Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv


Prenumerera Pär Söderhjelms aktiviteter

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Skriftliga omdömen är en demokratifälla

Mycket bra artikel, äntligen någon som diskuterar de viktiga konstruktiva omdömena istället för den uttjatade och ganska oviktiga betygsfrågan (betyg kan med fördel sättas av externa utvärderare som i t.ex. England eller ersättas med intagningsprov). Självklart har du rätt, alla som kommunicerar måste anpassa sig till målgruppen. Jag kan inte avgöra hur långt det borde vara per ämne, men punktform borde vara självklart då det är mycket lättare att läsa än löpande text. Man måste också väga nytta mot kostnad, det finns ju ingen anledning att producera text för dess egen skull. Ni ska givetvis lägga precis så mycket tid som krävs för att föräldrarna ska kunna hjälpa barnet i rätt riktning, resten av tiden är ju bättre spenderad som undervisning. Eller är det så att lärarna aldrig lyckas arbeta riktigt pedagogiskt med eleverna p.g.a. alla disciplinproblem och använder dokumentationen som ett sätt att dölja detta? Artikeln belyser också rekryteringsproblemet. Vem i all världen vill bli lärare på dessa villkor? Gå runt och oroa sig för formuleringar som man har kämpat med på nätter och helger. Du skriver "Vi skulle äntligen få användning av den specifika yrkeskunskap vi besitter, nämligen att reflektera kring inlärning och kunskapsprocesser." Men jag tror många är lärare för att de brinner för sitt ämne och vill förmedla detta på bästa sätt, de struntar nog i själva inlärningsteorin när de väl lärt sig hantverket. Låt alla lärare jobba på sitt eget sätt, det är så vi kan rädda yrket.

0

Därför läser kvinnor inte IT

Allt färre kvinnor väljer högskoleutbildningar inom IT, på de tekniska utbildningarna är andelen endast 3-5%. I debatten om detta fenomen försvinner oftast den viktigaste förklaringen. De som väljer datautbildningar är helt enkelt de som har ett intresse för datorer och programmering, och eftersom programmering inte är ett obligatoriskt skolämne måste detta intresse härröra från fritiden. Rekryteringen sker alltså huvudsakligen från en mycket begränsad grupp, nämligen kompisnätverk som utöver dataspelande t.ex. gör egna banor och mer och mer avancerade program. Denna grupp är ett synnerligen dåligt tvärsnitt av skoleleverna; att nästan alla är killar är förstås den mest uppenbara snedvridningen. De allra flesta eleverna får aldrig en rimlig chans att förstå vad programmering är för något och väljer därför mer hemtama högskoleutbildningar. Att ämnet finns som tillval på många gymnasieskolor löser inte problemet, eftersom väldigt få väljer ett sådant tillval utan att redan vara intresserade.

En stor förändring skulle uppnås om man gjorde programmering till ett obligatoriskt skolämne, i första hand på gymnasiets naturvetenskapliga program men på längre sikt även i grundskolan. Då skulle den matteälskande tjejen få möjlighet att upptäcka att hela teknikvärlden inte alls är särskilt teknisk: för att få datorer och elektronik att göra som man vill behövs bara precis det som hon själv är bra på, nämligen logiskt tänkande och kreativitet.

Datoriseringen av samhället har hittills haft anmärkningsvärt liten effekt på skolschemat. Visst bör datoranvändning genomsyra alla skolämnen, men den skapar också helt nya möjligheter. Programmering borde vara ett självklart sätt att träna problemlösning, inte minst för att många skolelever skulle tycka det var roligare än traditionell matematik. Ett föregångsland på detta område är Litauen. Där finns ämnet informatik som följer skoleleverna under hela grundskolan och där programmering (med speciellt pedagogiska programmeringsspråk) är en viktig del. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan Sverige också inser att datorerna kommit för att stanna och att vi inte har råd att låta datakunskaperna stanna vid ordbehandling.

Pär Söderhjelm, arrangör av Programmeringsolympiaden

(insändare i DN, publicerad november 2007)

Pär Söderhjelm, 2011-05-28 14:33 0
Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Skolan behöver fler genusmän, inte cowboys

Tack för en mycket bra artikel! Om vi börjar idag kanske nästa generation kan bli någorlunda jämställda - skrämmande att så många är emot detta.

