Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Carsten Palmer Schales aktiviteter Jag betraktar mig själv som troende. Inte mer specifikt än så. Därför blir jag rädd när jag läser den här artikeln. För min del är det exempelvis svårt att skilja på Jesus kärleksbudskap och Buddhas idé om obegär. Låt oss vara samman!
Teknik, naturvetenskap, ekonomi – och resten Din kolumn i dagens GP (2/7 -11) var intressant och givande. Inte minst för att den gav mig flera infallsvinklar på problemet med relationen mellan ”hobbyutbildningar” (och i förlängningen humaniora i allmänhet) och andra utbildningar med utgångspunkt (men inte slutpunkt) i Svenskt näringslivs nedslående rapport ”Konsten att strula till ett liv”. Egen bakgrund Som du har jag en brokig bildnings- och utbildningsbakgrund – om än i s.a.s. omvänd ordningsföljd: Jag började med att läsa matematik, fysik, kemi och matematisk statisk på Chalmers och GU. Ämnen jag fortfarande med glädje följer på en relativt populär nivå. Därefter sadlade jag om till sociologi och praktisk filosofi (främst moralfilosofi), och är nu primärt sociolog eller möjligen ”socialfilosof”. Hursomhelst är jag en ”skvader”, eftersom jag dessutom – mer eller mindre - undervisat i samtliga dessa ämnen. Samhällets förakt för bildning i bred mening Det är ett aber att samhället – alltsedan UKAS/PUKAS i slutet av 1960-talet och fram till idag instrumentaliserat den högre undervisningen, dvs. man har successivt alltmer betonat utbildningen på bekostnad av bildningen i vidare mening. Hur skall därför dagens tekniker, naturvetare och ekonomer (som dock är samhällsvetare - även om de tydligen inte riktigt inser detta själva) orientera sig i tid och rum? Och vilket kommer resultatet att bli? om vi inte redan nu delvis kan avläsa detta i form av politiska analyser, framtidsbilder och (tex) konsumismen. Humanisternas förakt för teknik och naturvetenskap – eller om erfarenheter från möten med högt kvalificerade naturvetare och humanister Här återfinns emellertid, som jag ser det, en sorts paradox. Under mina ca 35 år som akademiker har jag träffat på åtskilliga högt kvalificerade (men kanske inte så många lågt kvalificerade) tekniker och naturvetare som har åtminstone vissa rudimentära (ibland mer än så!) kunskaper om – låt oss säga – Platon, Dante, Shakespeare, Cervantes, Goethe, Lagerlöf, Södergran, Ekelöf, Allende, Szymborska, (Doris) Lessing, Oates, Lugn , Tranströmer etc. Motsatsen har emellertid (med få undantag) inte varit fallet. Bland åtskilliga humanister – och samhällsvetare – kan man ännu idag se människor le i mjugg när man kommer in på Newton, Celsius, Babbage och Lovelock (Byrons dotter!), Gauss, Maxwell, Bohr, Crick & Watson, dagens strängteoretiker och nanotekniker. Termodynamiken, relativitetsteorin, osäkerhetsrelationen osv. är och förblir på många håll föremål för skämt. Vad betyder detta? Innehållet i GP: s kulturdel: paradox eller medveten policy I just dagens GP urskiljer jag, förutom din hörnartikel, texter om Hemingway, Stig Larsson, Iron Maiden, musikfestivaler, kammarmusikfestivalen i Stenungsund, Niklas Rådström osv. Det enda lilla undantag jag kan finna från tendensen, är att Maja Hagermans arkeologiskt och etnologiskt förankrade ”Försvunnen värld” rekommenderas som veckans fackbok. Inte ett knyst om de allra senaste rönen inom M-teori eller jakten på Higgs partikel i CERN. Slutsats: behovet av A-filosofi Jag ser fram emot den dag, när filosofiämnet återigen intar sin position som något av vetenskapens paraply. Varför inte ett ”A-filosofi” i anslutning till Aktuellt eller rapport. Eller längre reportage i nämnda program om Habermas, Benhabib, Butler, Zizek eller Kristeva? Idé- och lärdomshistoria skulle nog också duga. Med vänlig hälsning Carsten Palmer Schale
