Jag skulle inte kalla det trendigt, snarare är det lite som när de tuffaste i klassen började röka och smygdricka och nördarna som egentligen ville vara med och testa, men inte vågade eller fick, sa "surt som räven om rönnbären" och gick med i unf eller pingstkyrkans kvällsaktiviteter för välartade ungdomar istället.

De mest reaktionära krafterna idag är socialister och islamister som vill återställa allt till det förgångna. Kristna fanatiker ingår också i den reaktionära skara som tittar bakåt på sin storhetstid.

Kulturvänstern har misslyckats med sin agenda till 100% och kan numera bara hänge sig åt skadeglädje och avundsjuka.

De enda som tittar framåt är vi liberaler och respekten för människors unika värde och människors fria val.

Fullkomligt felaktig rubrik (jo jag vet det är NM som sätter rubriker). Det normala och normer är inte samma sak överhuvudtaget. Inte by a longshot.
Normer är regler för hur man BÖR vara,
Det normala är hur de FLESTA faktiskt är funtade.
.
Det normala måste ha statistisk representativitet. Normer däremot kan drivas av tio personer som känner sig viktiga. I just detta fall är Hägglund just en rebell mot den helt dominerande vanlighetskritiska (kulturradikala) normen i svenska offentligheten som går under namnet kulturvänstern. Vilken närmast dyrkar vad personer som Judith Butler skriver. Butler å sin sida hänvisar till sin favorit Adorno och i dennes "authoritarian personality" kritik är grunden för hela den svenska kulturvänsterns samhällssyn tydligt genomskinlig. Vad Adorno skrev kan sammanfattas att det amerikanska (västliga) sättet att leva skapar onda förtryckarmänniskor av barnen som måste läras (i skolan) att alienera sig från sina pappor, sin kultur och sitt ursprung om vi inte skall få ett nytt Nazityskland. Centralt i teorin är att konventionalism är dåligt och gör människor benägna att följa en stark ledare (diktator) Teorin kommer från 50-talet men kultur-vänstern följer dess läror slaviskt i rädslan för allt som Adorno ansåg skapar "authoritarians"
.
Det kanske mest skrämmande är att denna teori används som om den vore en auktoritet. Någon fråga varför dessa saker skulle vara dåliga ställs inte. Det har i årtatal tagits för givet vara valida anledningar helt enkelt eftersom de kom från önskvärt politiskt håll.
.
Vad är det för mening att ifrågasätta ifrågasättandet av strukturer säger författaren? Vi kan förenkla Karins fråga lite mer då blir den:
.
Vad är det för mening att ifrågasätta ifrågasättande undrar Karin? Meningen är enkel. Ifrågasättande skall vara VÄLGRUNDAT, Fullkomligt ogrundat ifrågasättande däremot är nonsens och orsaken man skall ifrågasätta nonsens är att nonsens är direkt skadligt när det används för grund för åtgärder i faktiska verkligheten. Som blivande journalist tycker jag för övrigt personligen Karin skulle lärt sig källkoll men hon kanske inte pluggat där länge nog att lärt sig varför man inte skall sprida nonsens?

@Erik E
"Blivande Journalist" !!! Du kan inte överväga att klona dig. Du skulle behövts på varenda tidnings redaktion i Sverige, samt Svt och P1.
:-)

Q888:
.
Tack men jag skulle aldrig orka med den indoktrineringsprocess som sker på journalisthögskolorna. Jag formulerade mig otydligt det är ju Karin jag menade som är blivande journalist. Jag råkar veta dessa saker dels eftersom jag tidigare pluggat media och kommunikationsvetenskap dels för att jag och en medförfattare skriver en bok på ämnet politisk korrekthet och sålunda läst en hel del om bakgrunden. Så kan vi tillägga att en av mina lärare i kommunikationsteori faktiskt sade rakt ut vissa (på univ) ansåg marxism var en vetenskap och att vissa ämnen kom direkt från 68-vänstern.

Ibland blir bildspråk väldigt kul, måste citera artikelförfattaren:
" ... det nya hemafruidealet traskar fram med stormsteg i dag". Detta skulle jag vilja se.

Då, Karin, finns det väl två normer. En som vi vanliga dödliga håller oss med och så en annan som trumpetas ut i media och i debatter av alla proffstyckare, politiker, journalister, "kulturarbetare", kulturradikaler" och andra som har tillgång till kanaler för att få den outbildade massan att tycka rätt.
Låt det vara så. Ni som har ordets makt får väl fortsätta känna er överlägsna och samtidigt roade av hur inkrökta vi andra är. I själva verket är väl vi en förutsättning för att ni skall känna er som ett avantgarde?
Lämnade åt er själva så är er radikalism nämligen inte värd mycket eftersom ni alla tycker likadant. Ni behöver oss för att bekräfta er självgodhet.

Det här är mycket intressant, det verkar som det är epitetet "rebelliskt" som får symbolisera det fräscha, modiga, nydanande, framtidsorienterade, medan motsatsen får antas vara konformistiskt, fegt och konserverande.

En enkel analys av det offentliga Sverige, dvs det Sverige som syns i medierna, ger vid handa att det "modiga" och "rebelliska" sägs vara saker som: fackeltåg mot rasism, "stå upp för (...fyll här i lagstadgade rättigheter av olika slag..)", krav på att jämställdhetsplaner implementeras, krav på att journalister i utländska fängelser friges....etc, etc....

De flesta av dessa aktiviteter är fullkomligt ofarliga, får mer eller mindre explicit stöd av hela etablissemanget och är dessutom ofta understödda med skattemedel...De är med andra ord radikalt konserverande och raka motsatsen till rebelliska...

