Anders

Prenumerera Anderss aktiviteter

16 dec

Anders har kommenterat på:

Centerns högersväng kan radera ut partiet ur svensk politik

Jag delar naturligtvis analysen. Centern har låtit sig nyliberaliseras på ett historielöst sätt och de har därmed gjort sig själva obsoleta i svensk politik. Det behövs inte fyra partier för att spänna upp det borgerliga alternativet. Ett socialliberalt (den platsen känns ledig), ett socialkonservativt och ett mörkblåare liberalt, det räcker rimligen för att ge borgerliga väljare en möjlighet att nyansera sitt val.

Det jag däremot inte riktigt förstår är varför en socialdemokratisk riksdagsman skall vara den som ger centerpartiet råd i denna fråga. Är ni (=vi, eftersom jag fortfarande betalar medlemsavgift i partiet) ledsna att det inte finns ett borgerligt parti som (S) med trovärdighet kan samarbeta med om (SD) kommer in i riksdagen och rödgröna sidan inte får egen majoritet? Är det därför vi försöker få (C) och/eller (FP) att komma på bättre tankar och återvända till mitten?

Jag är rädd för att dessa välmenande, men lite nedlåtande, råd om något får motsatt effekt. Jag tror att vi skall vänta med locktoner mittenut till dess att vi har ett valresultat att gå på. Då kanske det kan vara dags att se om det finns några "riktiga" centerpartister kvar bakom det skräniga Maud-gänget, och/eller om det finns några goa socialliberaler kvar i major Björklunds kolonner. Om inte annat kunde det kanske var ett sätt att hålla kommunisterna utanför regeringen…

02 nov

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

@ #15

Jag inser och håller med om (även om jag beklagar det) att denna typ av rena avundsjukeinslag ibland kan förekomma i socialdemokratisk retorik. Naturligtvis skall vi inte ta pengar från den ene utan att dessa används till någonting som hjälper denne själv eller någon annan.

@ #16

Menar du att människor går under i större utsträckning i Sverige än i USA (inser att inte USA är en objektivistisk idealstat, men mer kapitalistiskt än Sverige måste du väl hålla med om att det är)?

I vilket välfärdsland är det människor går under i drivor, och i vilket mer kapitalistiskt land är det då färre människor lever i fattigdom?

Jag är ingen vän av kommunism, så att det är många som lider under den typen av diktaturer (liksom under alla typer av diktatur) är inget jag tänker säga emot.

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Fast det är klart... vi låter ju faktiskt människor gå under utan att vi gör så mycket för att hjälpa dem så det kanske skulle kunna funka.

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Till viss del är det ju sant att viljan till ett starkt samhälle är ett erkännande av att individen inte är tillräckligt stark för att klara sig själv i alla lägen. Detta medger jag gärna. Jag tror inte att människan är den enda orsaken till "saker och ting", och jag är övertygad om att människor är produkter av en massa krafter som ligger utanför deras kontroll.

Jag är inte bara rädd för att möta verkligheten på egen hand, jag är helt ointresserad av att göra det. Det verkar ensamt, farligt och värdelöst. Jag VILL inte vara mig själv nock. Jag VILL ingå i ett sammanhang där vi gör saker tillsammans.

Hade människan varit helt rationell och klarat av att inhämta och hantera all information och sedan fatta beslut baserat på denna information, då hade välfärdssamhället inte behövts. Då hade välfärdssamhället istället uppstått spontant ur människornas insikt om att det är rationellt och klokt att lösa frågor som utbildning, vård och omsorg gemensamt.

Gör då detta att jag (och de 95% av alla svenskar som i varierande utsträckning tycker som jag) har rätt att tvinga er andra att vara med i vårat samhälle? Nej, kanske inte. Kanske skulle det finnas ett avtal om "jag-vill-sköta-mig-själv-och-ni-behöver-inte-hjälpa-mig-om-jag-råkar-illa-ut". En möjlighet att slippa vara med i välfärdssamhället och demokratin. Jag vet inte praktiskt hur denna konstruktion skulle kunna se ut. Men i princip skulle det väl vara OK att på livstid och för evigt avsäga sig gemenskapen med oss andra. Problemet är att vi andra antagligen ändå inte skulle kunna stå bredvid och låta någon gå under, så avtalet skulle inte funka.

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Är det verkligen så otänkbart för dig att man skulle kunna vilja något trots att man inte själv tjänar på det? Att objektivismen underkänner altruismen känner jag till, men är det även så att ni förnekar dess existens?