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Blivande lärare: Klass 9A kan vara skadligt

"Detta gör att det hela tiden ligger en grundkonflikt mellan lärare och elever som gror under ytan" Usch, vilket tråkigt synsätt. Kanske finns denna konflikt för någon enstaka elev, men för de allra flesta är det ju bara teater i ett komplicerat socialt spel mellan eleverna, man måste vara upprorisk och sur mot lärarna för att passa in i normen. Om läraren inte sätter gränser måste eleverna öka intensiteten för att uppvisningen ska fungera, vilket leder till kaos. Och frågan om mobiltelefoner på lektionerna borde inte ens diskuteras, det borde vara totalförbud på alla skolor. Det handlar om barn, de kan inte själva förstå att mobiltelefonen är en distraktion som kan kosta dem 10000-tals missade koncentrationsminuter under deras skoltid och försämra deras utbildningsnivå och livskvalitet resten av livet. Vi är skyldiga dem att sätta regler, och de allra viktigaste reglerna är mot sådant som dessutom kan påverka andra. Sen kan jag dock hålla med artikelförfattaren om att Gunilla Hammar Säfström är en dålig coach. Istället för att bygga upp lärarnas självkänsla lär hon ut billiga trick och kritiserar person ("sluta vara macho") istället för handlingar. Det finns ju bra ledarskapsutbildare, varför ta in superlärare som bara vill få lärarna att bli precis som dem själva?

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Vägen framåt för svensk skola

Tack för utmärkta förslag om utvecklingsmöjligheter för lärare. Jag hoppas verkligen att detta blir framtiden. Många lärare som jag känner är väldigt intresserade av pedagogisk forskning och försöksverksamhet, men de förverkligar aldrig sina idéer, dels p.g.a. den stressiga arbetssituationen, dels för att flertalet kollegor är ointresserade och motsätter sig allt som går utanför "huvuduppgiften". Tack också för kommentarerna om matematiktester. Batteriuppgiften är ett utmärkt exempel på att uppgifter med entydiga svar också kan testa förståelse. Självklart behöver svaret inte vara ett tal. Exemplet med transportmöjligheterna tycker jag rent spontant snarare visar att svenska elever (i synnerhet flickor) är överambitiösa, men jag ska inte dra några slutsatser om just detta fall. Exemplet med kvadratroten visar att matematik innehåller ett antal definitioner, och en uppgift blir meningslös om man inte är överens om definitionerna. Detta är en ganska ointressant fråga och får aldrig tas som en förevändning för att matematik skulle vara ett diskussionsämne där saker kan vara mer eller mindre rätt. Dessutom kan flertalet matematikproblem formuleras med vardagsspråk och ändå vara fullständigt entydiga. Torbjörn Palm har helt rätt: pepparkaksuppgiften är ingen matematikuppgift förrän man väl har gjort antagandena. Den konstruktivistiska hållningen till matematik i kursplanerna beror ju på att man har utvidgat ämnet matematik långt utanför den vetenskapliga matematikdisciplinen. Jag tror att detta är bra. Ännu bättre hade förstås varit om man kunde involvera det analyserande tankesättet inom andra ämnen, alltså att pepparkaksproblemet kommer på hemkunskapen när man ändå gör pepparkakor, mätningar på idrotten när man ändå hoppar längdhopp o.s.v. Men jag förstår att många lärare tycker att sådant är svårt, så det är bra att det åtminstone dyker upp på matematiken. Jag hoppas bara innerligt att varje matematiklärare också förstår och kan förmedla det som är ren matematik: att när väl antagandena gjorts så finns det ett absolut rätt eller fel.

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

#10 Gunilla Madegård "Vem, när o var o hur har ifrågasatt att matematikkunskaper kan testas?" Jag menar testas med hjälp av prov med entydiga lösningar. Det är ju det artikeln handlar om. GL skriver att "svenska kursplaner [...] betonar förmågan till matematiska och naturvetenskapliga resonemang och tillämpningar, som inte låter sig mätas med entydiga svar i en rättningsmall" Jag anser tvärtom att just matematiska resonemang (problemlösning) mäts mycket bra med entydiga svar. Inte alls av samma anledning som t.ex. kartkunskap eller annan ren faktakunskap, utan för att ett rätt svar innebär att man har tänkt rätt i alla steg (om uppgifterna är väl konstruerade). Naturvetenskap innehåller, som jag redan skrev i #7, både lättmätta (faktakunskaper och problemlösning) och svårmätta (projekt och experiment) inslag, men eftersom jag själv ser problemlösning som den viktigaste färdigheten så tycker jag att man kan komma långt med entydiga svar där också (därmed inte sagt att PISA är det optimala testet).

