Arne Söderqvist

Prenumerera Arne Söderqvists aktiviteter

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

För det första begriper jag inte vad du menar med detta: "Kommentaren var inte specifikt riktad mot dig men du visar att du är en av dessa personer som faktiskt inte vill förstå vad jag skriver eftersom att det är lättare att försvara befängda påståenden som 'lägg ner matematiken' eller 'sjuksköterskor behöver inte kunna räkna'." Kan dina elever förstå vad du säger när du talar till dem? För det andra så blir sjuksköterskeutbildningen väldigt betungande om man där måste börja med matematikundervisning på en tämligen låg nivå. Jag antar att du tycker att man inte ska göra avkall på något annat för att hinna ta igen försummad matematik. Så ett räkneexempel hämtat från sjukvården: Provtagning på en patient visar att denne har åtta gånger så hög koncentration av något gift i blodet än vad som är tillrådligt. Tre timmar senare är koncentrationen bara fyra gånger högre än tillrådligt. När kan man räkna med att koncentrationen är nere på ofarlig nivå? Om du tror att patienten är giftfri efter ytterligare fyra timmar tar du helt fel! Problemet måste lösas med en exponentialekvation och för att förstå sådana bör man ha en väl inhämtad kurs 2A i matematik och gärna mer. För övrigt kommer, enligt den matematiska modellen, giftkoncentrationen aldrig att försvinna. Påståendet kan förvåna, men det har ju avslöjats genom provtagning att idrottsmän tagit dopingpreparat trots att de slutadt flera år tidigare.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

"Det blir liksom pinsamt för både mig och den som yttarar påståendet när man vill ge sken av att jag vill avskaffa matematiken eller inte tycker att sjuksköterskor skall kunna räkna ut medicindoser." Så skrev du i din kommentar. När jag skrev att sjukvårdspersonal minsann behöver kunna elementär matematik i min polemik med dig, tog jag fasta på nedanstående, som är hämtat ur din artikel. "Om jag förstår Arne Söderqvist rätt så är en lämplig kommentar till en elev på vård- och omsorgsprogrammet, som har högsta betyg i alla andra ämnen men som saknar godkänt betyg i gymnasiekurs 2A och därför inte blir behörig till sjuksköterskeutbildning, att 'jag är ledsen över att du inte får läsa vidare och kan få det jobb du vill ha och är lämplig till men du måste ha mattekunskaper som visserligen är onyttiga i det kommande livet men skolans existens står och faller med om du kan tillägna dig dessa.' "

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

#99 Nej, din definition är utmärkt och gäller faktiskt inte bara vektorer i planet. Jag avsåg bara att visa hur många lärare förr framställde vektorbegreppet under första föreläsningen, antagligen med syftet att matematik skulle förbli en exklusivitet för några få. Ett sätt att arbeta inom matematiken är att generalisera. Jag brukade själv utgå från belysande specialfall som jag senare generaliserade då jag undervisade. (Jag har nyligen blivit pensionär.) Jag kan inte skryta med att ha uppfunnit denna pedagogik själv. Min egen matematiklärare på de akademiska kurser jag läst gjorde så och fick därmed de allra flesta att förstå. Den som påstår sig ha begripit det generella vektorbegreppet direkt tror jag överdriver. Det torde i alla fall vara fullkomligt omöjligt att få någon intuitiv känsla för vad det innebär utan att man sett ett stort antal specialfall.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Ords betydelse skiftar. Ordet ”subjekt” betydde från början ”underliggande”. (”Sub” betyder ”under”.) Sedan många år, antagligen hundratals år, har ordet fått en aktivare innebörd. Det engelska ordet ”subject” har både den grammatiska innebörden ”subjekt” och ”ämne för studier”. Detta är ingen slump. Det är varken politiker eller byråkrater som påbjuder ”underkastelse” när man studerar matematik. Det är matematiken själv som gör det och förvisso så upplever många matematiken som odemokratisk. Det lönar sig emellertid lika litet att försöka göra revolution mot matematiken som att försöka göra det mot naturlagarna. Ptolemayos frågade en gång matematikern Eratostenes efter en kungsväg till geometrin. Eratostenes svarade att någon sådan inte fanns och Ptolemayos accepterade det svaret. (Ibland anges felaktigt att det var Euklides som tillfrågades.) Visst har man inom Sovjetunionen utbildat flera av världens mest framstående matematiker. Det var nog inget fel på matematikundervisningen där då det begav sig. Man får dock förstå att även där och då så förekom nog medelmåttliga skolelever. ”Kreativ bokföring” var ett problem inom varuproduktionen. Man kunde tex. överträffa produktionsmålen i antal på kraftig bekostnad av kvaliteten. Ohjälpligt kommer jag att tänka på detta när jag ser hur betygsättning ibland fungerar i den svenska skolan, och tom. på KTH, där antalet examinerade påverkar kommande anslag. Självklart måste vettig undervisning vara begriplig och bygga vidare på en befintlig kunskapsgrund. Ett problem är att när en lärare tar vid, på exempelvis KTH, så visar det sig att grunden under åren blivit allt bräckligare. Man kan inte omvandla KTH till en gymnasieskola och samtidigt tro att man kan nå lika långt som tidigare. Detta har blivit ett stort dilemma under senare år.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Johannes Westlund Den egentliga definitionen av en vektor: "En vektor är ett element i ett vektorrum". Vad är då ett vektorrum? Man kan säga att det består av en abelsk grupp med en associerad skalärkropp. Vidare ska vissa axiom gälla. Din beskrivning gäller affina vektorer, som utgör ett specialfall av det allmänna begreppet vektor. Men, båda våra definitioner är tämligen obegripliga för någon som inte redan känner till vektorbegreppet. Förr i tiden var den akademiska matematikundervisningen upplagd så att den som inte omedelbart förstod, så att säga "inte fick vara med i klubben". Detta har definitivt ändrats nu. Men redan på min tid som student fanns flera lärare som försökte sätta sig in i studenternas situation och var måna om att skapa förståelse. Jag hade turen att hamna hos en sådan föreläsare. Att många numera anser matematik vara svårt tror jag beror på bristande engagemang från elevernas sida. Jag brukar nämna att på engelska säger en student "Mathematics is my subject". Därmed har vederbörande indirekt reducerat sig själv till objekt och är beredd att underkasta sig de krav ämnet ställer. På gammaldags svenska talade man också om att "underkasta sig studier" i något ämne. Det ligger något i det uttryckssättet. Att ta ledigt en vecka mitt under brinnande termin, att skolka, att komma för sent och att dagdrömma på lektionerna är inte att underkasta sig studier och leder definitivt till misslyckande. Att deltaga i grupparbeten där andra får dra lasset lär man sig heller ingenting av. Att läraren inte riktigt vet vilka som varit aktiva och bidragit till det redovisade resultatet kan för all del leda till ett hyggligt betyg, men ofta ett missvisande sådant. Kanske att den främsta avsikten med grupparbeten är just att alla ska kunna få åtminstone betyget godkänd oavsett kunskap. Produktionsmålet är därmed uppnått genom kreativ bokföring. Inspiration verkar i så fall vara hämtad från de forna kommuniststaterna i Östeuropa.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

