Anders Emretssons aktiviteter #43 Lena Krantz, I korthet just att du undviker att presentera en egen koherent ståndpunkt utan hoppar från tuva till tuva med diverse kritik mot andra. När kritiken tillbakavisas och jag visar att du har fel hoppar du obekymrat till nästa tuva utan att låtsas om detta. En ouppmärksam läsare kan därmed förledas att tro att din kritik hade substans, vilket i de allra flesta fall saknas.
#41 Lena Krantz, Jag förstår utmärkt, tack. Jag menar helt enkelt att det är fullt möjligt att argumentera försåtligt och ohederligt utan att presentera ett ”uttalande eller manifestation ang var man anser att vetenskapen står”. Och tt du gör just det i tråden ovan.
Det spelar ingen roll var du skriver. Din argumentation är försåtlig och ohederlig (av de anledningar jag angivit ovan) och att du inte har en egen blogg är betydelselöst.
#37 Lena Krantz, Och därmed illustrerar du vad jag skriver i #36. Tack för det.
En sista sak Lena. Du har, som många av er s k ”skeptiker” är, varit duktig att hitta saker att kritisera hos mig och min återgivning av vetenskapen, men helt låtit bli att bemöta eller ta till dig min kritik mot dina felaktiga påståenden. Det är bland annat sådant som gör att många, däribland jag själv, upplever det som ganska meningslöst att argumentera med er, och förmodligen därför ni är ganska ensamma på Klimatskammen.
Kanske börjar bli dags att runda av. Vad gäller avskogning är även den en antropogen faktor. Och den finns med i IPCC:s rapporter. Och den är föremål för reglering i UNFCCC. Om du kollar på satellit- och ytmätningar stämmer de överens väldigt väl (kolla t ex http://tamino.wordpress.com/2011/01/06/sharper-focus/) och eftersom UHI knappast har nämnvärd effekt på troposfärmätningarna kan man dra slutsatsen att även ytmätningarna påverkas väldigt blygsamt av den effekten. Med hänsyn till omfånget tycker jag att jag har gjort en rättvis beskrivning av sambandet. Och med det tackar jag för mig.
#30 Lena Krantz, Nu gällde ju frågan om du anser att någon av de punkter där Nasa understryker osäkerheterna gäller de grundläggande sambanden jag redogör för? Men okej. Visst är det från och med andra halvan av 1900-talet som den antropogena uppvärmningen går att skilja ut genom bruset från de naturliga variationerna. Å andra sidan började utsläppen (och atmosfärens koldioxidhalt) öka vid industrialismens genombrott, och en del av temperaturökningen före 1950 har också den antropogena orsaker. För att inte vara vilseledande bör man förstås också understryka att systemet inte är i termisk jämvikt och att vi därmed har ca en halv grads uppvärmning ”intecknad” även om utsläppen skulle upphöra i dag. Brukar du komma ihåg att nämna det? Du glömde det i kommentaren ovan. Vad gäller andra utsläpp: Kul att du gillar Ramanathan. Du vet att de ”andra utsläpp” han talar om också är antropogena, va? Jag tar också upp dem i mitt inlägg (”vattenånga, koldioxid, metan, ozon, lustgas, halokarboner, freoner etcetera”). Jag nämner i och för sig inte uppvärmningen från ”black carbon”, men å andra sidan nämner jag heller inte aerosolernas kylande effekt heller och den är ju större, så i den mån jag vilseleder underdriver jag växthusgasernas effekt.
#27 Lena Krantz, Anser du att någon av de punkter där Nasa understryker osäkerheterna gäller de grundläggande sambanden jag redogör för i http://emretsson.net/2009/12/09/beviset-for-antropogen-global-uppvarmning/? Det vore spännande om Stockholmsinitiativet (eller du, Lena!) tog för vana att understryka osäkerheterna om återkopplingarna i kolcykeln, osäkerheter som liksom havsnivåerna främst handlar om att det är svårt att sätta en ”upper bound”. Men i SI:s och framför allt Maggie Thauersköld Crusells tappning är osäkerheter något som betyder att ”vi vet inte exakt vad som kommer att hända och det gör att det troligaste nog är att inget händer”.
#21 Lena Krantz, Vet inte riktigt vad du menar med att IPCC bara behandlar temperaturökningen efter 1950. Kurvorna på AR4 WG1 SPM s11 går ju tillbaka till 1906. Några av rekonstruktionerna i spaghettidiagrammet går tillbaka till år noll. Vostok går tillbaka flera hundra tusen år. Och är det inte dags att spola den där löjliga brasklappen ”om man får tro mätdata”? Titta till exempel på http://skepticalscience.com/Quick-and-Dirty-GHCN-Analysis.html. Jag tar upp två återkopplingar som är tämligen oomstridda. Andra, som t ex permafrostens metan, kolcykeln, varmare havs avtagande förmåga att ta upp koldioxid samt molnen hoppar jag över eftersom de är alldeles för dåligt kvantifierade (det här är några av de osäkerheter som vi brukar tala om) och i fråga om molnen är vi ju inte ens helt säkra på tecknet även om det mesta tyder på att återkopplingen är positiv. Vilka negativa återkopplingar tänker du på? Att Stefan-Boltzmanns lag fungerar som negativ återkoppling är i och för sig självklart, men behöver den ö h t nämnas? (Jag la till meningen ”Det finns många fler återkopplingar, både positiva och negativa” i inlägget, och konkretiserar gärna med exempel på negativ återkoppling.
Jag ber att få citera Martin Hedberg som skrev så här i november: ”Forskningen utvecklas hela tiden och i forskningen ingår att vara mycket kritisk till såväl sina egna som andras analyser och resultat. Det gör att kunskapen breddas och fördjupas. Den vetenskapliga processen kommer inte att landa i slutsatser som att jorden trots allt är platt, mekanisk, att vår kropp inte påverkas av tobak, eller ozonskiktet av freoner. Den kommer heller inte att hoppa tillbaka till 1700-talets världsbild när man var av uppfattningen att människan var så betydelselös att vi omöjligt kunde påverka klimatet.” http://pohlman.klart.se/tvivel-ett-farligt-verktyg-om-det-missbrukas/ De grundläggande sambanden (som jag har återgivit bland annat på http://emretsson.net/2009/12/09/beviset-for-antropogen-global-uppvarmning/ är ställda utom rimligt tvivel. Att detta skulle innebära att jag eller UI eller några klimatforskare förnekar att det finns osäkerheter är så dumt att man får ont i huvudet.
För denna sida ansvarar Anders Emretsson
Journalist. Jobbar som webbredaktör på LO-Tidningen samt bloggar privat på emretsson.net.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
