Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Socialdemokratins framtid

En Löfven-effekt går att tyda i United Minds opinionsmätning som presenteras idag. Ser framtiden ljus ut för S?  Läs (105) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Kvotering

Fyra av tio börsbolag saknar kvinnor i sina ledningsgrupper, visar en rapport från stiftelsen Allbright. Dags för kvotering?  Läs (9) Skriv


Prenumerera Benny Holmbergs aktiviteter

En romantisering av det egna stolleprovet

Naturligtvis bringar klättringen lycka för den klättrande och självklart äger den för honom sin alldeles egna och omistliga glädje och sorg. Att David Fält njuter av att klättra har ingen betvivlat. Inte någon av ingredienserna David räknar upp kunde den klättrande ha varit utan då hade det aldrig existerat någon bergsklättring. Även dåren har högtidsstunder i sin förvirrade verksamhet. Nu är dock David ingen dåre utan en social familjefar och en van bergsklättrare. Därför blir hans bevisbörda mer grannlaga att ro i hamn.

Benny Holmberg, 2011-07-15 07:32 117 3
Benny Holmberg har kommenterat på:

Är bergsklättring ett utdraget offentligt självmord?

@David Falt: (ursäkta min felskrivning av ditt namn ovan) Om du har säker och insides information från Peloton de Gendarmerie de Haute Montagne på plats gör det din artikel ännu mer intressant vad gäller just den specifika olyckan. Men jag ser mycket fram emot din allmänna syn på motiv och filosofi kring bergsklättringen.

Benny Holmberg har kommenterat på:

Är bergsklättring ett utdraget offentligt självmord?

@ David Fält: Här är några av de källor där alla har kunnat läsa samma sak som jag: ”...En brittisk bergsklättrare hittade i dag sex döda klättrare i Alperna. De var bundna till varandra med rep. – Det verkar som att de träffades av en blandning av snö och sten, säger borgmästaren Xavier Cret. Kropparna hittades vid Neige Cordier i de franska alperna, på 2,700 meters höjd. Enligt Daily Mail ska klättrarna ha fallit cirka 200 meter...” (Aftonbladet) **** ”...Sex bergsbestigare har omkommit i en lavin i de franska Alperna. De befann sig på en klättertur på 2 700 meters höjd vid Neige Cordier när lavinen kom. Deras kroppar hittades av andra klättrare och fördes med helikopter till byn Villar d'Arene - Offren var sammanbundna med rep. Det verkar som om de blev träffades av en blandning av sten och snö, säger borgmästare Xavier Cret...” (Svenska Dagbladet) Det ska bli oerhört intressant att höra dina synpunkter på min frågeställningar kring bergsklättring i allmänhet och motiv och målsättning hos klättrare i synnerhet.

Benny Holmberg har kommenterat på:

Är bergsklättring ett utdraget offentligt självmord?

@Christofer: Visst kan en allt tryggare tillvaro med allt lugnare och långsammare existens ge krav på allt våldsammare upplevelser. Men det får väl vara lite proportioner? De spektakulära organisationer och perationer och sammantagna kraftansträngningar som man väl får säga att bergsklättringen är skulle kunna användas vid till exempel jordbävningskatatsrofer och där göra mycket stötrre nytta. Även i sådana situationer finns naturkrafter att tämja och våldsam natur att närma sig... Benny

Benny Holmberg har kommenterat på:

Är bergsklättring ett utdraget offentligt självmord?