Jag är mycket positivt inställd till många judiska intellektuella (och de är sannerligen många!) samt till de delar av GT som framhäver kärleken till nästan. Jag instämmer sympatiskt med en hel bunt muslimska tänkare, sufistisk mystik, de delar av Koranen som också värnar om nästan, och en hel rad av de stora humanister inom islam som presenterat sig alltsedan 700-talet vt och framåt. Buddha har jag rentav svårt att skilja från min bild av Jesus. Kärnan i bådas budskap är kärleken och nedtoningen (utraderandet) av det egocentrerade och materialistiska begäret. Jag är humanist i den mening som exempelvis Elisabeth Rynell är det. Vad angår min egen kristendom är den mycket svår att nagla fast med hjälp av enkla och hemmagjorda krumbukter. Den förbehållslösa kärleken är för min del credo. Har jag glömt några? Ja, hinduerna, sikherna och ev. Zoroastrierna (och naturligtvis många, många fler). Kontentan är hursomhelst, enligt min mening, kritiken av intolerant fundamentalism – inklusive ateistisk sådan – och framhävandet av kärleken, medmänniskan, toleransen, respekten, ömsesidigheten osv. Min kritik mot Israels agerande i Gaza och på Västbanken riktar sig mot den sekulära (eller är den inte det?) STATEN Israel. Skall det vara så svårt att förstå? Kort också om NEWSMILL. För tredje gången av nio har rubriksättningen – av andra än mig – orsakat problem. ”Antisemit” lyser i eldskrift. För den som bemödar sig om att ta sig igenom de få raderna i artikeln torde med all önskvärd tydlighet framgå, att jag är allt annat än reell antisemit. Inte alls! Men sådana subtiliteter och ironier som jag presenterar här må eventuellt vara svårforcerade för människor utan tolerans och sokratiskt sätt att resonera. .
Personligen är undertecknad principiellt emot stening och piskning. Jag är dessutom emot brott mot mänskliga rättigheter och folkrätt i Gaza och på Västbanken i Palestina. Slutligen är jag stark motståndare mot prästerlig pedofili, våld mot abortläkare, förbud mot kondomer och sträng religiös dogmatik på det hela taget. Alltså är jag, i enlighet med den moderna massmediala...
För det första, John och Jörgen, vill jag tacka er för att ni läst min artikel, samt för att ni levererat så tänkvärda svar. Vill dock till dig, Jörgen också lyfta en lans för Mill. Den engelske filosofen och ekonomen John Stuart Mill (1806-1873) karakteriseras ofta som socialliberalismens grundare. Han presenterade å ena sidan färgstarka resonemang för individualismen. Men samtidigt blandade han upp den klassiska liberalismens frihetspatos med socialistiskt tankegods om statskontroll och välfärdspolitik. Därför är Mill samtidigt en av de historiskt viktigaste liberala tänkarna — och en av de mest inflytelserika kritikerna av liberalismen.
Det är enligt min mening hög tid att gå till storms mot de som idag kallar sig för humanister och liberaler. Båda sidor (dock inte alla enskilda) tenderar enligt min mening att urvattna och förvräånga begreppen.
Jag förespråkar i klassisk anda allsidig (teoretisk som praktisk) utveckling av alla individer på deras egna villor. Samtidigt är människan per definition social. Självförverkligande och gemenskap betingar, och förutsätter, därför varandra.
Jag har ingen åsikt i den aktuella frågan. Däremot en mer allmän - med bäring på den aktuella frågan, jämte givetvis många, många andra. Det är fantastiskt hur brinblå, onyanserade och rent löjeväckande kommentarer som breder ut sig i denna och andra sajters replikkolumner. Dessutom anser jag att "millningsfunktionen" är mer än förytligande. I flera fall har jag tex kunnat notera, att folk "millnat" UTAN ATT ENS HA LÄST TEXTEN IFRÅGA! Det gäller exempelvis några av mina egna artiklar. Här har för övrigt moderatorernas rubriksättare ett stprt ansvar. Den nu aktuella artikeln handlade tex inte alls om NewsMill!
Tyvärr delar jag din åsikt. Jag tippar dessutom att merparten av dem som "millat argt" inte läst artikeln. Dessutom har jag inte satt rubriken själv. I den framgår exempelvis inte att jag förespråkar någon form av arbetsplikt. Vidare: detaljer och nyanser tycks det inte finnas utrymme för här. Tack för din kommentar!
Det är intressanjt hur låsta och inskränkta många medmänniskor är, De flesta som inte är det skriver tyvärr inte här. Några argument har jag heller ännu inte sett i detta forum. Inte ett enda.
För denna sida ansvarar Carsten Palmer Schale
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
