Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv


Edvin Atic har kommenterat på:

Ingen katastrof med ett samhälle utan funktionshindrade

Den tekniska utvecklingen stannar inte vid att vi har möjligheten att hindra embryon med genetiska defekter från att utvecklas; man kommer att i högre grad kunna selektera fram egenskaper som överträffar normen. Man kan kanske säga att normen i sig är ”intellektuellt utvecklingsstörd” i förhållande till ekvationsvirtuoserna vid CERN; den har i så fall också fysiska handikapp i förhållande till elitidrottare som tar guldmedaljer på olympiader. Jag simplifierar en hel del uppenbarligen; det är klart att personlig motivation och ekonomiska förutsättningar spelar stor roll också. Men det genetiska inslaget kan inte ignoreras; man kan inte motivera en Sankt bernhardshund till att bli en Chihuahua... lika lite som man kan motivera en vanlig människa till att memorera 83000 decimaler av pi (vilket är möjligt med rätt gener :). En fördel med genetisk selektion kan ligga i att vi tar fram ett artificiellt substitut för det naturliga utvalet, vilket i stora delar satts ur spel. Vi har inte längre kvar jägar- och samlarmänniskans levnadsbetingelser. Modern sjukvård, välfärd och övrig samhällsgemenskap skapar goda möjligheter för de flesta att reproducera sig. Jag vill inte moralisera alldeles för mycket. Tycker inte att man ska abortera foster pga ”petitesser”. Däremot är det mycket mer etiskt försvarbart att selektera bland könsceller (spermier, äggceller) eller mycket tidiga embryon som ännu inte hunnit utveckla en enda nervcell. Egenvärdet hos en orgasm associerar vi ju framför allt med nervvävnad, och vi tenderar att rangordna vårt moraliska ansvar inför organismer efter deras neural komplexitet, vilket får följden att många samhällen inte ser några problem med preimplantatorisk genetisk diagnostik eller forskning på embryonala stamceller, tex.

Edvin Atic har kommenterat på:

Forska om odlat kött

Jag tycker att artikeln andas god idealism. Problemet är dock att teknikutvecklingen för odlat kött fortfarande befinner sig i ett väldigt tidigt utvecklingsstadium. En parallell kan dras till tissue engineering där forskare försöker skapa vävnader för medicinska applikationer. Det man idag med relativ lätthet kan göra är tunna skikt av vävnad (blodkärl, urinblåsa, hud) där näring lätt kommer åt cellerna via diffusion från näringsmediet, men inga tjocka stycken som kräver vaskularisering. Det kommer dröja mycket tid innan vi får se en odlad "entrecote", för det förutsätter ett antal stora genombrott. Enbart muskelceller kommer inte gå hem hos konsumenterna. Man vill ha kompakthet, konsistens, senor osv. I alla fall kan det komma att bli otroligt dyrt i början, därför att köttodling skulle kräva mycket avancerad apparatur av "samma" typ som vi ser inom biotechindustrin. Näringsmedium är ohyggligt mer kostsamt att framställa än hö. Så lär det förbli.

Edvin Atic har kommenterat på:

Kärnkraftsindustrin låter egenintresse gå före människors säkerhet

Om kärnkraften läggs ner kommer främst jordens energireserver på 860 938 miljoner ton kol och kvarvarande olja (över 200 miljarder m3) att användas för att täcka bortfallet i energiförsörjningen. Få vill betala för dyr och i många fall periodisk förnyelsebar energi. Enligt Glenn E. Sjoden, professor vid Georgia Institute of Technology, kan användningen av förnyelsebara energikällor såsom biomassa, sol-, vind- och vattenkraft i framtiden inte ökas på ett praktiskt sätt så att de tillfredsställer mer än 20% av våra energibehov. Jag citerar: "We need to reflect on the simple truth that we do not have a nonfossil alternative that can make up the substantial power needs of the world other than nuclear power." Sedan har vi frågan om avfallet. Man kan undra varför fransmännen har en 40 år lång historia av övervägande kärnkraftsbaserad energiförsörjning och inga avfallsproblem. Liksom de flesta länder återvinner de sitt använda bränsle, då 95% av detta kan användas för ny energiproduktion. Att begrava kärnavfall, vilket USA gör till stor del, är slösaktigt. Man kan också understryka att moderna kärnkraftverk har passiva säkerhetssystem som inte skulle tillåta den sortens kylproblem som kan drabba äldre verk, vilka använder sig av aktiva kylningssystem som kräver motoriserad pumpning.

