Anton Karhu har kommenterat på:
Bra artikel som faktiskt belyser pappors situation idag, att pappor stängs ute ifrån barns liv är idag ett känt faktum, nu senast är det Marks kommuns familjerätt som befinner sig i ett ordentligt blåsväder efter att de har anmälts flertalet gånger för bl.a tjänstefel, vilket lett till att förundersökning av familjerätten har påbörjats.
http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.988506-forundersokning-om-tjanstefel-pa-socialen
Men Marks kommun är inte den enda familjerätt som utmärker sig negativt, även Härryda kommun har fått kritik, Likaså Lunds kommun, Kungsbacka och Lerum är också en av alla dessa kommuner där pappor berättar att de upplever att de motarbetas, trots att de vill bara önskar få vara delaktiga i sina barns liv.
Dessa kommuner är bara några fåtal nämnda, av alla de kommuner som pappor uppgett att de känner sig kränkta utav som föräldrar, vilket det måste uppnås en förändring på, då det ytterst handlar om barn vars liv och rättigheter kränks när det handlar om något så naturligt som nära relationer till sina biologiska pappor, samt närstående släkt, vänner och bekanta.
Alla dessa barn som idag saknar en pappa, är i antal ca 40 000, som aldrig träffar sin biologiska far, ytterligare 160 000 barn träffar sin far sällan, en gång i månaden eller mindre, totalt rör det sig om ca 200 000 barn vars liv inte längre kan anses följa en normal samhällsnorm gällande relation och familj.
Dessa barn har ofta tvingats till att betala det absolut värsta priset man kan tänka sig, konsekvenserna består av saknad, sorg och en fruktansvärd smärta, som man inte kan förstå, om man inte hört sitt eget barn berätta för en hur barnet känner det.
Dessa barn berättar ofta om en stark smärta i hjärtat, ofta i kombination med att de beskriver att de har/känner ett svart hål/tomrum där deras hjärta sitter, ofta så faller deras tårar i samband med att de öppnar sig inför t.ex kuratorer, skolpersonal, psykiatrikers och barnläkare.
Idag finns det ca 2 000 000 barn i Sverige, och av dessa så utgör ovanstående barn ca 10% av nästkommande generation, vilket riskerar att bli till ett mycket kritiskt samhällsproblem, då många av dessa barn kommer uppleva svåra konsekvenser som att t.ex drabbas av psykiska och sociala problem i och under deras barndom, med symptom och beteenden som även kommer följa med dom upp i deras vuxenliv.
Att denna hemska barnmisshandel tillåts få pågå i ett samhälle, där man framför allt ska värna om barn och hela tiden framhäver barnets bästa, är för mig helt oförståeligt.
Vänligen
Anton Karhu
Styrelseledamot i Pappa-Barn
www.pappa-barn.se
