Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Robert Limmergårds aktiviteter 
Flyget behövs men har ett problem. Problemet är den årliga förbrukningen av över 300 miljoner ton flygbränsle, idag 2-3 procent av världens energiförbrukning. Politiska åtgärder – såsom piskor och/eller morötter – kan öka eller minska förmågan att effektivisera flygtransporter.
Bra att ta upp flygets betydelse för varutransporter! Det är lätt att fastna i konsekvenserna av inställda flyg för inställda flyg, inställda resor och intäktsbortfall för rese- och flygoperatörerna. Konsekvenserna ifjol var naturligtvis långt från ringa, det talades om närmare 7 miljoner inställda resor och resenärer som tappade arbetsdagar och kanske arbetsveckor. Det är likväl nyttigt att lyfta blicken. Utöver nämnda direkta effekter – som illustrerades i ”feta rubriker” som Anna beskriver – skadades den internationell handeln. Inte endast leveranser av färskvaror (t.ex. snittblommor, grönsaker, frukt) utan mer allvarligt leveranser av insatsvaror med högt förädlingsvärde (t.ex. elektroniska delar och komponenter till maskiner). En viktig lärdom från fjolårets askmoln finns att läsa hos EU-kommissionen ”att minskade lufttransporter inte automatiskt leder till minskade utsläpp”, vilket kommissionen menar beror på; graden av utsläpp direkt med flyg transporter och dess leverantörskedja; nivån på utsläpp av alternativa typer av transporter och infrastruktur som ersätter flyget, liksom deras leveranskedjor, samt graden av utsläpp direkt av ersättande verksamhet, och dess leverantörskedja. Flyget är alltså inte bara av betydelse för att möta och förstå människor, utan flyget är en del av vår globala ekonomi .
GPS ger oss ovärderlig nytta på det sätt den effektiviserar samhällsfunktioner. Om denna teknik inte existerar eller inte skulle vara lika tillgänglig skulle flera samhällsnyttor inte varit möjliga. Vi har därför anledning att fira - och tacka - USA denna 15-årsdag. Samtidigt bör vi ställa oss frågan, vad är ett oberoende värt?
Självklart ska flyget bära sina kostnader för miljöpåverkan, men en minskning av flygets klimatpåverkan kommer att ske främst genom effektivisering och genom att även minska påverkan från andra utsläpp än koldioxid.
Joakim, flyget är inga vilda träd utan en del av vårt samhälle. De träd vi odlat beskärs främst för att de vuxit sig stora eller att de utgör en fara för oss människor, sällan för att trädet behöver det för sin överlevnad. När vi i flygindustrin utvecklar nya flygplan sågar vi av de grenar som påverkar miljön negativt. Den typen av beskärning krävs i vår trädgård! ;-)
Det är bra att Andreas Carlgren i klimatförhandlingarna tar upp flygets miljöpåverkan. De politiska styrmedlen kan bidra till att minska flygets miljöpåverkan. Och vi behöver öka ambitionerna. Men vi behöver också en koppling mellan de politiska styrmedlen och till innovation. Idag presenterades en SIFO-undersökning som visar att opinionen är lika splittrad i frågan som frågan är komplex.
Bilden Madelene målar är mycket träffande. Forskningssatsningarna är idag centralstyrda utifrån ”nationens bästa” och forskningen bedrivs främst i de gamla universitetsstrukturerna. När forskningsmedel beslutas sker detta främst utifrån den sk ”vetenskapliga nivån”, inte utifrån tillämpbarheten och tillväxtmöjligheterna för näringsliv och samhälle. Det är även korrekt att samordningen mellan politikerområdena och deras satsningar kan förbättras för att få ut mer ut ur alla aspekter, även om det största problemet inte kanske är den departementala retoriken utan snarare den nivå satsningarna inriktas mot (största delen av svenska forskningsbudgeten går till grundforskning, mindre till grundläggande tillämpad forskning och knappt ingenting till de högre teknikmognadsnivåerna). Teknologi behöver demonstreras för att ge produkter och tillväxt! Kan detta kanske bli en fråga för KK-stiftelsen? ;-) Sverige behöver också ett bättre samspel mellan näringsliv och forskning, med starka forsknings/kompetenscentra, som utför innovativ tvärvetenskaplig forskning och snabb implementering i produkter och processer. De regionala högskolorna har här kanske tom större möjligheter än de större, i alla fall en möjlighet att positionera sig.
För denna sida ansvarar Robert Limmergård
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
