Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Klaus Bernpaintners aktiviteter 
Beror vår tids stress på att vi har för mycket iPhones, datorer och internet?
Nej inte alls, teknik hjälper och berikar. Problemet beror istället på den utbredda och snabbt växande politiska klåfingrighet som vill styra snart sagt varje detalj i våra privatliv.
Bäste doktorn, Kanske är jag historicist enligt Poppes kriterier. Enligt Mises kriterier är jag praxeologist. Enligt Gustav Vasas är jag förmodligen något annat. Jag talar om metod, du talar om etiketter. Praxeologi (läran om mänskligt agerande) bygger på deduktiv metod och härleder en sammanhängande teori utifrån grundläggande principer. Den förhärskande positivistiska synen (modellera-mäta-testa) på samhällsvetenskaperna bär skulden till det verklighetsfrämmande osammanhängande lapptäcke som kännetecknar modern ekonomisk teori. Vad gäller "motbevisandet av allmänningens tragedi"... Det känns lite omoget att du så lätt låter dig imponeras av akademiskt arbete. Det är bra att tänka lite själv också och känna efter i din egen verklighet om allmänningens tragedi kanske trots allt finns kvar, även efter Ostroms arbete. För övrigt verkar det inte ens av ditt citat som att Ostrom påstår sig ha "motbevisat" förekomsten av allmänningens tragedi. Du skriver: "'What Ostrom has demonstrated is the existence of social control mechanisms that regulate the use of the commons without having to resort to property rights.' Så var det med den saken." Det hon säger är att det i vissa sammanhang existerar sociala kontrollmekanismer som reglerar användningen av allmänningen, så att tragedin inte uppstår, eller åtminstone modereras. Speciellt i mindre grupper, till exempel små byar, där det finns ett starkt socialt tryck är detta nog en ganska kraftfull mekanism. I vårt samhälle idag försöker man istället moderera uttaget ur allmänningar genom till exempel fiskekvoter och andra lagmedel. Personligen tror jag att stark äganderätt är en överlägsen regulator.
Bäste Doktor E. Ditt påstående är intressant, även om det är fel. Det är inte historicism jag utgår ifrån utan praxeologi, som är vetenskapen om mänskligt handlande. Praxeologi är det epistemologiska fundamentet i "Verklighetsekonomi", eller som den brukar kallas: Österrikisk ekonomisk teori. Tid och plats medger inte här en redogörelse, men låt mig bara säga att även den naturvetenskapliga metoden är oanvändbar i de sociala vetenskaperna, eftersom i de sociala vetenskaperna kan man inte utföra kontrollerade experiment. Nationalekonomi tillhör de sociala vetenskaperna, även om de flesta av dess utövare har naturvetenskapligt komplex och försöker analysera människor som materia och ekonomi som mekanik. Jag rekommenderar att du söker i YouTube på "Praxgirl" för en kort och charmerande introduktion i ämnet praxeologi. Jag tror du kommer tycka hon är både intressant och underhållande.
Mycket intressant. År 1945 skrev Friedrich Hayek "Vägen till träldom". I den förklarar han hur i hela friden de socialistiska ideologierna (kommunism, nationalsocialism och fascism) tog makten, och så fort dessutom. Här finns en serietidnings-sammanfattning av boken http://mises.org/books/TRTS/. Sidan 17 beskriver att ett av de sista stegen är att idrott och rekreation blir "planerad". Sidan 18 är slutet...
Mycket intressant. År 1945 skrev Friedrich Hayek "Vägen till träldom". I den förklarar han hur i hela friden de socialistiska ideologierna (kommunism, nationalsocialism och fascism) tog makten, och så fort dessutom. Här finns en serietidnings-sammanfattning av boken http://mises.org/books/TRTS/. Sidan 17 beskriver att ett av de sista stegen är att idrott och rekreation blir "planerad". Sidan 18 är slutet...
