Behandlingen av ensamkommande bryter mot FN-konventionen
Det är svårt att förstå den enormal flod av fördomar och upprördhet som följer på en artikel, som söker reda ut att vi skall hålla oss till etik och ingångna avtal när det gäller hur man behandlar barn. Det gäller alltså en pojke som hotas av utvisning därför att man felaktigt utpekat honom som lögnare efter en hafsig utredning. Alla som här kräver utvisning har ni också uppfattningen att det skall ske helt utan utredning av asylskäl, och skulle ni själva vilja vara med om en sådan process i främmande land. Det är till exempel mycket rimligt att myndigheter använder auktoriserade och ojäviga tolkar. Och att två professionella personer som möter många sådana barn reagerar är bara bra civilkurage. En enkel metod för att få bättre intervjuer är ju tolk-mot tolk, d.v.s. först tolkar man barnets berättelse och skriver ned den, sedan låter man en annan tolk återtolka den och barnet får vidimera om den stämmer.Det är ju ändå livsavgörande juridiska dokument. Jag har själv bruk av tolk för mina patienter många gånger i veckan, och förvånas många gånger av de missförstånd som blir, men upptäcks lätt nästa gång (ny tolk) när man läser tillbaka det man antecknat förra gången. Ni redogör för ett konkret problem och möts av en lervälling av off topic och beskyllningar, ta inte åt er, utan fortsätt att kräva bra utredningar av era elever.
