Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Aje Carlboms artiklar 
Socialantropolog: Ett förbud mot heltäckande slöja i skolan innebär inte att man stöter sig med muslimer i landet. Majoriteten av muslimerna anser att niqab är ett uttryck för religiös extremism och att det därför är en religiös symbol som ger en negativ bild av islam.
Sverigedemokraterna vill stoppa utbetalningar till extremistiska religiösa samfund. Men om Sverige helt upphör att bidra med resurser till islamistisk verksamhet blir de förstås helt beroende av den muslimska världens pengar. Det skriver Aje Carlbom, socialantropolog vid Malmö högskola.
Med bin Ladins frånfälle har världen blivit av med en militant islamist. Men det finns ingen anledning att jubla. I vår del av världen föreställer sig många att islamism i allmänhet, och i synnerhet den militanta varianten, är en reaktion på västvärldens imperialism. Givetvis är det inte så enkelt. Islamismens idéhistoria sträcker sig tillbaka till 1930-talets Egypten när Hassan al Banna etablerade Det muslimska brödraskapet, skriver socialantropologen Aje Carlbom.
Muslimska brödraskapet är idag den mest välorganiserade och inflytelserika islamistiska organisationen i Europa. I Sverige har brödraskapet kontor i Stockholms stora moské på Södermalm. Rörelsens grundvärderingar är ofta svårförenliga med västs, bla vad gäller kvinnans ställning och homosexualitet. Det skriver Aje Carlbom, socialantropolog vid Malmö högskola och expert på radikaliseringsprocesser hos muslimska ungdomar.
I ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att upphöra med de ideologiskt motiverade överdrifterna kring icke-muslimska svenskars påstått negativa uppfattningar om muslimer. Alltför mycket tal om detta riskerar att förstärka radikala aktivisters inflytande istället för att försvaga det. Det skriver Aje Carlbom, forskare vid Malmö högskola och specialist på islamism i Sverige.
Forskare som tittat på radikaliseringsprocessen hos muslimska extremister har funnit att personerna i fråga har varit väl integrerade vad gäller arbete, utbildning och språkkunskaper. Viktigare faktorer tycks snarare vara svårigheter att hantera skillnaden mellan västerländsk och traditionell muslimsk kultur, skriver Aje Carlbom, socialantropolog.
Man kan inte reducera förklaringen av terrorism till någon enstaka faktor som fattigdom, utslagning, social marginalisering eller hat mot västvärlden. Det finns egentligen bara en gemensam nämnare: isolering från omvärlden. Och just detta gör att de är så svåra att upptäcka. Det skriver Aje Carlbom, forskare vid Malmö Högskola.
Jag tillhör dem som anser att det är rimligt att debattera sådant Åkesson gör i sin artikel. Det är förhastat att avfärda argumenten som islamofobiska eller rasistiska för att slippa ha med dem att göra. Problem försvinner inte av att man undviker dem. Genom att ta avstånd från frågorna överlåter man åt nationalister och andra att sprida fantasier och skräckscenarier om vad det innebär att en del av befolkningen är muslimer. Det skriver socialantropologen Aje Carlbom.
Debatten om slöjan visar hur konfliktfullt det multikulturella samhället är. Det går inte att förena den svenska majoritetskulturens syn på kvinnor med troende muslimers. Den enda lösningen är separation och det kommer att försvåra muslimska barns integration i samhället. Det skriver Aje Carlbom, forskare och specialist på islamister.
"Det är dags att på allvar börja betrakta islamisterna som en självklar del av det svenska samhället. Omar, och många andra unga islamister, visar att den här politiska gruppen inte längre tillhör "De Andra". Det skriver forskaren och islamistexperten AJE CARLBOM.
För denna sida ansvarar Aje Carlbom
Socialantropolog vid Malmö Högskola. Doktorerade på en studie av muslimer och multikulturalism i Rosengård.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