@ Johan Åkerström: Johan du talar om naturupplevelsen. Men måste priset vara så högt för att tillgodogöra sig denna? Din kommentar ställer ytterligare frågor kring bergsklättringen. Varför är de djupare och avgörande motiven till att klättra så ömtåliga att diskutera? Varför vill du inte kännas vid att hela bergsklättrarkonceptets yttersta spets handlar om att riskera livet? Och att dessa projekt kostar rejäla pengar. Till vad nytta? Bergsklättringens innersta nerv, denna ständiga upprepning av faromomentet, att ånyo utsätta sig för risker, om och om igen, och allt större sådana genererar naturligtvis frågor kring syftet, målsättningen och motivet. Vi har sett resultaten, att flera av de kunniga, erfarna, erkända och dokumenterat skickliga klättrarna vi haft i vårt land har dödstörtat liksom utländska kollegor som haft samma kapacitet. Johan du säger: "Det handlar om att ta sig an naturen och sig själv, att växa med varje klarad utmaning. Att vara ute i överväldigande natur och ta sig an naturen på dess villkor. Det är att leva i samstämmighet med naturen. Naturen är inte bara fjärilar på en äng eller en kobbe i skärgården naturen har andra sidor men sitter man i sin kammare ock trycker som du verkar göra så kanske man tappar koppling till naturen och flummar iväg i verklighetsfrånvarande uttryck som att söka sig till gud...." Visst är alltid naturupplevelsen grandios men måste den göras till en fara? Måsten den vulgariseras till en dödsfälla? Att tala om Gud är inte en retorik jag använder mig av i annat syfte än att försöka förstå klättrarnas ständiga och upprepade försök att utsätta sig för största möjliga fysiska fara och därmed riskera sin existens. Istället för Gud kan vi lika gärna tala om "existensen" alltså att "finnas till" så undviker vi snubbla på Gudsbegreppet. Att den filosofiska delen av motivet till den farofyllda klättringen skulle vara att "söka livets källor" och i detta sammanhang brukar man tala om andlighet.( Det går lika bra med "Existensen", "Varat" eller helt enkelt "Livet") Du är bergsklättrare Johan. Och du har antagligen som sådan deltagit i expeditioner/klättringsprojekt som arbetet i flera år med förberedelser för att just klättra upp på den svåraste farligaste sidan av det eventuella berget. Och att ett sådant projekt kan ta flera år i anspråk att förbereda. Varför inte skriva en artikel här på Newsmill och berätta om detta i relation till min artikel. Att förklara motivationen och målsättningen. Det skulle vara intressant! Det vore spännande att höra dina djupare motiv för att utsätta dig för de faror som sådan projekt har som avgörande innehåll. Ditt tal om naturen att vara i den på dess villkor och besegra den kan inte riktigt kännas som avgörande motiv för att utsätta sig för dessa risker. Naturen kan man ju ändå uppleva. Det saknas en poäng om en större målsättning. Att man genom att de livshotande riskerna som de flesta avancerade bergklättringar består i som motmotiv har en djupare målsättning. Det skulle vara mycket intressant att höra din syn på den saken. Vad ska man annars dra för slutsater om statistiken ser ut som den gör? Ett ständigt ökat antal dödsstörtningar. Och det rör sig inte om några nybörjare. Bland de döda finns en majoritet erfarna och framgångsrika klättrare. Ditt svar som bergsklättrare vore intressantare om du utvecklade motiven till att utsätta sig för denna fara om och om igen. Att accelerera i ständigt stegrade riskprocesser och i anknytning till detta resonera kring varför dödstalen är så stora. Vad gäller sponsorer och vikten och nödvändigheten av att kunna värva sådana så är det ingen hemlighet för dig om du klättrar professionellt att det kostar ordentliga pengar att rigga en expedition. Därför för jag mina resonemang kring nödvändigheten för de större expeditionerna av att få en publik och en medial uppbackning som lockar sponsorer. Benny Holmberg

Är bergsklättring ett utdraget offentligt självmord?

Nu har det hänt igen. Döden har satt stopp för några förhoppningsfulla bergsklättrares försök att nå en spektakulär topp. Sex bergsklättrare har dödsstörtat i en tragisk klätterolycka. De har hittats omkomna efter att de överraskats av en lavin på en klättring på 2700 meters höjd vid Neige Cordier i franska alperna. De sex förolyckade var sammanbundna med rep och gjöt en samtidig och ögonblicklig död.

Benny Holmberg, 2011-07-10 12:24 193 12
Benny Holmberg har kommenterat på:

Kristen högtid, hednisk rit eller kommersiellt jippo?

