Björn Boström har kommenterat på:
Jag tror också att "de anställda är företagens viktigaste resurs" och det ligger därför i sakens natur, att utan dem blir det ingenting utfört. Detta med respekt är ett tomt begrepp utan en till individen associerad kompetens. Genom sin kompetens förtjänar individen respekt. Det nya är att företagen kan köpa in kompetens i stället för att ha fast anställda. Det är alltså kompetens och inte individer som köps, men detta innebär inte att de anställda kan betraktas som passiva komponenter, tvärtom, det är de som genom sin kompetens står för dynamiken och företagets framgång. Det ligger därmed i företagarens intresse att ha en bra relation med sina anställda. Detta är företagandets motor för framgång.
Det facket borde göra i stället för att byråkratisera arbetslivet, vilken är under förändring, är att arbeta för en obligatorisk arbetslöshetskassa som tryggar arbetstagarnas livssituation i tider med mindre arbetstillfällen. Den tiden är förbi när människor sitter av tiden i företag och inväntar pensionsåldern. Flexibilitet är det nya begreppet som innebär att både arbetsgivares och arbetstagares handlingsfrihet tillgodoses. Flexibilitet kräver också mer fria former, vilket innebär att också lagen om medbestämmande måste förändras, så att den inte blir ett hinder för en mer flexibel företagsform. Mer ansvar bör också läggas på individen vad som gäller kompetenshöjning och tillgänglighet. Den som rullar tummarna tappar kompetens och blir därmed av naturliga skäl inte attraktiv som arbetskraft. Motiverande till kompetenshöjning är naturligtvis också en del av arbetsgivarens intresse för att få behålla rätt kompetens. Facket har också en roll att motivera sina medlemmar till kompetenshöjning, i stället för att kräva att företagarna skall behålla icke lönsam personal. Alla aktörer måst med andra ord vara tillmötesgående för att vi skall få en kompetent och flexibel företagsamhet. Detta är nödvändigt i en alltmer konkurrensutsatt värld.