Så kan bussolyckor undvikas i framtiden
Bra, #2&4 Alvin och #3 John, att ni demonstrerar behovet av pedagogiska åtgärder. Episodiska erfarenheter från fjäderbromsarnas förmåga att hålla och stanna fordonet i låg fart kan inte generaliseras till högre fartområden, som jag tror att Alvin har gjort. Och Alvin är inte ensam om att dra samma (kanske farliga) slutsats. Statliga kampanjmedel och resurser behövs för att nå alla berörda och öka förståelsen. Samma fråga som Alvin först ställde fick jag också på www.bildrullen.se i anslutning till artikeln/blogginlägget där om bussolyckan daterad 14 mars. Därför upprepar jag svaret nedan. Frågeställaren avsåg förmodligen de så kallade fjäderbromsarna, som finns även hos släpvagnar. När lufttrycket sjunker under en viss nivå i bromssystemet, så ska stålfjädrar pressa ut bromsbeläggen på en av fordonets axlar (drivaxeln i buss och lastbil). Det fungerar som parkeringsbroms och aktiveras med ”handbroms”-reglaget, eller på släpvagnar genom att koppla bort tryckluftsslangen från dragfordonet. Men enligt min styrelsekollega i föreningen VETA, *Per-Olov Franssén, så måste man i fordon under färd aktivera fjäderbromsarna med reglaget. Ett tryckfall skulle annars kunna leda till bakhjulslåsning och livsfarliga bredsladdar – åtminstone på vinterväglag. Om tisdagens olycksbuss i Schweiz hade förlorat bromsförmågan på grund av tryckfall, så kunde föraren teoretiskt få bromsverkan på en av bussens tre axlar. Men det kräver extrem sinnesnärvaro – förmodligen med rejäl träning och överinlärning (i simulator) för att aktivera parkeringsbromsreglaget i en sådan snabbt uppkommande nödsituation. *) Peo är kassör i den ideella föreningen VETA www.veta.se och har varit både stationschef och nationell kvalitetsinspektör för AB Svensk Bilprovning.
