KD förnekar uppenbarligen inte sin kvinnofientliga linje och historia. Med 150.000 kr om året vill partiet locka småbarnsföräldrar att rösta på dem. Ett desperat förslag. KD vill köpa röster för att rädda sig kvar i riksdagen.
Det nuvarande vårdnadsbidraget om max 3000 kr i månaden blev KDs krav för samarbete med Alliansregeringen. Bidraget har blivit ett fiasko. Den slutsatsen är lätt dra av SCBs undersökning förra året. Det är bara en procent av alla barn i målgruppen som har omfattats av det nuvarande bidraget. Bidraget är därmed ingen nationell katastrof men det antyder ett mönster.
Det är främst kvinnor som har fått vårdnadsbidraget och bara några få enstaka män. Bidraget motverkar således de jämställdhetssträvanden som finns uttryckta i de nationella målen för jämställdhet - mål som också KD har ställt sig bakom. Uppenbarligen utan att bekänna sig till dem.
Bland bidragstagarna finns också en kraftig överrepresentation av invandrarkvinnor med låg utbildning. Alliansregeringens integrationssträvanden har därmed också motverkats. Barn som verkligen behöver förskolan för sin svenska språkutveckling har mist möjligheten att få hjälp av välutbildade förskolepedagoger.
Sannolikt kommer fler att attraheras av ett högre vårdnadsbidrag och stanna hemma. Långt ifrån alla småbarnsmammor kommer att låta sig lockas. Kvinnor har ju kämpat förr på arbetsmarknaden mot skattetrösklar som gjort deras insatser till mer eller mindre ideella. Därför avskaffades också sambeskattningen 1971 och sen dess har arbetslinjen har varit utgångspunkten i fyra decenniers jämställdhetsarbete.
Den nuvarande jämställdhetspolitiken har lett till en starkare ekonomisk ställning för kvinnor och det inte bara under småbarnsåren. Livsinkomsten har klart förbättrats därför att kvinnor har kunnat behålla kontakten med arbetslivet. Det har lett till en personlig frihet för både kvinnor och män.
Men nuvarande insatser för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden räcker inte. Alla politiker vet sen lång tid tillbaka att inkomstgapet mellan kvinnor och män ökar kraftigt i de barnafödande åldrarna och jämnas sen aldrig ut. Det kan inte ha undgått KD. Kvinnor halkar efter just därför att de tar ansvar för barnen i större utsträckning än män. Av föräldraförsäkringens alla dagar tar kvinnor ut nära 80 procent och män bara lite drygt 20 procent. Bidrag och stimulanser att släppa greppet om arbetsmarknaden minskar inga lönegap.
Alla KD-politiker borde också veta att kvinnors livsinkomst alltjämt är för låg för att kunna erbjuda en säker pension. Den genomsnittliga pensionen är bara lite drygt 2/3 av mäns pension. Det vill säga att kvinnor bestraffas ekonomiskt även på ålderns höst därför att de tog ett större ansvar för barnen. Är KD likgiltig för detta?
Kvinnors svaga pensionsintjäning är inte bara ett problem i Sverige utan i hela det åldrande Europa. Med ökad livslängd är detta en tickande fattigdomsbomb. Den globaliserade ekonomin kommer inte heller framöver att kunna garantera lika självklara statliga välfärdssystem som kan rycka in när individers inkomster inte räcker till. Hur förhåller sig KD till detta?
Statsminister Reinfeldt gick ut den 23 december förra året i Dagens Nyheter med kravet att kvinnor borde arbeta mer. Det kan ses som ett glädjande besked från moderaterna som nu tycks ha övergivit sina vårdnadsbidragstankar från tidigare årtionden. Uttalandet gjordes mot bakgrund av att välfärdssystemen inte kommer att kunna bära en åldrande befolkning med för många utanför arbetsmarknaden.
KDs utspel är inte bara kvinno- och integrationsfientligt utan riskerar också skapa en framtida fattigdomsfälla för kvinnliga pensionärer. Förslaget är starkt splittrande mot den arbetslinje som regeringen vann väljarnas förtroende med 2006 och 2010. KD har därmed diskvalificerat sig för ett Allianssamarbete.
Bonnie Bernström, 2011-03-03 03:15