m96: Du är en mycket viktig fråga på spåren när du säger att guld bara har ett "fiktivt värde". Vad du egentligen borde säga är att alla värden är subjektiva, det vill säga, de finns enbart i betraktarens sinne. Precis detta är brytpunkten mellan österrikisk ekonomisk teori och klassisk (Adam Smith). PRIS är objektivt observerbart, men VÄRDE är subjektivt, det är en "nyttoupplevelse" och kan inte mätas. Det finns ingen garanti för att guld för alltid kommer anses värdefullt, men historiskt har det varit det. Om guld blir pengar igen, och människor en dag anser det vara värdelöst kommer de välja en annan vara som de anser värdefull och använda som betalningsmedel. Och helt rätt att produktionskapacitet är ett bättre mått på välstånd, så länge ekonomin är fri, men det är omöjligt att sätta en siffra på det. Mängden pengar är som du säger helt oväsentligt. När du ägnar dig åt ekonomisk analys bör du därför tänka bort pengar om det går. Tänk dig en bytesekonomi, eftersom pengar bara är ett mellansteg. Då inser du direkt att det är helt omöjligt att öka välståndet genom att öka mängden pengar. Däremot kan du lura igång en viss mängd produktion som ingen efterfrågat, både genom inflation eller genom att helt enkelt stjäla folks besparingar och ge till konsumenter. Men välståndet ökar inte genom att du gör så. Och det är en högst reell effekt, inte psykologisk. Riktigt välstånd ökar med sant efterfrågad produktionskapacitet. Och produktionskapacitet ökar genom sparande som kan investeras i ny teknologi. Den japanska ekonomin har haft deflation länge. De hade en gigantisk centralbanks-genererad bubbla (alltid samma bov) på 80-talet och de har inte återhämtat sig än eftersom japanska staten har roat sig med "stimulanser", genom att lånefinansiera destruktiva projekt i 30 år. Prisdeflation som kommer av produktivitetsökningar är naturlig och oskadlig. Prisdeflation som kommer av att en bubbla pyser ut är en korrektionsmekanism; det är inte trevligt, men det är oundvikligt. Man kan dock välja att låta marknaden göra det fort, eller så kan man låta staten göra det under 30 år eller så. Det bästa vore att centralbanken lät bli att blåsa bubblor, så slapp man krascherna. Ekonomer i mittfåran ser att när bubblan kollapsar uppstår prisdeflation, därav drar man felaktigt slutsatsen att prisdeflation ORSAKAR depression. Sen är det så att en konstant inflation passar väldigt bra för stat och bankväsende. Så man ska inte bli förvånad att centralbanken predikar att 2% inflation är en jättebra idé. Men det är fullständig nonsens. Kristian: Inflation är inte på något sätt naturligt. Vanligtvis väljer människor genom sin handel ut någon vara till pengar som INTE kan ökas snabbt i volym. Annars skulle den som kunde massproducera den kunna köpa varor utan att ha något vettigt att sälja, och värdet på denna penningvara skulle sjunka. Det skulle göra den mycket oattraktiv som pengar. Fria pengar kommer alltid att vara något som inte går att massproducera snabbt. De enda sätt du kan få inflation i en fri ekonomi med guld och silver är om man till exempel hittar stora mängder guld på en ny kontinent som man kan plundra, eller många nya silvergruvor. Det är intressant att studera hur den spanska guldinflationen till slut körde den spanska ekonomin i botten. Den har inte återhämtat sig än idag. Andreas: Det som är viktigt i tider av stora ekonomiska förändringar av det slag vi kan vänta oss nu är att skydda sina tillgångar, om man har några. Det gör man genom att "sälja papperspengar" och köpa reella tillgångar som råvaror eller aktier i företag med varor som är attraktiva även i den nya tiden. Har man inga tillgångar att skydda är det bäst att se till att man har färdigheter som är attraktiva på arbetsmarknaden. För övrigt kan man ju roa sig med att spekulera om man är lagd åt det hållet.
Inflation är jättebra för den som har en stor skuld. Men inte för den som lånat ut pengarna. Precis som stöld är jättebra för tjuven, men inte offret.
