Bostadspolitiken tvingar oss couch-surfa och vara mambos
Landsorten någon? Fullt med tomma lägenheter, fullt med jobb. Ingen verkar vilja tackla roten till problemet; Den hysteriska inflyttningen. Ett exempel: http://svt.se/2.22620/1.2627507/osaker_boendesituation_angestmoment_for_unga Varför flyttar hon till Stockholm för att studera? Varför har hon inte anpassat sitt val av studieort efter rådande omständigheter? Tycker hon att det är något hon inte ska behöva göra? Tycker hon att det är hennes rättighet att flytta och bo lite där hon känner för? Tycker hon att det är andras problem att styra upp hennes självpåtagna situation? Bryr hon sig om att hon genom sitt val bidrar till problemet?




