Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Martin Hedéns aktiviteter Jag vill bara bekräfta vad Tomas Karlsson skriver. Alltså Tomas Karlsson gick först och stängde dörrarna, efter kom jag. Det var ett arbete! När vi någon gång rastade vägrade Tomas Karlsson att spola efter sig på toaletten för det hade andra gjort tidigare. Sånt överlämnade han till mig. Och nu fortsätter jag alltså träget sköta den renhållningen men vore ju glad över att få slippa.
Joakim! Jag var så himla feg att jag inte vågade ta upp idrotten... Alltså, för några år sedan var det helt ok att exempelvis jämföra satsningar inom kultursektorn satsningarna inom idrott, kommunalt. Idag tror jag däremot att man blir stenad om man gör det. Jag bor i Västerås. Varje tisdag och torsdag då jag tar mig till Friskis för att reparera ryggen med lite yoga i all stillsamhet passerar jag ett antal hallar där man spelar hockey och bandy inomhus hela året och fotbollsplaner där man spelar utomhus även på vintern. Och åtminstone en gång i månaden året runt är det någon idrottsmatch här som gör att polisen får kalla in extraresurser bara för att slussa de olika supportergängen genom stan utan att fönster och skallben krossas på vägen. Vår tids fokus på idrott – och i synnerhet idrottens aggressiva sidor – är direkt skadlig, tror jag, för samhället och sammanlevandet. Men vi skjutsar in skattepengar till det! Och medialt är det ju billig produktion! I pessimistiska stunder tror jag att vi under de senaste tjugo åren glidit över i ett väldigt segregerat samhälle, ett liv jag faktiskt inte fostrades för en gång i tiden och som jag heller inte söker.
Har kollat med doktorn om jag drabbats av den åkomma Tomas Fredriksson tillskriver mig men han ruskar uppmuntrande på huvudet. Jag skrev om hur läget var i natt och under morgonen. Inte vad som hände därefter. (Och vad webbtidningarna skriver om imorgon har jag ingen koll på alls, förstås.) Det kan ju vara så att drakarna uppmärksammat mina påpekanden och rättat sig. Men det tror jag nu i all blygsamhet inte. Däremot är det väl som jag skriver: Katastroferna har betydelse under lång tid, Melodifestivalen har ingen betydelse alls. I långa loppet kommer ju givetvis mänskligheten att få läsa mer om Japans jordbävning än om Erik Saades. Det är ju också så att själva grundmaterialet informationsmässigt tar slut väldigt snabbt när det gäller en schlagerartist. Jag antar att det sålunda blev lite torka framåt söndagmiddag på redaktionerna och så plockade man in reservnyheterna om Japan istället. F ö tycker jag vi lägger bort titlarna! Martin
Har kollat med doktorn om jag drabbats av den åkomma Tomas Fredriksson tillskriver mig men han ruskar uppmuntrande på huvudet. Jag skrev om hur läget var i natt och under morgonen. Inte vad som hände därefter. (Och vad webbtidningarna skriver om imorgon har jag ingen koll på alls, förstås.) Det kan ju vara så att drakarna uppmärksammat mina påpekanden och rättat sig. Men det tror jag nu i all blygsamhet inte. Däremot är det väl som jag skriver: Katastroferna har betydelse under lång tid, Melodifestivalen har ingen betydelse alls. I långa loppet kommer ju givetvis mänskligheten att få läsa mer om Japans jordbävning än om Erik Saades. Det är ju också så att själva grundmaterialet informationsmässigt tar slut väldigt snabbt när det gäller en schlagerartist. Jag antar att det sålunda blev lite torka framåt söndagmiddag på redaktionerna och så plockade man in reservnyheterna om Japan istället. F ö tycker jag vi lägger bort titlarna! Martin
När Erik Saade vann melodifestivalen på lördagskvällen 12 mars la både SvD.se och DN.se denna nyhet i topp. Med tanke på att medierna pretenderar på att styra vår världsbild är denna nyhetsvärdering intressant.
Jan Kallin hänvisar gång på gång till matematikundervisningen för 11-åringar och tycker sig med denna kunna visa att människor som protesterar mot Israels mycket aggressiva politik är dumma. Jag får intryck av att Jan Kallin överskattar matematikens möjligheter något. Att han därtill – liksom på köpet – konstaterar att turkarna på Mavi Marmara (alltså de som anfölls av israeliska kommandosoldater från luften och sjön) var "militanta" måste grundas i den typ av ekvationer man sysslar med lokalt i Texas, jag har åtminstone inga sådana kunskaper.
Liljevalchs har fått många återbud bland våra upphöjda poeter när dessa har bjudits in för att hylla konungahuset och kronprinsessan Victorias och Daniels giftermål. Det gör det aktuellt att öppna upp evenemanget för Folket.
Thomas Brunegård, som lett Stampen till en ledande position som ägare av landsortsmedier, presenterar i DN 13/2 sin kravspecifikation på riksdag och medborgare. Detta sker samtidigt som flera stora tidningar i andra koncerner gör journalistiska nedskärningar. Man får förmoda att det är en samlad aktion från ägarna. Men med hänvisning till medborgarintresset.
James Tiberius! Varken Ruben eller Fred behöver, som du så korrekt påpekar, några pengar nu. De fick för lite medan de levde och kontrakten mellan artister och förlag är ofta formulerade på förlagens villkor. Jag protesterar ingalunda mot beskrivningen av de stora bolagen har varit och fortfarande är giriga. Men att enskilda kulturproducenter rånas av stora bolag motiverar inte att allmänheten också klår dem på korvörena de gömt. En del upphovsrättspengar fördelas som stöd i form av stipendier och garantilöner. Jag vet inte om Ruben och Fred fick något sådant stöd men det är troligt. Piraternas faktiska stöd till konsten är ringa och består mest i ett bludder om att de ser till att den sprids. Att eventuella arvingar får en bit av kakan tycker jag är rätt, så länge vi har den arvsrätt vi har. Eller tycker du att det är fritt för var och en att klampa in i dödsbon och ta det man vill?
Det du skriver, Jan F, är självklarheter för alla professionellt verksamma inom kulturområdet men det är oerhört svårt att nå ut med detta budskap. Ruben Nilsson skrev en gång Ficktjuvens visa (kostar bara nio kronor på iTunes i versionen med Fred Åkerström) där den fattige, med hjälp av marknadsekonomiens floskler argumenterar för rätten att göra diskreta affärer i andras plånböcker. Idag nyttjas samma retorik – på allvar! – av folk som ser sig som entreprenörer eller förtryckta av musik- och filmindustri. De stjäl från ett ofta utarmat kulturproletariat (proletariat i den urspr betydelsen "egendomslös"). Hur ska man få dagens unga kulturintresserade att förstå att det finns människor bakom kulturproduktionerna? Jag vet inte. Många har hemfallit åt övertygelsen att eftersom kofoten uppfunnits och samhället kallar sig fritt så är det upp til var och en hur man brukar den. En hållning mellan amoralitet och bristande respekt.
För denna sida ansvarar Martin Hedén
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
