Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Brita Sundberg-Weitmans kommentarer Hackkycklingar finns både i politiken och, inte minst, i massmedierna, t ex Julian Assange. Hämningslöst. Det är mycket sorgligt. Men hur kan man då just bland politiker och mediafolk förvänta sig att mobbning kan utrotas i skolan? Skolan är ju en förberedelse för vuxenlivet.
max schantz: Det finns ju inget brottmål i domstol ännu, bara ett häktningsärende. I ett sådant finns misstänkt på ena sidan och åklagare på andra. Målsägande blir inte part i domstolen förrän åtal väckts. Därför har ingen fullmakt för Borgström behövt presenteras i domstol.
max schantz: Fullmakter från målsägarna bör finnas hos överåklagaren; det var ju hon som överprövade den tidigare åklagarens beslut att avskriva.
Kap 20 1 § brottsbalken: "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar. Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap." Tjänstefelsbrottet är inte något som kan tas upp av förvaltningsrätt eller kammarrätt. Det måste finnas ett åtal, och om sådant väcks, behandlas det i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt, högsta domstolen). JO är den åklagare som närmast har ansvar för att åtal väcks för tjänstefel.
Tjänsteansvaret avskaffades 1975 men återinfördes 1989. Konstigt att så många tycks ha missat att det faktiskt finns igen sedan över 20 år. Men kanske beror det på att JO nästan aldrig vill åtala tjänstefel.
Redan 1981 blev jag uppmärksammad på de problem Eva fostermamman beskriver. Jag har därefter skrivit ett stort antal debattartiklar bl a i SvD, DN, Expressen och publicerade 1985 boken "Rättsstaten Åter!" Jag har under alla år avfärdats med samma svepande avståndstagande som nu får Hedda Sandström att avfärda Eva fostermamman: "inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre, men godtycke förekommer bara i enstaka undantagsfall." Efter att jag 2001 avgick med pension från en lagmanstjänst beslöt jag att göra en systematisk genomgång av samtliga fall där JO under en bestämd period tagit ställning till människors klagomål på sociala myndigheters sätt att ingripa till skydd för barn; det blev 169 fall under drygt två och ett halvt år. Min bok som redovisar dessa fall ("Sverige och rättsstaten på 2000-talet") bekräftar den bild Eva fostermamman ger av godtycke och visar, dessvärre, även att JO i dessa fall inte bryr sig om grundlagens krav på saklighet och opartiskhet utan så gott som enbart är intresserad av formalia. Trots att jag i likhet med Eva fostermamman framfört förslag på åtgärder för bättre rättssäkerhet har jag hos tongivande politiker, journalister mfl aldrig lyckats väcka något intresse. I en debatt mellan Jan Guillou och Janne Josefsson, där Guillou kritiserade Josefsson för att i ett tv-reportage ha granskat ett fall av tvångsomhändertagande ("som alla journalister, som varit i närheten av ämnet vet är oerhört svårt att ta i") och därvid, enligt Guillou, "torterat" de ansvariga med sina frågor, hade Josefsson ett tänkvärt svar: "Säger man att man inte ska titta på omhändertagande av barn då finns ett mörker där och min erfarenhet är att där det förekommer mörker, där journalister inte befinner sig, där riskerar de värsta övergreppen att ske i det här landet."
John Billing: Riddle's skrivningar kan kritiseras på flera punkter. Han tycks t ex inte ha uppfattat att "bail" inte existerar utanför de anglosachsiska rättssystemen, vilket han borde veta som domare i mål om utlämnande och överlämnande. Här några punkter i mitt bemötande: Precense of the defence in the Court of Appeal (page 3: the witness at first appeared to say the defence were not represented in the Court of Appeal but later she said, after being referred to the decision of the court, that this document says Mr Hurtig was present, but she doesn't think he was) My comment: It appears clearly from the protocol of Svea Court of Appeal that Hurtig was not present. There was no hearing in the Svea Court of Appeal. The case was presented by an official of the Court. Bail (page 3: She was asked direct questions as to whether the court would decide whether this defendant should be on bail, if returned to Sweden. At first she appeared to avoid the question but did say that this is a matter for the court, with a right to appeal if bail is refused). My comment: There is no bail option in the Swedish Code of Judicial Procedure, so I cannot have said that ”this is a matter for the court” or that there is ”a right to appeal if bail is refused” Ms Ny's idea of reasons to have a man locked up (page 3: She was taken through the early paragraphs and accepted that there was nothing really wrong with what was said there) My comment: I probably did not have enough presence of mind to answer the question properly. However, what is really wrong with Ms Ny's statement - that a man ought to be detained in order to let the woman have the peace to consider whether or not she has been mistreated – is that this is not a legitimate reason to put a person in prison! (Legitimate grounds: risk of abscondense, risk of collution, risk of continued criminality) Principle of proportionality Judge Riddle states that he is ”not in a position to say what the reason was” why Mr Ny rejected Mr Assange's offers to be interrogated in England”. Obviously because she has never devulged what her reason was! That is why I said that her refusal ”looks malicious”. It strikes me that whereas Judge Riddle is rash to draw the conclusion that it ”cannot have slipped (Mr Hurtig's) mind” what efforts he made to contact his client between 21st, 22nd and 29th September, Judge Riddle is content that Ms Ny has refused to state her reasons for issuing a EAW instead of accepting Mr Assange's offers to be interrogated in England. As stated in the decision by the High Court in December, what Mr Assange did ”is not the conduct of a person who is seeking to evade justice." When inteviewed in the media Ms Ny has given the following reason for not accepting Mr Assange's offer to be questioned in England: ”It would not be consistent with Swedish law.” This is simply not true. The principle of proportionality will lack all sense if you accept that a state authority is not under an obligation to divulge its reasons for limiting a person's freedom!
The basis of my conclusions It is not true that I based my conclusions on what I had been told by defence lawyers. Ms Nye has herself confirmed that she could have interrogated Mr Assange whilst he was still in Sweden. Her motivation for not doing so was that she wanted to interrogate all the witnesses before she heard Mr Assange's side of the story. In my view this delay was unreasonable, since Mr Assange was only temporarily in Sweden. However, since she did not question him before he left Sweden, she should in my view have accepted his offer to be interrogated in England. Under the Code of Judicial Procedure ”(t)he investigation should be conducted so that no person is unnecessarily exposed to suspicion, or put to unnecessary cost or inconvenience.” (Chapter 23 Section 4) Issuing a EAW was bound to cause Mr Assange and his work a maximum of harm, as could eaisly be predicted. - - - Om man vill bilda sig en uppfattning om en ämbetsmans objektivitet är det kanske bättre att granska vederbörandes gärningar i tjänsten och offentliga uttalanden än att sätta sig i hans/hennes knä.
Instämmer till fullo! Det bör också märkas att överåklagaren fick stöd av Svea hovrätt genom dess häktningsbeslut, som var en förutsättning för att en europeisk arresteringsorder utfärdades. Hovrättens president, tidigare riksåklagare, gick in och satte sig som ordförande. I beslutsprotokollet förklarade hovrätten uttryckligen att beslutet var förenligt med proportionalitetsprincipen. Man undrar hur resonemanget kan ha gått i den frågan.
Pelle K: Allt dokumenterat på hemsidan andersagell.se i handlingar under tiden 7 september - 24 oktober 2008 (skadeståndsmålet)
För denna sida ansvarar Brita Sundberg-Weitman
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