Edvin Atic har kommenterat på:

Intolerant ateistiskt drev mot Stavros Louca

#27: Vad du menar med förutsägelse är såvitt jag ser att man formar en detaljerad bild av hur ett förlopp kommer att fortskrida. Men man kan inte vara hur detaljerad som helst i en förutsägelse av ett komplext skeende därför att man helt enkelt saknar beräkningskapacitet. Försök förutsäga i vilken ordning löven faller från ett träd under hösten. Ett ”litet kryps” evolution kan inte förutsägas på det sättet att man i detalj vet hur krypet är sammansatt efter en lång period. Förloppet involverar för många variabler. Man kan inte förutsäga en så enkel sak som hur kromosomer segregerar vid meios, än mindre var någonstans i genomet nya mutationer kommer att uppstå. Däremot kan man förutsäga att alleler som är gynnsamma för överlevnaden i en ny miljö kommer att bli vanligare i populationen. Man kan också förutsäga att alla klippor i lappland efter istidens slut kommer att ha en ”strömlinjeform” med en gemensam riktning. Däremot inte den exakta utformningen på klipporna. #29 Wanda J: Mkt intressant läsning. #11 Daniel Gustafsson: Mycket bra och träffande formulering.

Edvin Atic har kommenterat på:

Intolerant ateistiskt drev mot Stavros Louca

Sune Svensson, Vad förutsäger teorin om att det var inlandsisen som formade våra skandinaviska klippor till dagens utseende? Kan tänka mig att den förklaringsmodellen förutsäger en hel del. Vad förutsäger den geologiska teorin om plattektonik och kontinentaldrift? Den kan förutsäga sannolikheter för vilka områden som i framtiden kommer att drabbas av jordbävningar. Evolutionsteorin förutsäger bl.a. följande: Om det finns en allel (genvariant) som ger överlevnadsfördelar inom en miljö så är sannolikheten mycket stor att dess frekvens (dess relativa andel i en population) kommer att öka. Sådant har observerats många gånger, både i det vilda och i experimentella sammanhang. Vidare förutsäger evolutionsteorin att fossil och övriga spår vi finner från utgrävningar faller i en ordning som efter kronologisk rangordning följer ett utvecklingsmönster; vi hittar inga av dagens däggdjur i bergsavlagringar från juraperioden.

Edvin Atic har kommenterat på:

Lärarutbildare: Stavros kallar evolutionsteorin för bluff

Sivert Köhler: Du skriver: ”Problemet med evolutionsteorin är att just den vetenskapliga metoden inte kan användas, man kan inte genom observationer eller experiment upprepa det man tror att naturen har åstadkommit under miljarder år. Därför bör det inte heller kallas vetenskap.” Tycker du att geologi är vetenskap ? Är plattektonik och kontinentaldrift vetenskap ? Vi kan inte ”experimentellt testa” Pangaea i den meningen att vi på något sätt upprepar den kontinentens historiska existens. Bevisen för att Pangaea ändå funnits är överväldigande i form av matchande geologiska trender hos de av dagens kontinentalkanter som historiskt suttit ihop samt utseendet på dagens kontinenter. Teorin är falsifierbar – den är inte formulerad på ett sådant sätt att ingen tänkbar upptäckt kan motsäga den. Evolutionsteorin är, som övriga vetenskapliga teorier, också falsifierbar. Hitta ett kattfossil i en bergsavlagring från kritaperioden (stoppa inte in det själv) och detta fynd kommer att hårt ifrågasätta teorin. Den fina med evolutionsteorin är att vi under många decennier hittat tiotusentals fossil, som efter kronologisk rangordning följt en logik som enbart evolution kan förklara. Visst, man kan inte i realtid experimentellt testa hur schimpansens och människans förfader för 5-6 miljoner år sedan skiljdes i två släkten som var för sig skulle utvecklas på egen hand. Men mängder av skelettrester har hittats som vittnar om mellanformerna. Vi har DNA-sekvenserat schimpansens och människans genom och funnit tonvis med data som starkt tyder på vår gemensamma historia. Förutom att genomen till största del är identiska så har vi gemensamt många så kallade pseudogener (gener som med tiden blivit icke-fungerande, trasiga, men som stannat kvar i genomet). Evolution kan lätt observeras i realtid hos organismer som man kan få fram i stora antal och som har en kort generationstid, till exempel bakterier och virus. Till dig som tycker att intelligent design är en vetenskaplig teori vill jag fråga hur den är falsifierbar? Den är dels totalt ogrundad och dels också formulerad på ett sådant sätt att inget alls kan motsäga den. Den intelligente designern kan mkt väl ha varit besatt av att få all vår flora och fauna att se ut som ett resultat av evolutionära processer. Kanske hade han också ett stort sinne för humor – därav mullvadens ögon som den inte kan se med, kiwifågelns vingar som inte går att flyga med och människans gen för C-vitaminsyntes som inte fungerar.