Man behöver inte förespråka att "guld ska vara pengar". I ett fritt samhälle väljer människor själva ut vad de tycker är lämpligt som betalningsmedel. Fria pengar är pengar som är fria från politiskt inflytande. Att en stat träder in och bestämmer vad som SKA VARA pengar är ett av de värsta övergreppen på friheten att handla och äganderätt. Det är alltid första steget mot inflationistisk politik (röstfiske och krig). Konsekvenserna blir alltid katastrofala, även om det brukar ta ett tag för full effekt. Jag förespråkar inte att guld SKA VARA pengar, men just nu, precis som under 99% av mänsklighetens historia är trenden helt klart mot guld och silver. Vem vet, kanske bitcoins också blir tillräckligt populära för att kallas pengar? (Även om jag tvivlar på det.) Men OM man nu litar på politikers omdöme och föredrar pengar som definieras av dem, så vore det minst farligt att välja något med egenskaper som redan Aristoteles insåg kännetecknar varor som blir bytesmedel (pengar): allmänt värdefullt/uppskattat, delbart, beständigt, homogent, lätt att känna igen etc. Och som framför allt inte kan massfabriceras av centralbanker. Penningmängden ska inte vara manipulerbar av politiker. Den ska inte ökas med produktionen och tillväxten i ekonomin. Att öka penningmängden innebär alltid att någon oförtjänt får de nya pengarna i tassarna gratis. Därmed kan han köpa sig saker i ekonomin UTAN ha bytt till sig dem genom att sälja något som någon vill ha. Som falskmyntare. Inflation är ALDRIG nyttigt för den hederliga, arbetande, produktiva klassen. Men propagandan som vill få oss att tro det har varit mycket framgångsrik. Helt riktigt är det så att i en växande ekonomi kommer en konstant, och även långsamt växande penningmänd leda till fallande priser. Detta är också det naturliga tillståndet i en fri ekonomi. Idag ser vi det nästan bara i elektronikbranschen, som lever med en stenhård konkurrens. Trots att den lever med ständigt fallande priser producerar elektronikbranschen det enda underverket efter det andra. Det finns ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt, fallande priser, stigande välstånd och hög efterfrågan på arbetskraft. Det är precis tvärtom. Men i den keynesianska upp-och-nedvända världen som centralbank, akademi och politiker huserar i har man "glömt bort" detta lilla faktum och all den historia som bekräftar det. Inte ens en policy som strävar efter konstanta priser är önskvärd, eftersom i en växande ekonomi kräver en sådan policy en ökning av penningmängden, dvs gratispengar till första mottagaren. Det går dessutom inte att hålla priser konstanta för alla priser rör sig på olika sätt. Slutligen är den totala penningmängden irrelevant. Om det finns 10 eller 100 ton guld i ekonomin är ointressant. Finns det dubbelt så mycket guld får jag dubbelt så mycket guld per arbetad timme, men å andra sidan kostar varorna dubbla mängden guld att köpa. Jag skulle alltså jobba lika många timmar för samma mängd varor oavsett hur mycket guld det finns. Rekommenderar Joakim Fagerströms länkar.
I långa loppet är det omöjligt att bedriva en välfärdsstat ansvarigt. Vilket historien visar med önskvärd tydlighet . Med jämna mellanrum får man visserligen utbudspolitik med budgetunderskott et cetera. Men den som tittar bortom årsvisa budgetar ser också att välfärdsstaten också har en sådan omättlig skattehunger, och ett sådant kontrollbehov, att till slut kvävs det vinstskapande företagande som är själva grunden till att det överhuvudtaget finns någon välfärd att konfiskera och "fördela". Det startas inte längre tillräckligt mycket företag här i den gamla världen för att kunna finansiera kalaset. Kvoten av skattekonsumenter mot producenter har blivit allt för stor, och växer varje dag. Det är inget speciellt med guld och silver, annat än att de har vissa egenskaper som gör att människor under minst sex tusen år har ansett dem speciellt lämpliga som pengar. Papperspengarnas historia är kort och entydigt full av besvikelser.
Det stora euro-projektet är en politisk snarare än ekonomisk skapelse. Konstruktionen garanterade från början att det skulle bli kortlivat. Utvecklingen mot sammanbrott bör uppmuntras och nedmontering snarast inledas för de europeiska folkens bästa. Det skriver Klaus Bernpaintner, finansanalytiker och ekonomisk rådgivare.
För denna sida ansvarar Klaus Bernpaintner
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
