Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv


Prenumerera Mats A Perssons aktiviteter

Mats A Persson har kommenterat på:

I och med vargjakten ger Sverige globalt klartecken till jakt på utrotningshotade djur

# 29 Mats Jangdal Ja du har träffat huvudet på spiken. Privata ägandet med den stimulans det innebär är avgörande för att få en effektiv och varierad markanvändning. Som jag ser det kommer detta att bli allt viktigare med stigande efterfråfgan på både mat och råvaror. Någon nämnde allemansrätten som undantag. Det som nu håller på att hända med industriell bärplockning, industriell vildmarksturism mm gör att den sortens allemansrätt kommer att starkt ifrågasättas. Det är ju regelrätt förvärvsverksamhet. Vad är äganderätt om du inte har rätten till detta. Gruvor är speciella för de ligger under mark och har särskilld lagstiftning som reglerar. Däremot jakten är i dag markägarens egendom och de tjänar pengar på den. Det som nu händer är att Staten omintetgör jakten med vargen. Företag klampar också in på din mark med bärplockare och andra företag med turister som försöker få syn på en varg eller en älg. Jag är förvånad att inte markägare, arrendatorer och LRF som intresseorganisation ännu inte har reagerat. Men det kommer säkert. När missbruket av allemansrätten skall korrigeras riskerar vi som privatpersoner att förlora rättigheter vi har idag.

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

# 64 Mats F Eriksson Tack för inlägget Mats F! Jag håller med dig i det mesta, speciellt att man måste sträva efter att vara saklig. Kasta skit på varann löser inga problem. Ett par kommentarer till bara. - Tar man samman alla negativa effekter av vargen så är min övertygelse att vi aldrig kommer att stå ut med vargen i mellansveriges glesbygder. - Forskarpanelens svar till regering och riksdag tycker jag också talar sitt tydliga språk. Det fungerar inte att ha en grupp vargar på några hundra isolerade. Det krävs minst 3000. Så förhåller det sig med hundraser och faktiskt också med vissa kreatursraser som nu håller på att bli utplånade, där vargen är en bidragande orsak. Den enda vettiga lösningen på vargfrågan, som jag ser det, är att Sverige, Norge och Finland tillsammans upplåter ett område i gränstrakterna för en inhägnad EU-park. Den skall vara tillräckligt stor så att den så eftertraktade självregleringen kan fungera. Denna park skall också ha en inhägnad korridår genom Finland för att få kontakt med ryska vargstammen. Svårigheten blir att köpa ut detta område från samerna. Men hade vi detta så kunde faktiskt vargen vara feredlös utanför parken och det är nog attraktivt för samerna. Inte billigt att anorna parken, men det är inte billigt nu heller. Ett sådant projekt skulle säkert få skapliga EU-bidrag, och många länder kan således dela på kostnaden. Runt en sådan park kan turism och och arbetstillfällen frodas. - Och så lite om skogen. Jag är inte skogsbrukare tyvärr, men är uppväxt mer eller mindre i skogen och vistas rätt mycket där. Så som hyggen röjdes för 10 till 20 år sen, helt rent bara halvstora tallplantor, då blev skadorna enorma vintertid. Man kunde ibland se stora områden med varje talltopp som stack upp ur snön avbruten . Det fanns då också mer än dubbelt så mycket älg som nu. Numer lämnas mera lövskog och sly kvar och då ser det ut som att tallen lämnas bättre i fred av älgen. Att lövskog lämnas i hyggena har väl delvis att göra med att björk har blivit värdefull. Ja det här var mina funderingar på hur problemet skulle kunna lösas. Tack igen för kloka och sansade inlägg. Bästa Hälsningar...........Mats Torparn!

