Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Björn Westerstrands aktiviteter Svar till Tomas Peterson: Jo, du tänker rätt, men bara delvis. Tänk ett steg till. Det blir ju CO2 direkt när du eldar, men om träet får ruttna på marken tar det lång tid. Det är det som gör att det blir utsläpp som ger en ökad klimateffekt i jämförelse med om trädresterna får ligga kvar på marken.. Det där har de som räknar på saken också tagit hänsyn till.
Svar till Björn Davidsson: Jag tycker också att det vore bra om debatten också handlade om andra utsläpp och om miljöpåverkan av skogsbruket. Skogsbruket idag är en jätteindustri, vars följder vi bara tror att vi har koll på.
Svar till BoB Jo, i det långa loppet är det bättre med biologiskt bränsle, men det tar alltför lång tid att komma dit med tanke på hur den övriga välden klarar av att minska sinautsläpp. När Indien ock Kina har koll på sina utsläpp spelar det i princip ingen roll för klimatet vad vi i Sverige eldar med. Men, att elda skogsbränsle på det sätt som nu görs, är kontraproduktivt. Dock, om Sverige vill använda skogsbränslen för att värma bostäder och genererar el, bör dess utsläpp givetvis tas med i våra totala klimatgasutsläpp, och vi bör dessutom betala CO2-skatt för dem. Allt annat är bluff och båg. Ett alternativ till skogsbränslena är geovärme, inte minst då vi relativt snart kommer att ha gott om el. Vi bör hur som helst genast minska användningen av skogsbränslen om vi verkligen vill motverka en alltför snabb klimatförändrng.
Trots att forskare övertygande visat att fortsatt skogsbränsleanvändning de närmaste 20-30 åren är jämbördig med fossileldning fortsätter förbränningen att öka. Vi har ingen nytta av att bränslena blir klimatneutrala på 100-200 års sikt, skriver Björn Westerstrand, fil. dr i fysik.
Regeringens beslut att ge Eon rätt att bygga ut sitt naturgasnät har kritiserats med argumentet att det kommer att öka koldioxidutsläppen. Men det är fel, ökad naturgasanvändning har alla möjligheter att minska vår klimatpåverkan, skriver Björn Westerstrand, doktor i fysik och tidigare anställd på Energimyndigheten.
Du verkar inte ha läst det som f.d. SLU-prof. Sören Wibe skriver om GROT-eldning och det prof. Anders Lindroth, Lunds universitet skriver om biobränslen. Den idé du redovisar ovan är i princip (men bara i princip) möjlig, förutsatt att nettotillskottet av CO2 från eldning med skogsbränslen är noll, och att alla andra tekniska omständigheter och problem är försumbara. Det är de förstås långt ifrån. Hur som helst, skogsindustrin, kraft- och fjärrvärmeverken samt privata användare eldar idag med en stor andel flisat och pelleterat s.k.rundvirke, dvs. med träd som när de avverkades var i sin mest CO2-aktiva fas. Att elda sådana träd är liktydigt med att elda kol under överskådlig tid, varför ditt förslag i realiteten är ett s.k. slag i luften - minst sagt.
Det räcker långt med att läsa IEEP:s artikel om biodrivmedel på sidan http://www.ieep.eu/assets/731/Anticipated_Indirect_Land_Uce_Change_Associated_with_Expanded_Use_of_Biofuels_and_Bioliquids_in_the_EU_-_An_Analysis_of_the_National_Renewable_Energy_Action_Plans.pdf för att förstå att biodrivmedel inte är lösningen på problemen med utsläppen av klimatgaser. Men det är inte enbart biodrivmedlen som kan ifrågasättas, även vår skogsbränsleanvändning, dvs den vedråvara vi eldar i våra fjärr- och kraftvärmeanläggningar. Gå in på sidan http://www.lucci.lu.se/pdf/KVA_2010-09-16_Anders_Lindroth_Klimatnyttan_av_bioenergi.pdf Där visar Anders Lindroth, prof. vid Lunds universitet, dels att det inte är sant att hyggesrester är klimatneutrala, dels att användning av växande träd som bränsle är lika bra eller dåligt som att elda fossilt. Svenska folket förs bakom ljuset bara därför att skogsbränslet erbjuder en mycket lönsam och passande ”quick fix” i det relativt smutsiga internationella klimatarbetet. Man, dvs. staten, skogsindustrin och vissa forskare, vill inbilla oss att förnybarhet betyder klimatneutralitet, vilket är en monumental lögn . Vi får hoppas att EU:s hållbarhetskriterier sätter stopp för den hanteringen. Men osvuret är väl som vanligt bäst.
”Enligt ledande klimatforskare har vi mycket kort tid på oss att vända trenden med de stigande utsläppen av växthusgaser”, skriver ni, och menar att vi istället ska satsa bl.a. på biomassa. Ja, det är sannolikt så att vi inte har så många år på oss för att vända trenden mot ökad global temperatur, men att förbjuda utvinning av fossil energiråvara, fossilgas i detta fall, och fortsätta att öka skogsbränsleanvändningen visar en skrämmande okunnighet hos skribenterna. Om det är så att vi har kort tid på oss, då ska vi skyndsamt, åtminstone sluta öka eldningen av hyggesrester och dessutom avstå helt från att elda växande skog i form av flis och pellets, vilket idag görs i stor omfattning, och som sannolikt är värre än att elda kol eftersom skogens upptag av koldioxid därigenom minskas. Naturgas skulle i ett nafs kraftigt minska vår nettotillförsel till atmosfären av koldioxid. Jag rekommenderar alla att ta del av uppgifterna på nätsidorna med nedanstående adress. http://www.lucci.lu.se/pdf/KVA_2010-09-16_Anders_Lindroth_Klimatnyttan_av_bioenergi.pdf http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=07_35_ Den senare rapporten visar att fossilgas är bättre ur klimatsynpunkt under 25-30 år jämfört med att elda hyggesrester. Observera att det är ytan under respektive kurva som ska jämföras. Nej, mina herrar, förbjud istället så dåligt underbyggda inlägg som ert. POPULISTER, det är vad ni är.
Kärnenergikatastrofen i Japan är en del i sammanhanget, låt vara övertydlig, men den är bara ett av flera skeenden, som talar för att vårt moderna och utvecklingsbejakande samhälle i varierande hastighet, obevekligen rör sig mot ett allt mer ohållbart tillstånd. Det uppenbart ohållbara upptäcker vi relativt snabbt, men vi blundar ofta för eller är okunniga om många andra skeenden, som kan ha potential att vara än farligare.
Utvärdera forskningens samhällsnytta, skriver trion Almerud, Görnerup och Holmström i UNT den 21 februari med anledning av en intervjuundersökning av forskarexaminerade som Svenskt Näringsliv genomfört. Och? - frestas jag tillägga. Det låter som om man kommit på hur man kan få ett relevant mått på vilken nytta vi får ur forskningen, och hur den framöver ska organiseras för att skapa ökad samhällsnytta.
För denna sida ansvarar Björn Westerstrand
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
