"Maten" i skolan, ett skämt?
Det går att göra bra mat billigt. Ett stort problem är upphandlingen av mat. Ofta gör en kommun (eller flera tillsammans) en upphandling av matvaror som baseras till stor del på lägstapris och inte på kvalitet eller miljöpåverkan. Att kökspersonalen förutom ekonomiska tyglar också bakbinds av stress och en hel del arbete utöver att just laga mat (nya hygien och säkerhetsregler t ex) samt lägre personalstyrkor gör det inte lättare. Jag har i min utbildning till förskollärare besökt ett antal förskolor och skolor och talat just om maten. Flera privata enheter väljer att handla ekologiskt och närodlat och har inte heller så många munnar att mätta. De vittnar om mindre svinn och låga priser. På de kommunala köken känner sig personalen ofta bunden av upphandlingsavtalet, de kan inte handla på extrapris på konsum på hörnet, de kan inte handla potatis av den lokale odlaren och de ska kanske laga 800 portioner per dag. Det går att satsa på en högre kvalitet på maten i skolorna. Betyg och pekpinnepolitik a la Björklund är knappast det allenagörande för att komma till rätta med lågpresterande elever.