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

#62 Mats F Eriksson Jag förstår vad du menar och instämmer. När man skriver en sådan artikel måste den vara kompakt och därför kanske inte så klar som den borde vara i alla stycken. I artikeln står det fölnande. "Officiella beräkningar av antalet vargdödade bytesdjur motsvarar en normal årlig viltköttsproduktion, alltså ca 80 000 älgar." Detta är inte detsamma som att vargen dödar 80 000 älgar. Det är nog en olyckligt vald mening. Där borde stå följande. "Om man beräknar antal dödade bytesdjur enligt officiellt erkännda predationtal kommer det att vid ca 1000 vargar motsvara samma mängd kött som tas ut årligen vid jakt, ca 80 000 älgar." Det kanske blir lättare att förstå men ändrar ingenting i den grundläggande frågan. Det finns så många vanföreställningar om vargens predation. Som du ser försöker några räkna från hur mycket kött den behöver för att överleva och det spårar ju helt fel. I Svenska Jägareförbundets kalkyler, enl. Glöersen, för dimensionering av älgstammen, räknar man med att det måste finnas 400 älgar vinterstam i ett vargrevir för att inte brist på byte skall uppstå. Antar vi ett genomsnittligt revir på 50 000 ha så kräva alltså 8 älga per 1000 ha för att klara revirets behov. Om du är jägare så vet du att det är nästan maxgränsen vad en markägare vill gå med på. Där börjar det kosta för mycket. Detta säger oss också att i områden helt täkta av vargrevir finns inget utrymme för jakt. Däremot är påverkan på skogen densamma som om man hade en normal jaktbar älgstam. Detta är ett annat sätt att resonera sig fram till hur det skulle se ut med så mycket varg. Det kräver dock att läsaren är lite insatt i älgförvaltningen. Visswt äter vargen vad som bjuds. Men faktiskt blir valparna inskolade på en viss typ av byten av föräldrarna. De tenderar att hålla fast vid den bytestypen om inte brist uppstår. Det är av denna orsak som den inte angriper människor så ofta. Men när den går runt husen ett tag och blir hemvan och märker att människor inte är farliga då kan den helt plötsligt gå över till andra byten. Professor Emeritus Valeri Geist har skrivit en bra avhandling om när vargen blir farlig för människan. Du kan hitta den på http://www.folkaktionen.com/empty_46.html om du är intresserad. Han bor på Vancover Island i Kanada och har jobbat hela sitt liv med viltforskning. OK jag stannar här. Ha det bra Mats F och bästa hälsningar.........Mats Torparn!

Mats A Persson har kommenterat på:

I och med vargjakten ger Sverige globalt klartecken till jakt på utrotningshotade djur

En fundering. Det är inte lätt att vara etolog. Som Åke Skogevall och andra påpekar, så hamnar många människor och både djurarter och -raser vid vid sian om vargspåren och blir lämnade åt sitt öde. Det värsta i hela processen är att staten fråntar människor bestämmanderätten över sin egendom och därigenom försvinner drivkraften till en effektiv användning. Kompromisser måst göras lokalt där direkt inblandade deltar. Politisk centralstyrning borde höra historien till. Där man haft det så har man nu ifört ca 2600 sek i skottpeng på varg. Varför, jo de står inte ut med plågan.

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

# 58 FIFFI Javisst måste vi se till hela köttproduktionen, alldeles rätt. Debatten spårade ur lite när t.ex. max så ensidigt "gav sig på älgen". I min artikel använder jag Svensk produktion av nötkött som referens. Den produktionen innehåller inte viltet som uppskattades av Svenska Jägareförbundet till 15 miljoner kg säsongen 2009/2010. Sedan har jag gjort en uppskattning av hur stor andel betet har i nötköttsproduktionen. Där saknas statistik enligt jordbruksverket, men 12 till 15 % av totalen torde inte va för högt. Min poäng är att Vargen förstör/hindrar både tamboskasuppfödning och viltstammar. När det gäller fördelning av befintliga resurser så vill jag inte ge mig in i den diskussionen här. Men det är givetvis också viktigt. Bästa Hälsningar............Mats!

