Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Jonas Lullers aktiviteter Omskärelse är en kulturyttring, inte ett religiöst trosbevis. I Sverige har vi en svensk kultur, här är misshandel av barn straffbar. Det handlar inte om hemmablindhet, det handlar inte om att tukta andra kulturer, det handlar om att följa den svenska brottsbalken. Den är inte, och skall inte vara, förhandlingsbar.
Skrivet av en liberal, hur står det till med liberalernas stöd till Israel? En nation helt styrd av religiöst baserad extremistisk nationalism. Landet kallar sitt styresskick demokrati, och detta åberopas av sveriges liberaler hur blind kan man bli. Israels regim är hundra gånger värre än SD i Åkessons våtaste drömmar. Extermistkramare
Idén om att alster som kan förekomma på nätet ska hanteras på andra sätt än alster som står i våra bokhyllor eller hänger på våra väggar är djupt problematiskt. Ska konstnären ha rätt att få betalt för sin konst av mina vänner som kommer på besök? Hur blir det med förbipasserande som kan se konsten i min trädgård eller genom mina fönster? Hur är det med mina böcker? Får hela familjen läsa dem, får jag låna ut dem till mina vänner? Och om det är tillåtet att låna ut en bok, varför är det då stöld att göra detsamma om boken förekommer i elektroniskt format? När jag tröttnat på min konst, mina cd-skivor eller mina böcker - är det då stöld att sälja dem vidare? Den elektroniska konsten (text, musik, bilder eller kombinationer av detta) kan jag inte lika enkelt sälja vidare, här finns väsentligt mindre möjligheter att göra sig vinning av att vidarebefordra konsten än det finns i den fysiska världen - och när det gäller delad konstupplevelse i den fysiska världen är det ingen som talar om stöld. I det sammanhanget framstår sådana resonemang som helt absurda. Håll isär begreppen. Ta i stället fasta på att det inte finns något bättre och mer kostnadseffektivt sätt för nya konstnärer att etablera sig än att lägga ut sin konst på nätet.
Bra artikel, trots den låga nivån på många kommentarer dristar jag mig ändå att lägga till en; Inom specificiteten öppenhet och transparens bör även själva upphandlingen ingå. Upphandlingskraven måste vara helt öppna och transparenta liksom det avtal som kommer till stånd (förlorande parters erbjudanden bör man låta vara hemliga om förlorarna så önskar). I upphandlingskraven skulle man dessutom kunna baka in krav om en tydlig ägarbild. Ägare ska kunna ställas till svars om styrningen leder till oegentligheter, som t.ex. vanvård. Vart vinsten tar vägen kanske inte borde spela någon roll men det gör den. Det är en alldeles för lättplockad populistiskt poäng, det kommer vi inte ifrån. Därför kan det vara vettigt att tillåta upphandlingsvillkor om att koncernlån till det vårdgivande företaget inte får förekomma. Koncernmodern får i stället nöja sig med utdelning av beskattad avkastning.
Märklig argumentation, varför skulle vinst inte vara tillåtet för vårdföretaget när vinst är tillåtet för alla vårdföretagets underleverantörer? Inklusive personaluthyrningsföretaget som hyr ut läkarna, sjuksköterskorna och underskötarna.
Björn: det är ett axiom att växter byggs upp av koldioxid som genom fotosyntes hämtas från luften och som sedan omvandlas till växtens olika delar. De flödesdiagram jag sett visar hur vatten från jorden tas upp av rötterna och transporteras upp till löven, men ingen bild jag sett visar något återflöde från löv till rot av vätska som innehåller kol i någon form. Jag kan inte låta bli att undra om det inte är så att en hel del av den kol som träet är uppbyggt av egentligen tas upp av rötterna tillsammans med vattnet. Kanske är denna tanke fel, kanske stiger sav, bestående av mest vatten, på dagen när trädtoppen blir varm och sedan på natten, när trädtoppen blir kall så dras saven tillbaks, nu med tillskott av kol i någon vattenlöslig form. Det senare scenariot kan jag inte riktigt tro på, för då borde tillväxten ske på natten och inte på dan, och jag tror tillväxten sker mest på dagen. Min slutsats är att det finns ännu mycket starkare skäl att låta bli att elda GROT.
