier i riksdagen, som kan behöva ingå i en regering för att skapa nödvändig majoritet i riksdagen. Statsministern blir ju chef också för dessa partiers statsråd. Alltså prövar också de den blivande statsministerns ledarkompetens. Medborgarna som i praktiken väljer statsminister värdesätter troligen samlande förmåga framför alltför hård profilering av den potentielle statsministerns eget parti. En statsministerkandidat måste åtnjuta ett bredare förtroende i riksdagen än en partiledare som inte direkt kandiderar som statsminister. Här har den som söker bli statsminister en svår balansgång att gå. För varje val är det allt större andel av väljarna som bestämmer sig allt närmare valdagen. Det är ingen högodsare att gissa, att valrörelsen de sista veckorna/dagarna före valdagen, kommer att handla om vilka väljarna vill se som statsminister och finansminister efter valet. Vill inte S-märkta debattörer och politiker gå in i en öppen diskusion om dessa frågor, då kommer, som Sören Juvas avslutar sin artikel, Sverige "att bli ett fattigare land"!
Chefsskapet vid polisen fungerade inte under helikopterrånet i Västberga, visar Rikspolisstyrelsens granskning. Regering och riksdag måste nu ta tag i problemet med , skriver Eric Rönnegård, fd polischef.
Mycket välargumenterad artikel med relevanta frågor. Det bör rimligen kunna förväntas efter detta att Säkerhetspolisen kommer till avtalade möten med media och inom ramen för gällande rätt besvarar frågor, utan att göra sig skyldiga till sekretessbrott. Säpochefen Anders Danielsson har tidigare tydligt gjort klart att han vill vara öppnare och mer transparent chef än sina företrädare. Så har jag nog också innan detta hände uppfattat honom också. Jag uppfattar din artikel som mycket angelägen.
Synnerligen angelägen artikel. Det är bara att hoppas att polisorganisationskommittén tar till sig de frågeställningar Bo Wennström tar upp i artikeln. Polisens uppgift framgår av 2 och 3 §§ i polislagen. Där ges ramen för polisens uppdrag rörande att förebygga brott, ingripa mot och utreda brott, övervaka allmän ordning och säkerhet och ingripa, hjälpa allmänheten samt samarbeta med andra myndigheter. Kommittén har inte enligt direktiven till uppgift att föreslå ändringar enligt dessa uppdragsparagrafer. Polisens uppdrag är således även fortsatt rättsligt givet. Att skydda medborgarna och bekämpa brott är således polisens kärnuppgifter. Absolut ingen samverkan eller samarbete med andra bör få till resultat att polisens "ansvar" för dessa kärnuppgifter eftersätts. Det sätter en rättslig ram för polisens samverkan/samarbete med andra. Men inom den ramen bör polisen samverka i effektiva former. En effektiv lokal polisverksamhet är den naturliga basen för uppdragets bedrivande. Ute i kommunen finns som Bo Wennström påvisar också många viktiga samverkansparter, typ skola, sociala myndigheter, bostadsförvaltare, räddningstjänst, sjukvård, transportföretag, kommunala planeringsföretag m.fl. Polisorganisationskommitténs huvudspår är att utreda en ev. övergång till en enda nationell polismyndighet. Bo Wennström ställer den viktiga frågan hur samverkan med andra lokalt ute i kommunerna kommer att påverkas av en sådan horisontellt förstärkt polisorganisation. Det skall bli intressant att läsa när betänkandet kommer i mars nästa år hur kommittén löst den frågan. Frågan bör i högsta grad intressera landets kommuner.
Trots förhöjt terrorhot fortsätter svensk polis att blunda för att Nationella Insatsstyrkan är för liten. Både Norge och Danmark har avsevärt fler antiterroristkompetenta poliser än det folkrikare Sverige, skriver Eric Rönnegård, fd polischef.
Chefsproblemet och frånvaron av lokal polis är polisens allvarligaste systemfel. Där bör åtgärder först sättas in, skriver Eric Rönnegård, tidigare polischef samt författare till boken "Kris i ledningen för svensk polis".
Det bör inte uteslutas att gärningsmannen i Linköping kan vara en ensamvarg med samma slags invandrarhat som "Malmömannen" och Lasermannen, skriver fd polischefen Eric Rönnegård efter beskedet om att polisen kraftsamlar för att lösa dubbelmordet som skedde 2004.
Till skillnad från hur svensk polis brukar agera verkar Oslopolisen tidigt efter bombdådet ha lyckats växla över till den organisation som krävs vid kriser. Svensk polis har förmodligen mycket att lära av den kommission som nu tillsätts i Norge, skriver före detta polischefen Eric Rönnegård.
Anders Bergstedt, En polismyndighet kan i sämsta fall ha kanske 6-7 chefsnivåer mellan länspolismästaren och poliserna längst ner i organisationen. Ju fler chefsnivåer desto svårare blir det för informationen att ta sig från högsta chefen till poliserna som gör grovjobbet på krim eller ute på fältet i uniform. Det finns stora vinster med att minska antalet sådana chefsnivåer och göra organisationen mer platt, där har du rätt. Ett kärnkraftshaveri kräver en mycket professionell ledning och styrning i det inledande akuta skedet. Många beslut måste fattas enhetligt för riket. Det kräver att de 21 landshövdingarna inom sina respektive län fattar samma beslut och ger samma information till media. För att kunna göra det måste de samråda med varandra och myndigheter på riksnivån med specialkunskaper. Dessutom är landshövdingarna amatörer på olyckor av rikskaraktär, varför de har en expert vid sin sida i form av en försvarsdirektören. I bästa fall kan en länsstyrelse leda räddningsarbetet i länet om en olycka endast berör det egna länet. Inte om olyckan berör flera län och absolut inte om nästan alla län berörs, och ett stort antal enhetliga beslut måste fattas som berör dem alla. Hur skulle hypotetiskt Försvarsmakten kunna försvara landet mot en väpnad yttre fiende om ÖB fråntas sina strategiska och övergripande operativa ledningsuppgifter? Om ÖBs ledningsuppgifter styckas upp och läggs ut på de 21 landshövdingarna, som istället för en försvarsdirektör då får en general som närmaste medarbetare. ÖB och hans folk finns kvar som experter att tillfråga vid behov. Eller kan de, som du skriver att du önskar göra Anders Bergstedt, skrotas helt som självständig myndighet? ÖB kan ju omplaceras och bli biträdande chef till en landshövding. Tror du, Anders Bergstedt, att vi därmed skulle få ett effektivar försvar? I varje fall skulle vi få ett plattare försvar.
För denna sida ansvarar Eric Rönnegård
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