Det är intressant att se vilka reaktioner som framkallas av att jag ställer de filosofiska frågorna kring hur vi firar Julen. Min artikel ville fundera kring ursprunget av vår jul och hur vi kunde komma fram till dagens julfirande. Och var och när köphysterin kom in i bilden. Och om julen historiskt: Att/Om det är en kulturell tradition, en hednisk högtid eller en kristen andakt? Eller om det är en salig blandning. Och som idag en grotesk kommersiell köporgie? Om man frågar sig detta är det inte detsamma som att beskriva hur folk skall fira sin jul. Frågan är intressant och som det verkar på kommentarerna ytterst känslig. Särskilt om alkoholens inmundigande ställs i fråga. Om jag ställer frågorna hetsar genast två personer upp sig och uppfattar min artikel som en mästrande nykterhetsapell om hur folk skall fira strikta religiösa jular.Så fel ni har! Men kanske är det något slags dåligt samvete som talar? Det vore mig främmande att tala om för folk hur de ska fira jul. Jag önskar istället diskutera vad julen egentligen betyder för oss. Rent filosofisk, känslomässig. @ Zeth Arkö Gogman vill ta sig ett glas och trivas och det är säkert honom väl unt och det har han sin fulla rätt och frihet att göra och det är för mig helt ointressant huruvida enskilda personer dricker sig till på julen. Det samma gäller för @ Marie Bengtsson. I min artikel finns inga uppställning om att folk måste följa några religiösa former i sitt julfirande. Jag funderar istället rent filosofiskt över vad den massiva köpfesten, ätandet och spritandet står i för relation till det kristna/hedniska budskapet och vad detta till sist egetligen betyder för gemene man. När och Hur och på vilka grunder kom köpfesten/ätandet/spritandet in i julfirandet? Jag har rest frågor och försökt beskriva en verklighet jag ser och absolut inte slagit fast några fundamentalistiska krav på hur folk skall fira sin jul! Det vore mig helt främmande!

Kristen högtid, hednisk rit eller kommersiellt jippo?

Är julen ljus eller mörker, kristet budskap eller hednisk rit? Är vårt nuvarande julfirande en brokig kompromiss av kladdig kristuskitsch och hednisk blodstank? Eller har denna jättehelg banaliserats till att bli ännu en av dessa genomkommersialiserade högtider vars dignitet endast mäts i affärsmännens försäljningsstatistik? Ett överflödets och frosseriernas jippo?

Benny Holmberg, 2010-12-25 07:20 162 12

"Någon hypotetisk individ skulle kunna strunta i det här!" säger Joakim Larsson (m)

Barbro Johansson skriver i sin kommentar till mitt inlägg om Djurgårdsstaden att jag fått allt om den så kallade bakfoten. Att mina propåer bara är illvilliga. Att denna kommunala prospektering av Djurgårdsstaden är välvillig alltigenom och äger de bästa mål för sina ögon. Barbro Johanssom menar att här finns inget tvång i boendet.

Benny Holmberg, 2010-11-15 18:35 4 2
Benny Holmberg har kommenterat på:

Norra Djurgårdsstaden - ett moderat Metropolis?