BoB: gör som Björn Wetterstrand uppmanar, tänk efter lite. Det skogsbränsle vi idag förbränner resulterar i utsläppsgaser och naturen känner ingen skillnad på "goda" och "onda" källor till utsläppsgaser. All koldioxid går samma väg, det finns ingen filterfunktion i naturen som återbördar koldioxiden från förbränning av skogsbränsle till skogen. Jag har en fråga till Björn Wetterstrand: när man diskuterar bio-bränslen verkar det som om det är ett axiom att kolet i biomassan kommer från atmosfären, det kan väl inte vara sant? Det mesta torde väl komma från jorden? Se bara på kådan, den verkar innehålla stora mängder kolhydrater, och kåda stiger från roten upp mot trädtoppar och ut i kvistar. Det vore intressant att få veta proportionerna för kolupptag från olika källor för olika växter. Hur stor andel av respektive trädsorts kol som kommer från jorden respektive från atmosfären.
@Stig Bergman: Det ska väl inte spela någon roll från vilket lan den fattige tiggaren kommer. De svenska hjälp-/tiggarorganisationerna som står med sina bössor på gator och torg och som fyller våra brevlådor med tiggarbrev samlar in pengar till fattiga i hela världen, ska vi förbjuda dem att samla in pengar till icke-svenskar? Tiggarna är ofta från andra europeiska länder, ska vi sätta en förmögenhetsgräns på den fria rörligheten inom EU? Det verkliga problemet är snarast att många av dessa tiggare i verkligheten är slavarbetare, mycket av det de tigger ihop går till människor som har "stall" av tiggare ungefär som en hallick kan ha "stall" av prostituerade. Men hur kommer man åt dem? Även de svenska mycket uppskattade hjälporganisationerna har många oavlönade medarbetare som går omkring på gator och torg med sina bössor och sedan lämnar ifrån sig alla pengarna medan organisationen har högavlönade medarbetare. Var lite konstruktiv - klaga intge på tiggarligor - hjälp till att hitta en lösning som gör att de fattiga, sannolikt egentligen ofrivilliga tiggarna, kan få en utkomst under mer värdiga former.
Något som delvis skulle lösa problemet med att alla vill bo i innerstaden är att bygga ytterstadsområden med innerstadskänsla. Där måste finnas infrastruktur som liknar den i innerstaden, dvs man måste komma till området från alla håll, inte bara i radiell rikting sett från innerstaden. Där måste också finnas små kluster av konkurrerande attraktioner, ett flertal restauranger, ett flertal arbetsplatser, ett flertal biografer, ett flertal teatrar, ett flertal dansställen, ett flertal idrottsplatser m m. Egentligen är det den gamla idén om förortssatelliten (t.ex. Vällingby) men dessa gamla förorter nådde inte ända fram. Det krävs helt enkelt mer, mer stadskänsla, mer utbud. Förmodligen är Södra Hammarbyhamnen mycket nära behovets lösning. Bara man lyckas med mångfalden i utbudet. Här måste politikerna börja experimentera - går det att släppa detta till de fria marknadskrafterna? Vågar tillräckligt många entreprenörer satsa i sådana förorter utan särskilda lockelser i form av politiskt beslutade förmåner? Och klarar de att vara tillräckligt uthålliga?
Något som delvis skulle lösa problemet med att alla vill bo i innerstaden är att bygga ytterstadsområden med innerstadskänsla. Där måste finnas infrastruktur som liknar den i innerstaden, dvs man måste komma till området från alla håll, inte bara i radiell rikting sett från innerstaden. Där måste också finnas små kluster av konkurrerande attraktioner, ett flertal restauranger, ett flertal arbetsplatser, ett flertal biografer, ett flertal teatrar, ett flertal dansställen, ett flertal idrottsplatser m m. Egentligen är det den gamla idén om förortssatelliten (t.ex. Vällingby) men dessa förorter uppfyller inte kraven. Det krävs helt enkelt mer, mer stadskänsla, mer utbud. Förmodligen är Södra Hammarbyhamnen mycket nära behovets lösning. Bara man lyckas med mångfalden i utbudet. Här måste politikerna börja experimentera - går det att släppa detta till de fria marknadskrafterna? Vågar tillräckligt många entreprenörer satsa i sådana förorter utan särskilda lockelser i form av politiskt beslutade förmåner? Och kan de vara tillräckligt uthålliga?
För denna sida ansvarar Jonas Luller
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
