Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv


Prenumerera Björn Kindenbergs aktiviteter

Björn Kindenberg har kommenterat på:

Skolans problem är enbart ledningens fel

Jag tycker det är bra att du lyfter fram både ledningens, lärarnas och de gradvisa, forsknings- och gemensamt erfarenhetsgrundade betydelse för en hållbar förändring av skolan. Jag håller också med om att det är viktigt att komma vidare från den ensidiga argumentationen där den ena eller andra undervisningsmetoden eller -reformen ska revolutionera (läs rädda) skolan. Men jag tycker också att vi som säger oss verka för skolans positiva utveckling också utgår från den positiva. Jag tror inte det leder någon vart att säga att alla skolans problem är ledningens "fel". Betyder det att allt det som inte är skolans problem är ledningens "förtjänst"?. Eller vill man att representanter för skolledning land och rike runt ska göra offentlig avbön och ta på sig skulden, för att vi (som vet bättre) ska lösa alla problem som "ledningen" åstadkommit? Jag skulle önska att landets skolledningar tog sig an en relevant uppgift: hur skapar vi förutsättningar för lärare att (i det närmaste) dagligen träffas i konstellationer om 2-5 kollegor, för att erfarenhetsgrundat analysera sin undervisning och elevernas undervisningsbehov. Fick lärare dessa förutsättningar skulle de själva (med tiden) kunna hitta den forskning som stöttar elevernas lärande. Man skulle då också kunna bilägga den prestigeinfekterade striden om huruvida denna forskning ska vara kvantitativt eller kvalitativt inriktad, grundad i hjärnforskning eller i utbildningssociologi etc. Den forskning lärare själva efterfrågar skulle då vara den rätta forskningen (med tiden skulle detta föra forskningen framåt, på samma sätt som medicinsk forskning förs framåt av ett erfarenhetsgrundat behov). Hur kommer man till den situation där lärare har dessa (mer eller mindre) dagliga stunder av mellankollegial verksamhetsanalys? Förmodligen måste lärare involveras mer även i planeringen av den tid- och resursfördelning som ska åstadkomma den situation jag (och du) eftersträvar. Individuella lösningar bör eftersträvas. Kanske kan en lärare under en period tänka sig att ha större grupper under ett basalt avsnitt, för att därmed frigöra tid för mindre grupper eller mer planering i ett senare skede eller för andra kollegor? Det viktigaste är att vi ser det som ett gemensamt projekt, lärare och ledning, och undviker på kommunnivå införda modeller, som förhindrar bättre alternativ på klass- eller individnivå (t.ex. LUS eller "Livskunskap", bra alternativ att ha vid behov, men en illa sittande kostym för alla).

Björn Kindenberg har kommenterat på:

Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta

Tack för kommentar! Jag diskuterar vidare kring den på http://www.lararlistan.se/?p=215 Vill bara tillägga att det för mig inte handlar om ifall Zaremba har "100% rätt" eller "100% fel". Min poäng är snarare att man inte kan bevisa så mycket med enskilda siffror. Vilket både din kommentar och mitt svar på din kommentar (se länken jag hänvisar till) visar med all önskvärd tydlighet.

Björn Kindenberg har kommenterat på:

Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta

Henrik Friberg: Jag menar inte att Zarembas artiklar ska negligeras. Tvärtom! Jag tycker (precis som jag också skriver i artikeln) att han är inne på viktiga frågor om lärares bristande behörighet, ämneskompetens och möjligheter till forskningsanknuten utveckling av undervisningen. Jag kan till och med tycka att det är befogat att använda sig av en litterärt berättande form, när man ska teckna bilden av problemen i skolsverige. Det kan då bli lättare att till sig helheten och sedan gå vidare till delarna. Men Zaremba kommer dragandes med faktauppgifter som inte stämmer. Risken är då att det som egentligen borde vara en litterär betraktelse över skolan, blir ett "reportage" med högre sanningsanspråk än en subjektiv upplevelse. Om man ögnar igenom kommentarfältet till DN-artikeln om Minervaskolan, så vittnar flera föräldrar och lärare med erfarenhet av denna skola om att den har många problem (som vilken skola som helst). Zaremba vill okritiskt göra den Minervaskolan till förebild för hela Sverige. Det är kanske OK för de som förstår att Zaremba mer eller mindre poetiskt uttrycker sin känsla av att skolan bör "hitta hem". Det blir mer betänksamt om man tar honom på orden och ska försöka kopiera Minervaskolan som modell för alla skolor i Sverige. Min "agenda" är att kämpa för en skola som verkar i nära samarbete med forskning inom främst ämnesdidaktik (det mest eftersatta utvecklingsområdet när det gäller svensk undervisning), men även andra discipliner (kognitionsforskning, sociologi, lingvistik, genrepedagogik mm). På sätt och vis är jag alltså i samma sits som Zaremba, jag kämpar för en skola som inte existerar i verkligheten (låt vara att jag är mer medveten än Zaremba om detta). Och på samma sätt som Zaremba behöver jag konstruera en vision för att "hitta hem". Men jag behöver också utgå från verkligheten. Varför inte göra detta och se på de skolor som lyckas bäst, utifrån sina förutsättningar och se vad de gör? Inte utgå från sin idealbild av en skola och sedan böja fakta för att få dem att passa in i idealbilden.

Helvetesskildringar av skolan vinner inte på fakta

Alla, även Zaremba, har rätt till sin berättelse. Men problemet är att Zarembas berättelser framställs som kritiskt granskande reportage av den största morgontidningen. Det skriver Av Björn Kindenberg, lärare.

Björn Kindenberg, 2011-04-11 10:25 267 9

  • 1

För denna sida ansvarar Björn Kindenberg


annons:
Anmäl

Om mig:

Bor: Vällingby
Född: 1972

Klasslärare åk 4, Hässelbygårdsskolan i Hässelby

Utbildad 4-9 SO-lärare, fil mag didaktik (pedagogik)


annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.