Bernt har kommenterat på:
#33 Martin,
#34 Jonas Karlsson svarade bra om påståendet att Vänsterextrema journalister har genomslag -- och att de låter vänsterextrema komma fram i medierna.
Jag påpekade att det är lätt att lista vänsterextrema journalister i dagsmedia. Men jag kan inte nämna en enda högerextrem som ger uttryck för det. Du har fortfarande inget motexempel?
Martin, du har heller fortfarande inga åsikter om det demokratiska problemet med att en extrem politisk grupp (max 5%) tar ett relativt gigantiskt inflytande över informationen till medborgarna?! Inte ens när de använder sitt medieinflytande till att förfölja andra tokgrupper?! Inte ens när det ser ut som överrepresentationen kommer från ren infiltration?!
>>Jag håller inte med om att "vänsterextrema" får ett genomslag i debatten. I alla fall inte om man med extrem menar utomparlamenatrisk. Alla sorters diktaturkramare hålls ganska kort i debatten i Sverige tycker jag.
Se #34 av Jonas Karlsson igen.
Hur många gamla syndikalister finns i medierna -- eller har stort genomslag som Gardell? IGEN: Nämn en enda högerextrem som ger uttryck för de åsikterna?
Du definierar således inte Vänsterpartiet som extremt?!
Så vitt jag vet har aldrig Vänsterpartiet stött en demokrati mot en diktatur. (Åtminstone inte efter det partiet slutade vara Stalintroget -- när han dog... De slutade åtminstone vara pro-nazi efter 1942!)
Att detta inte är extremt eller diktaturskramande får stå för dig.
Jag gav ett exempel jag följt, där Vänsterextrema åsikter kontrollerar medierna -- Israel. Där finns närmast censur.
Ett par exempel:
1. Pallywood har inte _nämnts_ i svenska medier.
2. Information om tortyr mellan palestinska grupper har inte nämnts sen åtminstone 90-talet (antagligen längre). Dessa har diskuterats i bl.a. NY Times och BBC. Detta kom inte i svenska medier: http://www.hrw.org/legacy/english/docs/2008/04/04/isrlpa18425.htm
(För mer exempel om Israel och svenska medier, bläddra på TT-kritik-bloggens genomgång av översättningar av Reuters, AP, AFP, etc telegram till svenska.)
Notera: Jag tog inte i själva Israel-frågan, utan noterade att svenska medier rakt censurerar informationen om konflikten som Pravda innan 1989. Så byt inte ämne till Israel.
Som ett andra exempel kanske man kan nämna brännmärkningen av SD för åsikter som är rätt vanliga i medierna i Danmark, Finland och antagligen Norge. (Det har gissningsvis att göra med att (S) och (SD) konkurrerar om samma outbildade unga män.)
Jag avslutar diskussionen, du har inte något vettigt att säga, Martin. Jag har framfört teser stödda med exempel och du har inte bemött mina teser eller argument.
Jag tror inte riktigt du tror på vad du skriver, helt enkelt.