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Så får vi en superskola

#1 Gunilla Madegård Jag skrev i artkeln att variationen inom könen är så stor att den biologiska skillnaden antagligen är försumbar. Är detta inte precis vad du säger? Jag är glad att du håller med mig eftersom det finns många som hävdar motsatsen. Så visst borde det räcka att behandla alla som individer, men eftersom vi blir påprackade könsstereotyper sedan mycket unga år så tror jag skolan bör försöka motverka dessa. Inga konstiga saker, bara uppmuntra de sidor som är bristvara för det egna könet. Låta flickor ta mer plats, se till att pojkar får praoa på dagis o.s.v. Och framför allt uppmärksamma föräldrarna på att problemet finns. Jag tror man kan göra mycket mer än vad som görs idag. Resten av din kommentar går lite utanför ämnet, men jag känner inte igen mig i bilden av att mina forskarkollegor saknar reella kunskaper i vetenskapsteori och metodologi, det vore ju rätt allvarligt i så fall. Inte heller att vi avfärdar humanvetenskaplig forskning, tvärtom är vi nog ovanligt medvetna om att denna vetenskap INTE handlar om tyckande. Det känns som du försöker lyfta fram en motsättning som inte finns. Ett mycket större problem är att allmänhet och politiker ringaktar både humanistisk forskning och naturvetenskaplig grundforskning, vilket vi måste lösa genom att bli bättre på att kommunicera. Vad är det som är dimhöljt beträffande min idé om bedömning? Det vore intressantare om du istället gav din egen syn på saken. Jag vill betona att jag tycker betygsfrågan är ganska oviktig och det är verkligen synd att den får så stor politisk uppmärksamhet. De sista två styckena i din kommentar är ju helt lösryckta och omöjliga att förstå för övriga läsare. Jag har aldrig påstått att civilingenjörer skulle bli lärare utan att gå lärarutbildning.

Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

#8 Gunilla PISA-undersökningen omfattar tre olika kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det är dessa jag menar att man måste skilja på. Det finns en lång och god erfarenhet av internationella jämförelser i matematik så det framstår helt enkelt som oseriöst att börja ifrågasätta huruvida matematikkunskaper kan testas. Däremot kan jag förstå att det finns mätproblem inom läsförståelse.

Så får vi en superskola

Den svenska skolan har alla möjligheter att blomstra. En långsiktigt arbete med rättvis resursfördelning, jämställdhetssträvan, höjd lärarstatus, tydliga ordningsregler, elitsatsningar och rättvisa bedömningssystem kan ge oss en ännu mer ansvarstagande och modern skola.

Pär Söderhjelm, 2010-12-13 02:55 53 2
Pär Söderhjelm har kommenterat på:

Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

Gunilla #5 och #6 Jag vill helst inte stå till svars för att andra på NM leker experter, men jag ber om ursäkt för kommentaren om datoriseringen, det var för låg nivå. Och tack för att du tar upp exempel på pedagogisk forskning, den syns alldeles för sällan, Mitt inlägg #1 är en uppriktig förhoppning om att artikelförfattaren skiljer mellan de olika delarna i testet. *Läsförståelse: mycket svårt att mäta och jag håller med i hans problematisering. *Matematik: ganska lätt att mäta och det finns därför ingen anledning att ifrågasätta testernas tillförlitlighet. *Naturvetenskap: omfattar viss svårmätt kunskap, men det är ingen katastrof att fokusera på det lättmätta eftersom de ofta går hand i hand. Jag hoppas att jag får denna skillnad bekräftad av honom själv. Detta har ju ingenting att göra med ämnenas relativa vikt som du tar upp och som är väldigt intressant. Men att kalla det för en mattebluff är väl att ta i? Vill vi ha spetsforskning och teknikföretag så måste vi ha mycket och bra matematik i skolan, oavsett om vi gillar det eller inte, detta hindrar ju inte på något sätt att andra ämnen (inklusive estetiska) också är viktiga. Jag tycker du blandar ihop matematik som du ser den (enkla formella kunskaper) med matematik som den borde vara. Kanske vi egentligen menar samma sak. Förmågan att tänka logiskt räknar jag som matematik eftersom jag sällan träffat på exempelvis SO-lärare som varit bra på detta. Men självklart KAN det lika gärna ingå i andra ämnen. Dock menar jag fortfarande att det finns en fara i att bli kritisk utan rätt verktyg. Ta exempelvis klimatdebatten, där vi överöses med information från olika håll, och där några "kritiker" tycker sig se konspirationstendenser. Det är få naturvetare bland dessa eftersom naturvetare har lättare att se den mest sannolika faktabilden istället för att haka upp sig på att vissa data tolkas olika av olika forskare (vilket förstås är helt naturligt inom vetenskap).


  • 1
  • 2

För denna sida ansvarar Pär Söderhjelm


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Fryshuset-profilens hot ökar det politiska hatet
  1. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  2. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  3. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Vänsterns reträtt är en nutida tragedi
  6. Nu kan diskrimineringen av unga invandrare brytas
  7. Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet
  1. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  2. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  3. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  4. Därför anmälde vi Seglora Smedja till domkapitlet
  5. Linda Bengtzing satte fingret på skillanden mellan vanligt folk och feministisk tyckarelit.
  6. Svenska medier döljer Ron Pauls främlingsfientlighet
  7. Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt
  8. Målet är att varje världsmedborgare ska jobba i Sverige
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Nazismen, Alliansen och socialdemokraterna, del 2

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.