M-politiker: Ecpats skräckpropaganda har satt rättssäkerheten ur spel
Gunnel: Jag vet inte hur initierad din bekant är, men översättaren själv uppger att bilderna, med något enstaka undantag, inte visar något explicit sex alls. Allmänheten kommer aldrig att få veta eftersom bevismaterialet hemligstämplats. Notera att det inte har någon som helst betydelse för resonemanget vad för slags bilder tecknarna ritat, det är ändå inget annat än fiktiva uttryck för deras fantasi. Skälet till att jag nämner att teckningarna som Uppsala tingsrätt valde att fälla är av tämligen oskyldig natur är att det ytterligare inskärper hur absurd lagstiftningen är. Poängen tagen om att PH utvecklar resonemanget vidare från detta enskilda rättsfall. Det är bra att den diskussionen äntligen börjar föras och jag ser det inte som något flyttande av fokus från den viktiga frågan om barns rättigheter utan som en fördjupning av den hittills ganska ensidiga debatten. Jag delar PHs ståndpunkt att nuvarande lagstiftning är problematisk av flera skäl, främst därför att den skapar en situation där det är omöjligt för den enskilde att veta om han/hon begår ett brott eller inte, då lagen inte tydligt redovisar var gränsen går för när en bild är tillåten. Åldersargumentet är som du lätt inser inte tillämpbar på tecknade figurer, och lägsta tillåtna bröststorlek, som tydligen var parametern man gick på här, har aldrig definierats. Till yttermera visso gör hemligstämpeln att allmänheten inte får någon vägledning av det här prejudikatet. Det är som att ha hemliga hastighetsbegränsningar på vägarna, där de som kastas i fängelse för fortkörning inte får berätta vad domaren ansåg vara maxhastighet just den dagen. Vidare medför lagen en enorm utökning av antalet potentiella "brottslingar", i stort sett alla som råkar ha ett vuxenseriealbum hemma (är den tjejen ritad med för små bröst? Omöjligt att veta, se ovan). Då blir det också lätt att använda lagen som instrument för att komma åt någon man t ex har en vårdnadstvist med, som skedde i det här fallet. Rättsosäkerheten ökar och knappa polisresurser används till att genomsöka serieentusiasters samlingar i stället för att lägga krut på att stoppa produktion och distribution av verklig barnporr. Det riktigt obehagliga är att Uppsala tingsrätt inte begick något formellt fel - man dömde exakt efter såväl lagens bokstav som dess intention, och konsekvensen blev att en vanlig skötsam familjefar utan några pedofila böjelser och utan att själv veta att han begått något brott dömdes till dryga böter (några bilder till och han hade fått fängelse) och evig social stigmatisering, och detta utan att ett enda barn därigenom räddats eller skyddats från något. En lag som har sådana konsekvenser för den enskilde måste ovillkorligen skrivas om.
