Birger Schlaug

Bra att Ericsson drar ner och effektiviserar sin verksamhet

Martin! Dt är helt rätt att människan som får mer fri tid blir mer kan bli mer produktiv. Det intressanta är hur vi definierar begreppet "produktiv". Du kanske främst det utifrån ekonomiska termer - jag gör det utifrån en blandning av ekonomiska och social termer. Jag uppfattar det som oerhört produktivt att lägga tid på att hålla en gammal människa sällskap, att använda tiden till att vara med sina barn, att lägga tid på att bygga social nätverk i närområdet, att ställa upp som klassförälder, att hjälpa familjer på landsbygden i Bangladesh med praktiskt och teoretiskt arbete som ligger långt utanför sådant som räknas in i ekonomin. Gordon, svårt att svara koncist på dina frågor, men gör ett försök. Första frågan kan nog besvaras på många sätt, men en orsak är att vi jagas - genom en enorm livsstilspropaganda i form av reklam till en kostnad som vida överstiger försvarskostnaderna - att konsumera allt mer, det vill säga vi behöver arbeta mer för att konsumera mer. Men ett skäl till att vi inte, inom lönearbetets ram, varvar ner beror förstås på att arbetstiden är så kostsam för arbetsgivaren, det finns inget mer lönsamt än att förkorta antalet arbetstimmar. Genom ett annat skattesystem, där mer skatt läggs på energi, utsläpp och råvaruförbrukning, blir det mer lönsamt att rationelaisera bort de kostnaderna. På fråga två svarar jag, utifrån mina värderingar, ja. Fråga tre är marig, för i botten handlar det om vad vi vill. Och jag menar att vår vilja styr oerhört mycket av de normer som samhället kretsar kring - och normer skapas genom maktutövning. Maktutövning kan bedrivas på tre sätt: För det första så kallad tvingande maktutövning, det vill säga, man tvingar någon att utföra det som man inte vill utföra. För det andra så kallad belönande maktutövning, det vill säga man betalar något för att göra saker som man egentligen inte vill göra. För det tredje betingande maktutövning, det vill säga sådan maktutövning som skapar normer i samhället - den norm som nu gäller är köpandets och ägandets normer. För att upprätthålla dessa normer satsat mer än på vårt försvar, de senaste åren cirka 55 miljarder kronor i livsstilspropaganda i form av reklam var syfte är att få oss att inte vara nöjda med det vi har, ständigt längta efter något nytt utan att få bli tillfredsställda med detta mer än kort tid innan vi jagas vidare. Detta kan man tycka är bra eller dåligt, men man måste inse hur systemet fungerar. Hur ska vi ta oss ur? Ja, för det första måste vi inse varför vi lever som vi gör, att vi är påverkade att leva så. Förändringar kommer inte via partiprogram, utan genom människors egna ställningstaganden om vad som är viktigt i livet. Politiker kan hjälpa till genom att puffa på: sänkt normalarbetstid är ett sådant verktyg.