David T Eriksson har kommenterat på:
Jag skrev ett svar på denna debattartikel som tyvärr refuserades av Newsmill. Lägger därför upp mitt svar här i stället:
I en debattartikel på Newsmill anklagar bland annat Fredrik Malm och de usual suspects Marocko för att behandla folket i Västsahara som andra klassens medborgare. Att vänstern sedan det kalla kriget stöttat den totalitära rörelsen Polisario är inget som jag längre förundras över. När en av Sveriges ledande liberaler gör detsamma blir jag däremot betydligt mer beklämd då han borde veta bättre. De liberaler jag mött hittills har inte varit speciellt insatta i Västsaharakonflikten och därmed mest agerat som nyttiga idioter åt Algeriets militärjunta. Jag skulle artigt vilja be Fredrik att inte följa i deras fotspår.
Marocko har länge åtnjutit titeln som det mest bespottade landet i Nordafrika av svensk press och politiker. Detta trots det faktum att det är det friaste landet i Nordafrika enligt Freedom House. Samtidigt som de faktiskt befinner sig i krig med den totalitära rörelsen Polisario som verkar under Algerisk finansiering och beskydd.
Om Ahlin & co verkligen bryr sig om det Västsahariska folket borde de ställa följande rättmätiga krav:
• Algeriet borde ge flyktingarna i lägren den flyktingstatus de enligt internationell rätt har rätt till. Denna rätt har Algeriet gett de Palestinier som flytt till Algeriet men förvägras Västsaharierna. Som läget är nu får Västsaharierna varken försörja sig själva eller bosätta sig där man vill. På detta sätt ser Algeriet till att Västsaharierna hålls kvar som gisslan i lägren under direkt vidriga förhållanden.
• Algeriet och Polisarios ska snarast tillåta UNHCR att göra en folkräkning i lägren. Sedan konfliktens början har Polisario inflaterat dessa siffror dels för att få större publicitet och dels för att kunna erhålla ett större bistånd som sedan säljs på de svarta marknaden i Mauritanien, Algeriet och Marocko. Detta samtidigt som en stor del av Västsaharierna i lägren lider av akut näringsbrist. Flyktingarna är en miljonindustri för både Algeriets junta och Polisarios högsta skick. Undersökningar har kommit fram till att det finns någonstans mellan c:a 70-90.000 flyktingar. Betydligt mindre än de hundratusentals flyktingar som Urban & Co pratar om.
• Polisario måste tillåta politisk konkurrens i lägren. Dissidenter blir kidnappade, fängslade, dödshotade och deporterade utan möjlighet att få träffa sin familj i lägren. Andra som ertappas med att fly lägren blir fängslade i stekheta containrar utan sanitära möjligheter.
• Algeriet måste tvingas till förhandlingsbordet. Alla som satt sig in i Västsaharakonflikten vet att den delvis är en postkolonial territoriell konflikt mellan Marocko och Algeriet. Algeriet som inofficiellt finansierar och styr Polisario låtsas som om de inte är en part i målet men bakbinder Polisario från att komma fram till en hållbar lösning. Så länge som konflikten varar hålls Marockos fokus borta från det territorium som Algeriet vägrar lämna tillbaka till Marocko. Då Algeriet är nära förknippat med Polisario slipper också Algeriet någon som helst kritik för sin brutala behandling av sina minoriteter av svensk media och politiker.
Västsaharakonflikten kan bara uppnås genom en politisk kompromiss mellan Marocko, Polisario och Algeriet. Den lösning som av omvärlden ses som den enda realistiska lösningen är den autonomiplan som Marocko lagt fram. Denna plan har stöd av bland annat av flera av USA:s administrationer. Att vissa svenska politiker och journalister fortfarande eftersträvar en folkomröstning trots att FN gett upp detta sedan ett antal år då Marocko och Polisario inte kunnat komma överens om vilka som ska få rösta i denna fråga är bara pinsamt. Detta visar på vilken kunskapsnivå som svenska politiker och journalister befinner sig på i denna konflikt. Ni är en del av problemet och inte lösningen.