Även om man nu tänker helt själviskt, är det då otänkbart att man vill leva i en värld där andra har det bra eftersom det blir en lite rimligare värld i vilken det är roligare att finnas?

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Nej, du har fel.

Vad gäller din kommentar #8 så har du läst fel.

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

En annan hörnpelare i förståelsen för hur man kan komma till så olika ståndpunkter som extremliberalism och vanlig politik tror jag är synen på det fria avtalet.

Enligt liberal ideologi (och här har jag inte förstått att objektivismen skulle skilja ut sig) så uppstår värde när människor ingår frivilliga avtal med varandra. Eftersom dessa avtal är frivilliga kan man också låta effekten av dem få ett moraliskt värde. Min hög blir således min att förfoga över precis hur jag vill, utan moraliska förpliktelser åt något håll.

Jag har svårt att förstå hur man kan hävda existensen av sådana fritt ingångna avtal. Om jag inte har någon mat, och mina barn svälter, då är jag "tvingad" av omständigheterna att gå med på vad som helst för att få mat. Man kan här diskutera om något avtal jag ingår under sådana förhållanden är "frivilligt". Den extremliberala ståndpunkten att man inte är tvingad att överleva är säkert logiskt valid, men den är så orimlig att den gör sig själv ointressant.

Till viss del tillmäter ju även en socialdemokrat eller en socialliberal ett mått av vikt vid vem som bidragit till att det totala värdet skapats. I ett socialdemokratiskt samhälle (som det svenska) har ju människor väldigt olika mycket pengar. Den som är driftig/påhittig/flitig/begåvad får det mycket bättre än den som inte är det. Denna drivkraft bejakas av socialliberalen och accepteras motvilligt av socialdemokraten.

Att man sedan inom arbetarrörelsen behåller/skapar ett lite stolthet genom floskler som "Vi byggde landet" eller "Vi som faktiskt gör något" är kanske lika delar sanning, försvarsmekanism och en oförståelse för vad kapitalet och vi som inte "gör" någonting med händerna faktiskt bidrar med. Jag kan också störa mig på detta ibland, men låter det passera utan större irritation. Alla måste få vara stolta för vad de bidrar med, ingen skulle tjäna på att man räknar ut vem som faktiskt bidrar med hur mycket och att de andra sedan skulle stå med mössan i hand och bocka och buga.

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Jag tycker att artikeln pekar på något som jag länge försökt förstå (men nog aldrig fullt ut kommer att lyckas med), nämligen hur liberaler tänker och varför de blir så arga när man vill att alla skall få vara med.

Jag tror att en grundläggande ansats i liberal ideologi (inklusive objektivismen) är att man kan skapa någonting själv. Det finns en idé att om jag lyckats får värde att ligga i MIN hög så har jag SJÄLV skapat det värdet oberoende av min omgivning. Det är alltså MITT värde som finns i MIN hög, och alla försök att omfördela eller ta in skatt blir då att NI tar från MIG.

Givet denna syn på ekonomin kan jag lite förstå frustrationen över att någon kommer och tar stora delar av MIN hög och ger mig saker jag kanske aldrig bett om, och definitivt inte fått välja själv. Man ger sig gärna in i slumputjämnande system som försäkringslösningar, men det skall vara ett eget val och det skall vara fritt från fördelningseffekter. Om jag vill ge något till någon annan så skall JAG bestämma vad och till vem, och vad den personen skall ge mig tillbaks om inte annat så i form av tacksamhet.

Felet man begår här är att högen jag har framför mig inte alls är resultatet av just MITT arbete eller MITT snille, utan att det finns en lång rad strukturella förklaringar till varför min hög är så stor som den är, förklaringar som ligger utanför min kontroll, och som därför inte skapar någon moralisk rätt för mig att använda högen hur som helst. (Min åsikt uppenbarligen).

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Vänstermänniskor är människor som inte orkar tänka… Det kan nog vara så att extremvänstermänniskor, extremliberala och andra extremvadsomhelst tänker mer än andra. Det krävs nog en sådan natur för att landa i så extrema (och därför också ofta världsfrånvända) slutsatser.

Men att över en kam döma alla som röstar åt vänster som icke-tänkanade, det visar på att man själv… nåja, det kan vara.