@ Barbro Johansson skriver i sin kommentar till mitt inlägg om Djurgårdsstaden att jag fått allt om den så kallade bakfoten. Att mina propåer bara är illvilliga. Att denna prospektering av Djurgårdsstaden bara är välvillig och äger det bästa målet för sina ögon. Jag citerar borgarådet Joakim Larsson (M) ordförande i Stockholms exploateringsnämnd som samordnar projektet för stadsdelen Norra Djurgårdsstaden: " -Någon hypotetisk individ skulle kunna strunta i det här( livsstilsprogrammet, BH:s anmärkning), men människor fungerar inte så", säger borgarrådet Joakim Larsson.(DN tid 9 nov 2010) Med andra ord, så ligger detta livsstilsprogram fast och är en förutsättning för att man skall flytta in i Djurgårdsstaden, förutom att man äger de ekonomiska förutsättningarna förstås. Vad är detta om inte ett slutet system i vad man kan kalla en postkommunistisk anda där ett lyckorike förutskickas om vissa ultimata regler följes??? I övrig Barbro så är ju tolkningsmöjligheterna oändliga utifrån nedanstående principprogram som kan låta bestickande utvecklingspositivt men man bör betänka och det har Barbro Johanssson alldeles lämnat utanför diskussionen att det är ett mycket dyrt boende som erbjuds en exklusiv grupp, detta talar Babro Johansson absolut inte om. Dessutom har miljögrupper beskrivit hur Djurgårdsparken bygger bort höga miljövärden såväl bestående frisk natur som osedvanligt värdefulla och oskattbara biologiska lokaler. Detta nämner inte Barbro Johansson. Jag citerar ur Stockholm kommuns principprogram för Norra Djurgårdsstaden det som kallas Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden: "11. Hållbara livsstilar En utmaning vid planering av Norra Djurgårdsstaden är att skapa förutsättningar för ett gott liv för de boende i området med närhet till rekreation, sociala aktiviteter och kultur. En annan utmaning är att bygga området på ett sätt som gör det ”lätt att göra rätt” från miljösynpunkt eftersom de boendes livsstilar är en avgörande faktor för utvecklingen av en hållbar stadsdel. Exempelvis är det väsentligt att ha gång- och cykelavstånd till vardaglig service såsom livsmedelsbutiker, sportaktiviteter, vårdcentral, bibliotek, skola och förskola. En nyckelfråga är att minska hushållens ekologiska fotavtryck. Detta kan ske genom att hållbar teknik kombineras med ett smart beteende hos innevånarna i området. En primär uppgift är att informera de boende och verksamma på ett pedagogiskt sätt varför och hur Norra Djurgårdsstaden har byggts med särskild miljöprofil. Information behövs också om hur de system som finns för kretslopp och energi samt för individuell mätning, avläsning och styrning ska användas. En annan uppgift är att tydliggöra och inbjuda de boende till de offentliga och privata miljöer i form av parker, torg, gaturum och lokaler som har skapats för ett rikare socialt liv. För att hållbara livsstilar ska upplevas som attraktiva behöver de leda till en hög livskvalitet. Därför är gemenskapsfunktioner som ökar den sociala hållbarheten i området av stor vikt. Offentliga liksom privata utemiljöer är mötesplatser som behöver utformas med goda kvaliteter och rymma olika sociala funktioner. Inom fastigheten behöver finnas gemensamhetslokaler och mötesplatser för att möta olika typer av behov och intressen hos boende och föreningsliv, exempelvis lokaler med storkök för festligheter och samvaro. Här kan boende och verksamma komma samman för att diskutera gemensamma angelägenheter och utveckla hållbara livsstilar. Även folkhälsa, motion och spontanidrott är en del av den hållbara livsstilen och behöver ges goda förutsättningar i området. Nedan tecknas en önskvärd framtidsbild om hållbara livsstilar i Norra Djurgårdsstaden." Ett mycket vackert och vällvilligt livsstilsprogram kan tyckas. Men för vem? En liten exklusiv grupp? Och vilka värden bygger man bort? Är det bara ett vackert miljöskyltfönster man vill bygga? Medan andra miljöer och boenden i Stockholm blir totalt eftersatta? Detta liknar alldeles för mycket Kina och Pekings hantering vid Olympiaden då kineserna fraktade bort den sociala misären. Moderaterna bygger bort den och tränger ut den från Stockholm Dessa frågor måste ställas om att Moderaterna bygger potemkinkulisser för att göra Stockholm till Europas miljöstad nummer ett och dessutom bygger in ett klassboende som blir alltmer accentuerat Benny Holmberg


För denna sida ansvarar Benny Holmberg


Anmäl

Om mig:

Bor: Mellansverige

skribent, kritiker, recensent


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.