Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Dennis Eriksson

  

Prenumerera Dennis Erikssons aktiviteter

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Marie och Ann-Charlotte, Äntligen börjar vi komma någonstans!! Det är en sak vardera som ni säger som ger mig stort hopp om framtiden: (Marie) "Och kanske egentligen är den viktigaste frågan, är det skillnad på hur det bra gmot och det slarviga gmot påverkar den miljö det hamnar i. och hur påverkar det växtens tillväxt, näringsinnehåll, osv.osv." (A-C) "Dock innebär det inte att jag anser att GMOs bör tillåtas, men om man har fog för att definiera om vad en GMO är för något så förhåller jag mig till det istället." Utmärkt! Med det som utgångspunkt kan man börja föra en seriös diskussion om vad vi egentligen ska ha de där GMO-grödorna till, vad de får för effekt på bin och övrig natur, hälsoeffekter på människor, fördelar eller nackdelar i odling, företagens och odlarnas ansvar, hur regelverket bör vara utformat osv osv. När det gäller mer forskning på hur GMO-grödor påverkar bina så kan jag tyvärr inte ge er något svar. Visst, jag tycker också det vore bra, som forskare inom naturvetenskapen tycker jag att alla aspekter av interaktioner mellan levande organismer är värda att studera. Och med tanke på de oerhört viktiga ekosystemtjänster bin bidrar med så är det mycket viktigt att försäkra sig om att inte orsaka bipopulationer skada. Men samtidigt, i ett samhälle med begränsade ekonomiska resurser så görs prioriteringar. Jag vet inte exakt hur prioriteringarna ser ut hos de som tar besluten om vilken forskning det ska satsas pengar på. Jag föreslår att ni uppvaktar Formas och Vetenskapsrådet om detta. Samt naturligtvis de forskare som kan ämnet (ekologi och populationsbiologi), jag är inte den rätta personen för detta, jag har inte de kunskaperna att utföra sådana studier.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Marie och Ann-Charlotte, Jag har egentligen en ganska okomplicerad inställning till begreppet naturlighet. Allt som existerar enligt de naturlagar som reglerar (och i grund och botten ÄR) vår värld är naturligt. Om det inte följer naturlagarna är det onaturligt och kan inte existera. En möjlig definition av ”naturligt” är följande: ”som skapats eller kan skapas av naturen, utan hjälp av människan” Med andra ord, allt som människan har företagit sig sedan vi differentierades som art för några miljoner år sedan är onaturligt. En annan, fortfarande ganska extrem, variant är att allt vi gjort sedan civilisationens gryning för 7-8000 år sedan är onaturligt. Var på skalan mellan dessa och min inställning befinner ni er? Ärligt talat, inget av de förändringar av arterna som domesticering av växter och djur har inneburit hade kunnat inträffa utan människans försorg. Dagens svenska mjölkko är mycket olik sitt vilda ursprung. Därför menar jag att begreppet naturlighet är en filosofisk, eller snarare semantisk, fråga. Naturlighet betyder vad vi bestämmer att det ska betyda för oss. ”Naturen själv” bryr sig inte om begreppet. Jag får ibland känslan av att ni anser att människan står utanför evolutionen och det ”naturliga”. Är det så? Tycker ni att människans kapacitet och aktiviteter är något som inte längre påverkas av de drivkrafter som beskrivs av evolutionsteorin? Ni snackar hela tiden om att ”korsningar mellan icke-kompatibla livsformer är onaturliga”, och att ni inte vill ha sådana. Vad anser ni isåfall om rågvete? En korsning mellan hexaploidt vete och diploid råg hade knappast förekommit spontant utan människans ingrepp (korsning följt av kromosomfördubbling med kolchicin). Tycker ni att rågvetet är onaturligt och bör förbjudas? Protoplasthybridisering är en teknik med 40-50 år på nacken som möjliggör korsningar mellan växter som är så pass avlägset besläktade att vanliga korsningar inte är möjliga. Det kan alltså inte hända i naturen. Hur ställer ni er till sådan teknik? En forskargrupp i Lund, ledda av professor Bengt-Olle Bengtsson har hittat exempel på ”naturlig” genöverföring mellan två ”okompatibla” växtarter. En gen har hoppat in i fårsvingel från en annan gräsart. Detta står att läsa på deras hemsida: ”Detta fick oss att misstänka att PgiC2 kommit in i Festuca ovina från en annan art. Detta antagande har visat sig korrekt, då vi just funnit att det råder stor sekvenslikhet mellan PgiC2 och gener från det tydligt åtskilda gröesläktet (Poa). Vi kan ju numera föra över en gen från en art till en annan md genteknik. En sådan gen kallas för en transgen. Vårt fynd är ett exempel på att transgener också förekommer i naturen.” Anser ni att denna fårsvingel som bär på en transgen är onaturlig? Isåfall har jag dåliga nyheter, för jag misstänker att denna typ av genöverföringar är betydligt vanligare i naturen än vad vi idag känner till.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