#82 I matematik måste man behärska tidigare moment innan man kan förstå nästa nivå. Individuell räkning på lektionerna, okynnessemester mitt under terminerna, skolk, sena ankomster, inga läxor mm. gör att många elever kommer efter och sedan inte har någon grund att bygga vidare på. De får oerhört svårt med att ta igen vad de förlorat. Under min skoltid undervisade läraren med tavlan som utgångspunkt. Vi elever följde alla uppmärksamt hans resonemang och förklaringar. Vi såg fram emot nya utmaningar i matematik. Vi hade långa läxor, men jag tror inte att någon av oss fann dessa speciellt betungande. Vi hade dessutom en kunnig lärare med en högre akademisk examen. Läraren hade förmåga att göra matematiken intressant. Dessa förutsättningar finns inte längre i skolorna.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Andreas Magnusson Du skrev "Vi religionslärare skulle säkert säga saker som att unga människor behöver kunskaper om etik för att bli goda samhällsmedborgare, vi skulle kanske också hävda att kunskaper om religioner är otroligt viktiga för vår kulturella självförståelse, vår egen självförståelse och för att kunna förstå den mångkulturella verklighet vi alla lever i." Om du läser mina NM-artiklar ordentligt så inser du att ett av mina budskap kunde formuleras som denna travestering på meningen i citatet ovan: Vi matematiklärare anser att unga människor behöver kunskaper i matematik för att bli goda samhällsmedborgare, vi hävdar också att kunskaper i matematik är otroligt viktiga för vår kulturella självförståelse, vår egen självförståelse och för att kunna förstå den mångkulturella verklighet vi alla lever i. Se tex. artikeln http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/28/s-kan-matematik-ge-b-ttre-livskvalitet

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Andreas Magnusson Ditt exempel från vårdutbildningen är synnerligen missvisande. Inom vården är hyggliga kunskaper i elementär matematik i högsta grad nödvändiga. Här följer ett enkelt exempel som kan lösas med ett linjärt ekvationssysten: En patient behöver varje dygn 65 mg av substans A och 90 mg av substans B. Ett piller av en medicin innehåller 10 mg av substans A och 15 mg av substans B. Av en annan medicin innehåller varje piller 15 mg av substans A och 20 mg av substans B. Hur många piller av vardera slaget ska patienten ordineras per dygn?

Arne Söderqvist har kommenterat på:

Läxhjälp ska inte vara en fråga om att ha pengar

"De familjer som verkligen vill ska kunna få extra stöd genom många ideella alternativ." Varför kräver inte företrädarna för andra fackföreningar att deras medlemmar också ska arbeta ideellt? Om RUT-avdraget inte funnes skulle läxhjälp återgå till den svarta sektorn. Genom att blunda för verkligheten löser man inga verkliga problem.

Arne Söderqvist har kommenterat på:

’Onyttiga kunskaper’ som matte berättigar skolans existens

Jag har ingen vårdutbildning. Den modell jag hade i tankarna är att giftmängden har en viss halveringstid. Sålunda avtar giftkoncentrationen exponentiellt. Man behöver minst "två punkter på kurvan" för att kunna fastställa den korrekta exponentialfunktionen och därmed kunna bedöma när koncentrationen nått harmlös nivå. Begynnelsekoncentration och halveringstid är individrelaterade och kan inte återfinnas i någon bok, utan måste fastställas genom mätningar. Antagligen utför varken läkare eller sjuksköterskor några beräkningar. Förmodligen kan man i dagens läge knappa in mätdata i en dator och sedan direkt få besked om tidpunkter för olika koncentrationsnivåer. Som patient har man alltså ingen anledning att protestera om man blir utsatt för mer än en provtagning.