Bengt Hesdorf har kommenterat på:
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden. Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.
Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger. Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.
USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.
Så länge som vi böjer oss för alkohol producenternas lobbyverksamhet och inte inser att det faktiskt finns bärrte/billigare/ofarligare alternativ till att berusa sig än alkohol så kommer vi, framförallt i dom mindre orterna, ha ett escalernade problem med exprementernande av div, mer elller mindre legala stoffer ( typ: DMX, GHB,olikn.) ofta med dödlig utgång.
Om staten i stället tog och såg över lagstiftingen och legaliserade dom lätta drogerna typ. cannabis/marijuana så skulle en stor del av detta vara löst, och flera människoliv kunnat räddas.
Det är även vår narkotika lagstiftning som gör att folk i allmänhet ser hasch som en inkörsport till tyngre droger, vilket är helt absurt då det har visat sig att i dom länder som dom har en mer liberal syn på cannabis tex. Holland, så finns det de facto färre tunga missbrukare per capita än i tex. Sverige, dom har dessutom inte dom problemen med DMX, GHB olikn. som vi har.
Nej den lagstifting vi har i dag tvingar iställer in ungdommarna i en miljö där tunga droger, organiserad brottslighet, våld mm. frodas.
Det är INTE haschet i sig som är inkörsporten, det är lagstiftningen.
Dessutom så skulle en försäljning av cannabis/marijuna under konrollerade former, typ. coffe shops a´la amsterdam kunna ge ett betydligt tillskott i stadskassan (fö. liksom även statliga bordeller)samt hade sparat dom åtskillga miljoner skattekronor som nu läggs ut på det krig mot drogerna som vi för och som vi redan har förlorat.
Detta krig är ett totalt meningslöst spel för gallerierna då den organiserade brottslighet har råd och kallt räknar med det, i sammanhanget, lilla svinn det kostar dom.
Det enda syftet jag kan se med detta krig är att dom olika myndigheterna kan slå sig själva för bröster och säga "nu har vi beslagtagit X-antal kilo narkotika (dock utan att nämna vilken sorts narkotika det rör sig om, hasch tex har högre densitet än tex. heroin) så nu behöver vi Y-antal miljoner extra från statskassan vid nästa budget så att vi kan bli ännu "duktigare"
De forskningsresulat som FN och bla. Sverige oftast hänvisar till ang. ev. skadeverkningar, härunder tex. psycoser, härstammar från ett forsknings projekt sponsrat av läke- och alkohol-industin i syfte att "bevisa" skadeverkningar av cannabis.
Under denna forkning så ingick bla. att injecera djur, inlåsta i burar, med koncenterad THC fram tills dessa djur framvisade tex. symtom på psycosliknande tillstånd.
Troligtvis så hade samma resultat uppnåts även om man hade injecerat koncentrat av kaffe, socker, el. likn.
Att bara hålla ett, i detta fallet, djur inlåst i bur skulle, enl. dom flesta forskare inom psykologi räcka för att framkalla psycosliknande tillstånd.
Dessa forskningsresultat som beskivs ovan är dom enda som har lyckats "bevisa" ett samband mellan cannabis och allvarliga psykiska bieffekter/skador hos en. i övrigt, psykisk frisk individ.
Dessutom så leder den lagstiftning som Sverige praktiserar på narkotikaområdet där lätta och tunga droger likställs till att våra ungdomar, som kanske bara vill nöja sig med att röka en "joit" per automatik in i en social miljö där tunga droger, våld och grov brottslighet frodas.
Detta, samt att en som upptäcker att cannabis inte var så farligt, tror att samhället även överdriver faran med dom tyngre drogerna liksom dom har överdrivit faran med cannabis.
Med andra ord så är det inte ett cannabis bruk som per automatik leder till att bruk av tyngre droger utan det är den svenska synen/lagstiftningen som leder direkt in i en miljö där dessa förekommer.
Dock bör det avrådas från all konsumtion av droger, vilken drog det än är frågan om, innan genomgången pubertet.
Då man under puberten normalt befinner sig i ett läge där psyket inte har hunnit utvecklats och normalt befinner sig i ett instabilt tillstånd och därmed är extra kännsligt för yttre påverkan.
Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet.
Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål.
Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.
Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.
Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.
I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.
Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln "Upp till kamp mot drogliberaler" kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.
Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.
Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna.
Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.
Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld.
Drygt 6000 av dessa bara förra året.
De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.
Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.
Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.
The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår.
Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation "närmast flummig".
När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier?
Jag menar att det är precis tvärtom.
Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.
Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.
Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.
Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.
För visst är det så att allt annat än klassisk svensk narkotikapolitik anses som flum och konspiration.
Det ironiska är att den dominerande synen på knark i vårt land ofta baseras på gammaldags moral sprungen ur nykterhetsrörelsen och idealet om avhållsamhet.
Så fort någon uttalar sig mot kriminalisering och förbud så bestrids det med full kraft.
Att prata om harm reduction eller skadelindring som det även kallas anses som knarkliberalism eller att man kanske t o m företräder mörka krafter.
I Sverige är hjälp med rena sprutor eller att inte fördöma missbrukare det samma som att uppmuntra till knarkande.
Hur kan det vara så att vår sanning är att alla alternativa metoder är fel och endast leder till moraliskt förfall? Har vi bevis på det?
Bevis finns det i alla fall för att skadelindring är effektivt.
I Holland har dem färre narkotikarelaterade dödsfall än i narkotikafria Sverige.
Hur kan det vara så?
Jo för i Holland kriminaliserar man inte själva bruket och därmed inte missbrukaren.
Där fokuseras det istället på hjälp och stöd = skadelindring.
______________________________
Till slut ett citat från dansk media:
"Vi har en politik som faktiskt inte fungerar.
Det här är ett bra tillfälle att fråga vad vi kan göra annorlunda, säger kommunpolitikern Thor Grønlykke (s) som är läkare på Bispebjerg Hospital och har suttit i styrelsen för Foreningen af Yngre Læger,
Danmarks motsvarighet till Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
Han vill se ett system där hasch säljs på apoteken.
Bortsett från minderåriga och psykiskt sjuka ska alla som har fått grönt ljus av en läkare eller sjuksköterska få köpa.
Det finns ganska många biverkningar. Det erkänner vi.
Trots det anser han att fördelarna med en legalisering är större än nackdelarna.
Dessutom kan han vara på väg att få fler förtroendevalda med sig. Kommunpolitikerna i Köpenhamn har redan fattat beslut om att snabbutreda konsekvenserna av en avkriminalisering"
För ytterligare information:
http://sites.google.com/site/bengtandrasida/obs
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/24/sverige-borde-vara-ett-f-reg-ngsland-och-avkriminalisera-bruk-av-cannabis
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/24/fakta-om-cannabis-som-har-f-rtigits
En oberoende studie från Britiska, Austalienska samt Amerikanska (oberoende av varandra) universitet som klassar 20 olika droger, inkl. alkohol, cannabis, heroin,
cocaine, Ecstasy, amphetamines,LSD mfl.
efter "farlighet" (skadlighet, oavsett legal status)
Kan läsas här:
http://sites.google.com/site/bengtandrasida/Home/internationel-info-om-cannabis