När det gäller frågan varför jag då bestämde mig för att jobba med (trans-)genteknik och inte mutationstekniker för fältkrassingen så motiverade jag det på följande sätt i min avhandling: “However, I decided to use the transgenic approach for a number of reasons. One reason is the ease of handling a much smaller number of plants. L. campestre is a relatively big plant and the mutation approach would require a very large greenhouse and/or field area. Another is that I reckoned the chance of success was higher, since the mutation approach does not guarantee that the desired gene(s) will be targeted nor manifested in a phenotype (unless an extremely high number of plants are treated).” Framförallt det andra argumentet var viktigt för mig, att mutationstekniker inte garanterar att man får de önskade resultaten eftersom mutagena kemikalier introducerar mutationer slumpmässigt. Med gentekniken vet man exakt vad man jobbar med, man kan rikta in sig på exakt en specifik gen och inget annat. En annan fördel, som jag inte nämnde i min avhandling, är att man med gentekniken får en förändring endast i den gen man siktar på. Med mutationstekniker får man som sagt massor av förändringar i hela genomet hos växten. Dessa förändringar ”sållas bort” i och för sig, när man återkorsar i ett antal generationer, efter 7-8 generationer har man inte mycket av förändringarna kvar förutom den önskade. Men om nu GMO-kritikerna är rädda för oförutsedda förändringar i genomet så fattar jag inte varför man inte riktar in sin kritik på mutationsteknikerna istället? Mutationsteknikerna är förvisso säkra och förändringarna spelar i praktiken ingen roll i slutänden, som sagt så ”sållas de bort”, men med GMO-kritikernas logik så borde det vara mer rimligt att kritisera dessa.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Marie, Vilken växtförädlare eller forskare har sagt att mutationstekniker ger instabila slutprodukter? Det tvivlar jag starkt på, förmodligen rör det sig snarare om en missuppfattning. Att mutera ett växtmaterial ger i första generationen massor av slumpvisa effekter. Det kanske är det du har tolkat som instabilitet. Men jag kan försäkra dig att växterna är mycket stabila genetiskt efter några generationers återkorsningar. Vad jag vill kritisera dig och dina kollegor för är att ni då och då uttrycker er tvärsäkert om någonting som ni i själva verket har mycket begränsad kunskap om. Som i det här fallet att du säger att mutationsförädlade grödor är instabila (vilket de inte är) och sedan, efter att ha pressats lite, erkänner att du inte har kunskaper om mutationstekniker. Om det är något GMO-debatten har visat så är det hur otroligt lätt det är att (medvetet eller omedvetet) sprida missuppfattningar. Och ibland får jag faktiskt känslan att framförallt en del GMO-kritiker har detta som strategi för att undergräva förtroendet för de som förespråkar GMO. Jag tror inte att detta gäller dig och dina biodlar-kollegor, ni verkar vara uppriktigt intresserade av att ta reda på hur saker ligger till och framföra korrekta fakta och argument och jag tror inte att ni har en dold agenda, ni verkar väldigt öppna och ärliga. Men samtidigt spretar era argument väldigt mycket och ibland har ni som sagt inte riktigt på fötterna.