Jag tror inte att borgliga "jag-vill-ha-min-spade-själv"-väljare tänker så mycket mer än vänster "kan-vi-inte-försöka-göra-tillsammans"-väljare gör. De flesta människor har inte tid att tänka hela dagarna. Man har familjer, vänner, fotbollsträningar, jobb, hus, hund, bilbesiktningar, snöskottning, trädgård och så vidare att tänka på, och då hinner man inte läsa objektivistiska kampskrifter.

Detta är kan hända lite synd, för visst vore det bra för demokratin såväl som för samhället om folk i valmanskåren han sätta sig in i vad de röstar på och vilka idéer som ligger till grund för dessa alternativ.

Finns det då inte ett spår av "vi-vill-ha-den-kakan-ni-bakat"-tänkande inom vänstern? Jo, det kan hända, och det är sorgligt. Jag tror att en modern vänsterrörelse skulle må bra av att skaka av sig detta arv och istället skapa en plats för de driftiga och påhittiga att få bli hjältar på samma sätt som de som kan slå en bra frispark tillåts bli det. Här finns det någonting att lära i Rands böcker (även om hon drar det tokigt långt).

Anders har kommenterat på:

Vänsterväljarnas psykologi

Skribenten anger "låg självaktning" som förklaring till varför man vill ha en välfärdsstat. Detta är helt fel. Jag har röstat vänster (om S räknas dit) i alla val jag fått, och jag har en ganska hög tanke om min egen förmåga att lösa mina egna behov av försäkringar, vård, pension, utbildning till mina barn och vad det nu kan vara. Faktum är att jag (likt många) i de flesta av dessa frågor själv lagt på ytterligare ett lager försäkringar utöver det samhället erbjuder.

Ändå tycker jag att vi skall ha ett starkt solidariskt samhälle där dessa saker löses solidariskt och obligatoriskt.

Jag tror att vi får ett bättre samhälle för alla (utom en handfull extremliberaler då möjligtvis) om alla försäkras en rimlig nivå på några av livets viktigaste nyttigheter som vård, omsorg, utbildning och en tryggad ålderdom.

Jag tror att vi får ett effektivare användande av de resurser vi ändå måste lägga på dessa nyttigheter om vi gör det tillsammans.

Jag tycker att vissa nyttigheter utgår ifrån ens värde som människa, inte utifrån hur väl man lyckas med att sluta fria avtal med andra och därigenom sälja sina idéer och sin arbetskraft.

Jag VILL inte hålla på att välja mellan olika vårdförsäkringar, skolor, vårdcentraler, pensionsförsäkringar och så vidare bara för att i slutändan få mina pengar uppdruckna av finniga yuppies på Stockholms innekrogar. Jag är så nöjd med att en offentliganställd byråkrat anstränger sig för att ge mig det som mig tillkommer utan att han (eller hon) hela tiden skall snegla på hur mycket pengar hans försäkringsbolag kan tjäna, och hur mycket bonus han själv kan få ut av det. Jag har inte tid att välja hela tiden. Jag har ett liv som kräver min fulla uppmärksamhet.

Jag förstår att detta kan vara lurigt för en extremliberal att ta till sig, men så är det.

För denna sida ansvarar Anders

Anmäl

Om mig:

Bor: Västsverige
Född: 1971

Arkiv

2009

December(1)
November(9)
Oktober(3)
September(8)
Augusti(1)
Juli(1)

annons:

Mest millat

Alla Arg Uttråkad Nyfiken Glad

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Karin, PM och Leos blogg

Åsa Linderborg förtjänar också Guldspaden

Sveriges bästa reporter har än en gång ...

Idag letar vi skribenter med egna privata eller professionella erfarenheter av följande ämnen:

Svensk fotboll

En modern arbetsmarknadspolitik

Kulturjournalistiken

Anders

Prenumerera Anderss aktiviteter

Centerns högersväng kan radera ut partiet ur svensk politik

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Vänsterväljarnas psykologi

Om mig:

Arkiv

Mest millat

Medlemmar

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Karin, PM och Leos blogg

Åsa Linderborg förtjänar också Guldspaden

Länka till Blogg

Om Newsmill

Karin, PM och Leos blogg

Åsa Linderborg förtjänar också Guldspaden

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar

Idag letar vi skribenter med egna privata eller professionella erfarenheter av följande ämnen:

Svensk fotboll

En modern arbetsmarknadspolitik

Kulturjournalistiken

Välkommen

Logga in

Anders

Prenumerera Anderss aktiviteter

Om mig:

Arkiv

Mest millat

Medlemmar

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Karin, PM och Leos blogg

Länka till Blogg

Om Newsmill

Karin, PM och Leos blogg

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar