Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Facebook 
trygve bångs artiklar 
Som f.d. ordförande i författarcentrum och medlem i Sveriges författarförbund har jag sett en del exempel på navelskådande författare. Det handlar oftast om tragiska figurer, som ofta också lider av en sjuklig självöverskattning. Men de är dess bättre ganska ovanliga. De flesta författare jag träffat är sympatiska, lågmälda själar som inte tycker om att stå i centrum.
Jag arbetade några år för det multinationella PR-företaget Burson-Marstellers (BM) stockholmskontor som seniorkonsult. I det jobbet gjorde jag en del erfarenheter om lobbyism, som kanske vara av intresse i samband med Arkelsten-affären. B-M, är ett av världens största PR-företag med ett par tusen anställda i 23 länder. B-M är ett helägt dotterbolag till Young & Rubicam Sweden AB som ingår i den koncern där WPP Group Pic, med säte i London, är moderbolag.
Den i media närmast ikonförklarade Maria Wetterstrand talar väldigt mycket om det egna partiets intressen, men väldigt lite om landets. Under många år var Miljöpartiet ett enfrågeparti, men där kompetensen beträffande, utrikes-försvars- bostad-och socialpolitik var bristfälliga. Sedan dess har partiet breddat sin politik och fått fler väljare än någonsin. MP har seglat upp som riksdagens tredje största parti. Är det inte då dags för ledningen att fundera mer över det ansvar man har för att driva en politik som tar hänsyn till hela landets intressen?
Postverket löser ständigt sina intäktsproblem genom höja portot och lägga ner postkontor. Vissa politiker, som den eventuellt blivande socialministern Lars Ohly, är lika fantasilösa. Att lösa samhällsproblem genom centralstyrning och skattehöjningar är bara ett sätt att visa att de inte har konstruktiva idéer för samhällets utveckling.
Lars Vilks är en beundransvärd man, en av de få i det här landet som tar stora personliga risker för att undersöka var gränserna går för konstens frihet och för yttrandefriheten. När Vilks attackerades vid föreläsningen på Uppsala Universitet var det inte bara ett angrepp mot en medmänniska utan också mot vår demokrati. Den är skyddad av våra starkaste lagliga medel: grundlagarna, som innehåller reglerna för Sveriges statsskick.
Svensk kulturjournalistik har ruttnat inifrån på grund av kollektiv narcissism, dolda politiska agendor och maktmissbruk i form av "kompisrecensioner". Det skriver TRYGVE BÅNG, författare och fd ordförande i Författarcentrum Syd.
Det är glädjande att flera politiska partier har placerat kulturfrågorna högre upp på agendan. Framstående politiker, som engagerar sig i kulturdebatten, är en bristvara i Sverige. Hösten 2009 var det Göran Hägglund, som talade om kulturelitens förakt för "verklighetens folk" och nu kommer folkpartiets vice ordförande i riksdagens kulturutskott Christer Nylander med påståendet att det är "Dags att skilja god kultur från dålig". Han vill också ha en "ny modern bildningspolitik". Det sistnämnda håller jag med om, men hans fem åtgärdsförslag är otillräckliga och saknar sammanhang.
"Det är dags för Republikanska föreningen att lämna garderoben och söka ge svenska folket ett mera detaljerat förslag om hur deras alternativ till vår väletablerade monarki ser ut."Det är mycket bra att riksdagsledamoten Cecilia Magnusson och Henrik S Järrel på Newsmill tar initiativ till en saklig debatt i detta ämne.Men jag kontrar: det är dags att lämna den kungliga budoiren och ge svenska folket ett detaljerat förslag hur vi skall få ett mer demokratiskt styrelseskick. Det är det som är den grundläggande frågan. Monarki som styrelseskick i en modern demokratisk stat är en orimlighet. Människor som skall leda ett land skall inte ärva titlar, de skall förtjäna dem i demokratiska val.
Jag växte upp i ett enkelt arbetarehem på fyrtio- och femtitalet och kommer ihåg när den första barnbidragstalongen kom med posten. Den var bara på 65 kronor i kvartalet, men farsan var arbetslös så varenda krona var viktig. Morsan torkade sig i ögat med förklädessnibben. Hon ville inte visa att hon var ledsen och orolig. Pengarna räckte till mat i en hel vecka. Det allmänna barnbidragets införande 1948 var helt och hållet sossarnas förtjänst. Det visade att socialdemokratin var på vår sida, vi de sämst ställda, vi som hade det svårast.
"Och jag kunde konstatera - och jag skriver inte detta för att på något sätt nedvärdera denne begåvade man - att skriva kunde han helt enkelt inte. Språket var struttigt, ordföljden ofta fel, meningsbyggnaden enkelspårig och syntaxen ibland helt galen - alltså ett språk som måste skrivas om för att fungera professionellt. Jag brukade ha synpunkter och han accepterade tacksamt, det var inget dramatiskt i detta två kolleger emellan."
För denna sida ansvarar trygve bång
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