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Oj, nu var det många frågor från er, Marie och Ann-Charlotte. Jag ska försöka så gott jag kan att svara. Men först en fråga till dig, Marie: Varför tror du att mutationsförädlade grödor är instabila? Sedan 1950-talet har åtminstone ett par tusen mutationsförädlade sorter (cultivars) av vete, ris, korn, bomull, bönor m.m. kommit ut på marknaden och ingen av dessa är instabila. Många sorter används dessutom i det ekologiska jordbruket. När man använder inducerade mutationer (med strålning eller kemikalier) i växtförädlingen så får man en massa effekter i första generationer, många plantor dör, många ser väldigt konstiga ut, och en del ser helt normala ut. Det är de normala (och förbättrade) plantorna som man tar vidare över många generationer och kollar så att anlagen är just stabila.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Och när det gäller hur många gener man kan föra in i en växt och fortfarande kalla den för växt så är det faktiskt en mycket relevant och spännande fråga, som i slutänden kanske blir filosofisk. Men mitt svar är ändå relativt enkelt: så länge den beter sig som en växt och har de karaktärer som definierar riket Växter (Plantae), så är det en växt. Det som definierar en växt är bla följande: - Cellvägg som består huvudsakligen av cellulosa. - Kloroplaster med klorofyll som absorberar solljus och möjliggör fotosyntes. - Ingen mobilitet, dvs de sitter fast på ett ställe. - Sen är de flesta växter (utom tex mossor) dessutom vaskulära, dvs de har ett system av xylem och floem som cirkulerar vatten och näringsämnen. - De flesta växter (utom tex mossor och ormbunkar) sprider sig dessutom med fröer. Om tex en potatis uppfyller åtminstone dessa krav så är jag nog benägen att fortfarande kalla den en växt, även om den skulle bära på några bakteriegener. Men där finns ju naturligtvis en gräns för hur många gener man kan föra över, men det har även att göra med precis vilka gener det är fråga om. Låt säga att en viss växt har 30.000 gener. Om man skulle stoppa in 30.000 gener till i den växten, från 10-15 olika bakterier, så skulle säkert inte den resulterande organismen kunna leva och växa. Det skulle bara bli soppa av alltihop. Min inställning är alltså följande: om en organism kan leva, växa, reproducera sig och uppfyller samtliga kriterier som definierar riket Plantae, så betraktar jag det som en växt. Naturlighet betraktar jag som en strikt filosofisk fråga och inte en biologisk. Men det är som sagt en mycket spännande fråga, hur många gener man kan föra in i en växt och fortfarande kalla det en växt. Jag ser fram emot att höra andras uppfattningar om den saken.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Och Ann-Charlotte, när det gäller din fråga om transformering så är själva transformeringsfrekvensen väldigt olika beroende på vilken växt man jobbar med. När det gäller backtrav (Arabidopsis, växtforskarnas "labbråtta") så är den oerhört lätt att transformera och får ofta hög frekvens. Man använder nuförtiden en förenklad metod som går ut på att doppa en blommande planta i en lösning med Agrobacterium, som sedan för över gener till de groende fröanlagen. När man gör så, så är det vanligt att få 5-10 transformerade frön per planta, men med tanke på att en planta kan bära tre-fyra tusen frön så är ju inte frekvensen särskilt hög trots allt. Skulle jag tex försöka förändra fröoljekvaliteten och screena på helväxtnivå så skulle jag behöva odla upp kanske 30-40.000 plantor och sen sitta och köra gaskromatografi på frön från alla dessa plantor för att få fram ett femtiotal transformerade linjer. Det är en praktisk omöjlighet, till och med för backtrav som är en väldigt liten planta. Skulle jag hålla mig med tusentals plantor av fältkrassingen så skulle det fylla ett par stora växthus och kosta skjortan.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

