CSN-soldater kan rädda nya yrkesförsvaret
Diskussionen om värnpliktsförsvar är med all rätt befogad. Huvuddelen av argumenten för dess sak är dessutom historiskt både beprövade och erkända. Dock förefaller just den diskussionen som ett vitt skilt alternativ till insatsförsvaret och inte till en direkt lösning på ett uppenbart faktum. Vilket är att vi idag står inför ett insatsförsvar. Innebörden är således att utgångspunkt måste ta sin begynnelse från just insatsförsvaret, vilket artikeln gör. Erfarenheter från värnpliktsförsvaret måste förvaltas i insatsförsvaret. Inte bara på förbandsnivå såsom utbildningsmetodik och organisation utan även gällande synergieffekt mellan Försvarsmakten, näringslivet och välfärden. Under värnpliktsförsvaret fanns en naturlig övergång för soldaten mellan värnplikt och arbetsliv. Likaså för officeren, reservofficer mellan militär chef och företagschef. En viktig punkt som artikeln lyfter är just denna synergieffekt, dock anpassat för ett insatsförsvar som just nu är aktuellt. Detta i sin tur ger alltså direkt effekt i Sveriges näringsliv och välfärd då det svenska försvaret, förutom att bli en mer attraktiv arbetsgivare, även kunnat upprätthålla operativ kontroll över mark-, sjö- och luftarenan samt dessutom förse det svenska samhället med akademiker. Studenten finansierar i dagsläget sina studier till huvuddel (om inte ur egen ficka) på bidrag och lån, där bidraget är skattefinansierat. Lek med tanken att ersättning för ”csn-soldaten” kunnat vara jämförbart med de gamla värnpliktsförmånerna. Detta skulle i sin tur innebära att en sammanslagning av student och militär även blir en ekonomisk besparing för de svenska skattebetalarna.