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

# 50 Max F Eriksson Att en älgko dödade en varg, hände i Värmland, trorjag det var. Allt beror på omständighetrna. Tänk dig 50 cm lössnö, då har älgen ett klart övertag. Om det dessutom är en ko med kalv kan hon gå till försvar. Men motsatt situation råder om det är 50 cm snö med skare. Vargen springer lätt på skaren medan älgen får svårare att vara snabb och framför allt svårare att fly. I den situationen är det lätt för vargen att bita sig fast i baken på älgen och så småningom få omkull den. Det finns oändligt många olika situationer som kan uppträda. Men faktum kvarstår att en varg kan döda även en vuxen älg. Men det är en riskabel jakt men vargen är läraktig som hundar.

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

#54 FIFFI Nej du skall inte ge dig FIFFI. Det behövs tänkande och idéer. Fortsätt bygga vidare men lägg till kvantiteter. Ditt resonemang är logiskt om man bortser från kvantitativa förhållanden. Grundproblemet torde vara den stora mängden människor i förhållande till den lilla yta av natur vi har att leva av. Detta tvingar fram nya metoder odling och effektiv användning gamla kända sätt att bruka jorden. Utan kvantiteterna med i ekvationen blir det logiskt korrekta resonemanget lätt utopiskt. Bästa Hälsningar............Mats!

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

Max Du är nog lite fel ute här Max. Men jag förstår din ståndpunkt. Så småningom upptäcker säkert du också vad som håller på att hända i Sverige, om det nu händer. Du har mycke dåligt på fötterna för att använda så grova ord som att beskylla mig för lögn. Jag vill inte påstå det om dig, bara att du är lite okunnig, historielös och aningslös. Med det kan vara ett övergående problem. Ha det bra och läs på bättre till nästa gång vi möts. Bästa Hälsningar.............Mats!

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

Max Jernberg Jag förstår inte varför du blir så panikslagen för att vargen dödar älg. Principer och slutsatser i mina resonemang är korrekta. Sen kan vi diskutera detaljer om hur en varg tar en älg men det ändrar ingenting i principfrågan, nämligen att vargen förstör värdefulla produktionsresurser. Jag vet hur vargen tar älg. Annars hade mina förfäder inte behövt ta bort rovdjuren i de skogsbygder som koloniserades från 1830 till 1930 ca. Detta i sin tur berodde på en kraftig befolkningsökning. Vill du veta mer om landsbygshistoria och vargen läs min bok - Från torparkultur till miljardindustri. Den finns på www.kulturkoppra.se Till sist Max. Förstör vi produktionsresursen BETE i skogar och ängar - för både vilda och tama djur - kommer ersättningen att generera betydlit större CO2 volymer. Vi har en växande befolkning i världen, deras köpkraft ökar som i Asien t.ex. Eterfrågan på föda kommer raskt att stiga med stigande priser som följd. Det är i detta perspektiv jag påstår att det är ett lyxrojekt att föda upp varg på våra marker genom att använda den mest miljövänliga produktionsresursen, BETE. Försök se helheten. Jag är och har aldrig varit någon fanatisk jägare som du försöker måla på mig. Dessutom vägrade jag i år att jaga varg. Det föreföll för mig att vara meningslöst och farligt.

Mats A Persson har kommenterat på:

Jägare: Vargen - en miljöbov?

#43 FIFFI Jag respekterar till fullo din ståndpunkt och synsätt. Jag vill också respektera naturen. Det är dock den vi lever av så slutresultatet blir en kompromiss vi måste göra. Det är oerhört viktigt att vi vårdar vår natur och lika viktigt att vi inser att vargen är en konkurent. Den kan leva på oanvända arealer på vår jord. Före befolkningsexplosionen i Sverige mellan 1830 till 1900 hade vi plats för varg. När människor tvingades befolka skogarna för sin försörjning gick det inte längre att ha varg. Vi är i dn situationen mer än någonsin nu. Kompromiss och rätt sak på rätt plats så ordnar det sig om man vet vad man gör. Om du är intresserad av lite glesbygshistoria så beställ gärna min bok - Från torparkultur till miljardindustri -. Den finns på www.kulturkoppra.se, i deras webbutik. Ha det bra och tack för stimulerande meningsutbytet.


För denna sida ansvarar Mats A Persson


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Fryshuset-profilens hot ökar det politiska hatet
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  6. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  7. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  5. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  6. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  7. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.