Marie och Ann-Charlotte, Vad roligt att ni är intresserade av fältkrassingen! Det är, om jag får säga det själv, ett oerhört spännande projekt som går ut på att nydomesticera en perenn oljegröda. Min avhandling kanske är lite lång och tråkig att traggla igenom, men ni kan börja med den populärvetenskapliga sammanfattningen på sidorna 41-42 så får ni en bra översikt av projektet. Det mest intressanta med fältkrassing-projektet är just att ta fram en perenn gröda. Perennialitet i åkerbruket innebär ett historiskt skifte i mänsklighetens neolitiska historia och kommer att hjälpa oss att komma till rätta med många av miljöproblemen som framförallt det industrialiserade jordbruket orsakar idag. Och Ann-Charlotte förresten, vi har ännu inte en fältkrassing som är dråsfast och har en optimal fröoljekvalitet, det är det vi jobbar på. Resultat väntas nog inte förrän om några år.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Antiamerikanism och antikapitalism bakom motståndet till GMO

Marie, istället för att bara förolämpa Peter så vore det bättre om du försöker framföra argument som stödjer dina åsikter.

Dennis Eriksson har kommenterat på:

Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

(Förlåt om denna kommentaren kommer två gånger, jag har problem med att skicka här på Newsmill) Ann-Charlotte, För det första, du hittar ingen information om fältkrassing i SJVs lista över försöksodlingar med genmodifierade växter eftersom vi inte har sådana försök ännu. Vad jag har gjort är att jag har klonat några gener som styr frödråsning samt fröoljekvalitet, och vi har ännu inte fått fram ett effektivt transformerings-protokoll. När väl vi har det så kommer vi att ta fram transformerade linjer som har egenskaperna dråsfasthet samt förändrad fröoljekvalitet och därefter kommer vi att utvärdera dem på laboratorium och i fält. Men det ligger några år fram i tiden. Om du är intresserad av arbetet med fältkrassing så kan du tex kika på min doktorsavhandling som finns tillgänglig här: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002107/ För det andra, när det gäller sojan i Brasilien så pratade jag om parakvat och inga andra bekämpningsmedel. När det gäller Roundup/glyfosat så har användningen totalt sett ökat i och med den kraftiga ökningen av odlingen av Roundupresistenta grödor. Men användningen per ytenhet har förmodligen minskat, samtidigt som användningen av andra herbicider också har minskat. Det betyder inte att det är problemfritt, långt därifrån. Just den ensidiga användningen av en viss herbicid, i detta fallet glyfosat, får negativa konsekvenser i form av tex resistenta ogräs. Sten Stymne har skrivit om detta på Forskarbloggen (http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/09/m%C3%B6rka-moln-tornar-upp-sig-p%C3%A5-gmohimlen.html) med bla följande formulering: ”Vi anser att Monsanto inte tagit sitt moraliska ansvar i sin marknadsföring av Roundup resistenta växter. Utveckling och marknadsföring skulle ha skett i ett helt odlingssystemkoncept där nya miljömässigt godtagbara bredspektriga herbicider och grödor som varit resistenta mot dessa herbicider ingått tillsammans med icke kemiska åtgärder.” För det tredje, markörgener är ett måste i processen att transformera en växt. Det finns olika markörsystem, en del (de vanligaste och mest kritiserade) är baserade på resistens mot ett antibiotikum, andra är baserade på metabola processer i växten, och ytterligare en del är sk visibla markörer (tex GUS och GFP) som ger de transformerade cellerna en viss färg. Utan markörgener kan man inte selektera de växtceller som tagit upp det främmande DNAt. Man kommer att få massor av skott och plantor som inte är transformerade, blandat med de fåtal som har blivit det, och det är i praktiken helt ogörligt att sedan selektera på helväxt-nivå. Därför har man alltså markörgener för att kunna selektera på enskilda celler i ett tidigt stadium.


För denna sida ansvarar Dennis Eriksson


annons:
Newsmill Analys

Anmäl

Om mig:

Bor: Lund
 Född: 1976

Arkiv


annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  4. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  5. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  6. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  7. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  5. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  6. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  7. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2

Newsmill seminarier


  1. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  2. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  4. Gör energieffektivisering till en strategisk fråga
  5. Låt energiföretagen utfärda enkla energideklarationer
  1. Ny kärnkraft dyraste elproduktionen
  2. Därför måste Sverige satsa på vindkraft
  3. Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  5. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  6. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  7. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.