Edvin Atic har kommenterat på:

Lärarutbildare: Stavros kallar evolutionsteorin för bluff

Sivert: Jag har aldrig sagt att en organism i modern bemärkelse (med hundratals gener och komplexa proteiner som alla samverkar på ett intrikat sätt) kan i ett eller några få steg uppstå spontant från enkla byggstenar. Däremot är det mycket sannolikare att en självreplikerande molekyl gör det; detta är en grundtanke inom abiogeneskonceptet, att det innan de komplexa organismernas tid fanns en värld av evolverande självreplikerande molekyler (läs mer om hypotesen om RNA-världen). Skälet till att intelligent design-argumentet inte är en vetenskaplig teori är enkelt: det erbjuder ingen förklaring. Men det är absolut fritt fram att filosofera om saker som man inte har, och kanske aldrig kan ha, någon vetskap om. Bortom vetenskapens utkanter fortsätter ju filosofin. Bengt: Nya beräkningar från en grupp astronomer säger att universumet är 13.75±0.11 miljarder år gammalt. För övertygelse, läs den vetenskapliga artikeln ”Seven-Year Wilkinson Microwave Anisotropy Probe (WMAP1) Observations: Sky Maps, Systematic Errors, and Basic Results”. En intrikat text som jag inte förstår fullt ut, men jag tenderar att lita mer på forskare än på vad vissa tanter säger sig se i sina kristallkulor. ;)

Edvin Atic har kommenterat på:

Lärarutbildare: Stavros kallar evolutionsteorin för bluff

Sivert Köhler: Håll isär evolutionsteorin och abiogenesen (hypoteser om livets uppkomst). Visserligen innehåller det senare många spekulativa inslag vilket är en naturlig följd av att vi inte har kommit över några exemplar av jordens allra tidigaste biologiska system. En hypotes är att livet började i form av självreplikerande molekyler som gradvis antagit en sådan komplexitet att man kan tala om organismer. Det är ett faktum att livets byggstenar (aminosyror, kvävebaser) kan uppstå spontant under rätt betingelser, vilket har bevisats experimentellt. Utöver det: man kan redan idag syntetisera artificiella självreplikerande molekyler (Julius Rebek, MIT). Ute i naturen är sannolikheten liten att en självreplikerande molekyl uppstår, men vårt universum är stort, och har existerat i 13 miljarder år. Du skriver: ”Man kanske skulle kunna erkänna att det är mycket man ännu inte vet och nämna vilka som är några av de andra teorierna till livets ursprung som faktiskt finns. ” Vilka ”andra teorier”, dvs vetenskapliga teorier, finns det? Nämn en. Att säga att komplexitet inte kan uppstå ur icke-komplexitet, utan måste skapas av redan befintlig komplexitet (den intelligente designern) är en lustig självmotsägelse, inte en vetenskaplig teori.

Edvin Atic har kommenterat på:

Lärarutbildare: Stavros kallar evolutionsteorin för bluff

Sivert Köhler, Bengt Andersson: Ordet ”teori” är inom vetenskapen ett centralt begrepp, då det i detta fall är synonymt med ”förklaring” eller ”modell”. Alla vetenskapliga grenar är uppbyggda av teorier som var för sig bygger på evidens i form av fakta. Några exempel: big bangteorin, kinetiska gasteorin, cellteorin (formulerad 1838 :), atomteorin och gravitationsteorin. Man kan inte säga att ”Evolutionsteorin kallas just teori och inte vetenskap ”. Inte heller kan man säga att ”Evolutionsteorin är just vad som sägs, en teori, inte ett bevisat faktum. ”. Ingen teori är ett faktum. Inte heller ägnar sig vetenskapen åt att bevisa teorier; forskning bygger på faktainsamling som antingen falsifierar en teori eller styrker den. Evolutionsteorin stöds av stora mängder fakta, samlade under över 150 år, från vitt skilda ämnesområden såsom utvecklingsbiologi, biokemi, paleontologi, jämförande anatomi, biogeografi, modern bioinformatik m.fl. Skrotupplaganalogin har använts av intelligent-design förespråkare för att misskreditera evolutionsteorin – men den bygger på ett totalt missförstånd av vad evolution går ut på. Det finns ingen utbildad biolog i världen som påstår att ett komplext biologiskt system kommit till av en slump. Vi är komplexa därför att vi genomgått flera miljarder år av selektion. Med artificiell selektion kan vi själva under relativt kort tid (några få århundraden) få fram diversitet inom växt-och djurriket. Vi har tiotals hundraser tack vare avel. Mycket av de växter vi äter är förädlade. Grönkål, broccoli, blomkål, kålrabbi och brysselkål har vi tack vare förädling.


  • 1

För denna sida ansvarar Edvin Atic


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.