Brita Sundberg-Weitmans aktiviteter Jag sällar mig till dem som menar att utan kommentarerna blir Newsmill ointressant. Inte minst som skribent har jag satt stort värde på den feedback kommentarerna innebär, men också som läsare har jag med intresse och eftertanke läst kommentarer. Någon gång har jag själv kommenterat där skribenten missat något väsentligt inom det område där jag har sakkunskap.
Till Rolf Hillegren. Tack för ditt svar! Vi är tydligen överens. Det är så tråkigt att proportionalitetsprincipen i Sverige tolkas som om den inte hade något påtagligt innehåll. Som den används av Europadomstolen för mänskliga rättigheter och av EU-domstolen är den det enda riktigt effektiva skyddet mot maktmissbruk.
"Här måste man ändå anta att åklagaren är inne på linjen att det kan bli aktuellt att åtala Assange. Och skulle den situationen uppstå lär det vara meningslöst att hålla förhör i London då ett åtalsbeslut knappast skulle göra Assange mera villig att infinna sig i Stockholm". Det förvånar mig att du – som brukar skriva så klokt på Newsmill – kan se saken så. Det kan ju lika gärna bli så att frågan om åtal inte längre är aktuell efter det att A hörts. Proportionalitetsprincipen innebär att åklagarens vägran att höra A i England är oförsvarlig, maktmissbruk helt enkelt enligt europeisk rätt.
Hackkycklingar finns både i politiken och, inte minst, i massmedierna, t ex Julian Assange. Hämningslöst. Det är mycket sorgligt. Men hur kan man då just bland politiker och mediafolk förvänta sig att mobbning kan utrotas i skolan? Skolan är ju en förberedelse för vuxenlivet.
max schantz: Det finns ju inget brottmål i domstol ännu, bara ett häktningsärende. I ett sådant finns misstänkt på ena sidan och åklagare på andra. Målsägande blir inte part i domstolen förrän åtal väckts. Därför har ingen fullmakt för Borgström behövt presenteras i domstol.
max schantz: Fullmakter från målsägarna bör finnas hos överåklagaren; det var ju hon som överprövade den tidigare åklagarens beslut att avskriva.
Den engelska domstolen har inte prövat om arresteringsordern mot Assange är förenlig med den europeiska proportionalitetsprincipen som denna utvecklats av Europadomstolen om mänskliga rättigheter och av EU-domstolen, skriver Brita Sundberg-Weitman, pensionerad lagman och docent i folkrätt.
Kap 20 1 § brottsbalken: "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar. Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap." Tjänstefelsbrottet är inte något som kan tas upp av förvaltningsrätt eller kammarrätt. Det måste finnas ett åtal, och om sådant väcks, behandlas det i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt, högsta domstolen). JO är den åklagare som närmast har ansvar för att åtal väcks för tjänstefel.
Tjänsteansvaret avskaffades 1975 men återinfördes 1989. Konstigt att så många tycks ha missat att det faktiskt finns igen sedan över 20 år. Men kanske beror det på att JO nästan aldrig vill åtala tjänstefel.
Redan 1981 blev jag uppmärksammad på de problem Eva fostermamman beskriver. Jag har därefter skrivit ett stort antal debattartiklar bl a i SvD, DN, Expressen och publicerade 1985 boken "Rättsstaten Åter!" Jag har under alla år avfärdats med samma svepande avståndstagande som nu får Hedda Sandström att avfärda Eva fostermamman: "inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre, men godtycke förekommer bara i enstaka undantagsfall." Efter att jag 2001 avgick med pension från en lagmanstjänst beslöt jag att göra en systematisk genomgång av samtliga fall där JO under en bestämd period tagit ställning till människors klagomål på sociala myndigheters sätt att ingripa till skydd för barn; det blev 169 fall under drygt två och ett halvt år. Min bok som redovisar dessa fall ("Sverige och rättsstaten på 2000-talet") bekräftar den bild Eva fostermamman ger av godtycke och visar, dessvärre, även att JO i dessa fall inte bryr sig om grundlagens krav på saklighet och opartiskhet utan så gott som enbart är intresserad av formalia. Trots att jag i likhet med Eva fostermamman framfört förslag på åtgärder för bättre rättssäkerhet har jag hos tongivande politiker, journalister mfl aldrig lyckats väcka något intresse. I en debatt mellan Jan Guillou och Janne Josefsson, där Guillou kritiserade Josefsson för att i ett tv-reportage ha granskat ett fall av tvångsomhändertagande ("som alla journalister, som varit i närheten av ämnet vet är oerhört svårt att ta i") och därvid, enligt Guillou, "torterat" de ansvariga med sina frågor, hade Josefsson ett tänkvärt svar: "Säger man att man inte ska titta på omhändertagande av barn då finns ett mörker där och min erfarenhet är att där det förekommer mörker, där journalister inte befinner sig, där riskerar de värsta övergreppen att ske i det här landet."
För denna sida ansvarar Brita Sundberg-Weitman
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