Låt oss göra ett kort tankeexperiment vad vore VERKLIGT rebelliskt, dvs motsatsen till ovanstående villkor för deltagare/utövare/åsiktsfrånder (och observera nu att jag inte delar åsikterna utan bara är intresserad av bedömningen om det är rebelliskt eller inte att ha dem):

Vad sägs om att propagera för fritt knark om du råkar var läkare
Jobba som universitetslektor och kritisera teorierna om Global uppvärmning
Vara präst och för Israeliska bosättningar på västbanken
Vara med i facket och ändå vara emot LAS...

Här kan vi tala om rebeller...

@Nurmela: Jag tillhör verkligen inte kulturvänstern. Jag tillhör inte någon sida. Men just i det här sammanhanget med Hägglund och ordet rebell mot det jag tycker är "det vanliga" anser jag att det inte är viktigt att föra fram hur en majoritet blir nedklankad på. En majoritet är ändå alltid i överläge.
Jag är högst vanlig.

@John L: Du har en poäng. Det handlar ju om hur vi tolkar orden och begreppen. Ska fundera mer på den.

Karin, bara en kort replik. Om den radikala minoriteten har tillgång till det offentliga rummet, d v s har privilegiet att formulera problemen och att styra den sk debatten samt har stöd av nästan samtliga politiska partier så kan man inte säga att den befinner sig i underläge.
Att påstå att man är i underläge känns mer som ett retoriskt knep i syfte att få ikläda sig rollen som "under dog" och rebell.

@Nurmela: Jag menar inte att just den vänsterkulturella eliten är en minoritet (även om jag gissar på att den är det), det jag menar är att den förespråkar minoritetsgrupper och går utanför normerna. Att den har stöd i politiska partier betyder föga då det är lätt att tycka något men inte göra ett dyft åt saken.

Linder och Birro har hittat fram till den absolut meningslösa debatten.

Dags att fundera på ert val av yrke?

@Erik E
Hoppas på att kunna läsa den när projektet är färdigt.

Att en majoritet "alltid är i överläge" är en retorisk fint som ofta används i den här typen av "kulturvänsterdebatter". Används för att per definition "bevisa" att vissa grupper är förtryckta med automatik (till gruppen minoriteter räknas f.ö intressant nog alltid kvinnor). Tyvärr är det inget giltigt argument. För i så fall skulle väl t.ex. inte de svarta i Sydafrika haft något att klaga på under apartheidtiden?

Artikellförfattaren skriver
"Jag välkomnar alla som vill leva långt ifrån kärnfamiljen och "det vanliga" som möjligt, ...."

Varför välkomnar du det? Är det någonting fel på kärnfamiljen och "det vanliga"?

Det tröttsamma i frågan är naturligtvis det faktum att "de ovanliga" inte förstått syftet men vanligheten.

Vanligheten är inget annat än en språklig omskrivning av begreppet
" en evolutionärt hållbar strategi".

Det handlar nämligen om artens överlevnad. Flertalet måste vara fokuserade på en enda detalj i tillvaron.

Skaffa och vårda avkomman. Skall dett lyckas på gruppninvå krävs en enkel regel.

Statistisk vanlighet.

Annars tar myggen över.

Karin Linder:
.
"En majoritet är ändå alltid i överläge."
.
Jaha är den? Så med andra ord eftersom argentinska gatupojkar är i klar majoritet jämfört med dödspatrullerna som jagar dem i städerna så är det gatupojkarna som är i överläge? Och svarta var i överläge under apartheid i Sydafrika? Och Iraks numerärt överlägsna armé var i överläge mot den klart mindre amerikanska invasionsstyrkan? Påståendet att en majoritet alltid är i överläge är en av kulturvänsterns mest hjärndöda åsikter. Det mesta kulturvänstern påstår är helt idiotiskt men just det där påståendet är t o m korkat jämfört med de andra korkade påståendena.
.
"det jag menar är att den förespråkar minoritetsgrupper och går utanför normerna."
.
Vad har du i kaffet egentligen Karin? Kulturvänstern och liknande minoriteter sätter normerna. De går inte utanför normerna, de styr vad som överhuvudtaget är norm i samhället. Majoriteten styr vad som är NORMALT dvs statistiskt mest förekommande. Förr i tiden var det överklassen som styrde normerna. Då hette det snobberi. Ofta satte överklassen en norms som gick tvärt emot vad vanligt folk hade möjlighet till. När maten ransonerades ansåg överklassen man skulle vara tjock, det tydde på pondus. När fysiskt arbete utomhus var ett krav för överlevnad hade överklassen som norm att man skall vara blek och muskler ansågs vulgärt enligt etablissemanget.
.
"Att den har stöd i politiska partier betyder föga då det är lätt att tycka något men inte göra ett dyft åt saken."
.
Ja där har vi ju kulturvänsterns mest utmärkande drag. Total fientlighet mot demokrati. Vad än som demokratiskt stöds så måste den omogna kulturvänstern av rent hävdelsebehov precis som en tonåring i trotsåldern tycka tvärtemot.
.
Förr i tiden inte bara hatade de demokrati, de stöttade även Pol Pot, DDR, Kuba, Nordkorea och div diktatiurer på balkan (broderliga kontakter som JJ avslöjade varade betydligt längre än de själva påstår). Nuförtiden har de dock inga egna exempel på hur ett samhälle skall se ut.
.
De har bara att vara tvärtom allting som funkar. Ju sämre nåt är ju säkrare kan man vara kulturvänstern är och hyllar det med nonsensord och kräver skattebetalarna skall betala eftersom det inte finns nån efterfrågan på marknaden. Kulturvänstern hyllar okritiskt det normbrytande som om det vore en kyrka för frälsning, vilket inte är nån nyhet utan poängterades ordentligt i Danmark av de båda författarna Thomsen & Stjernfelt i boken "Kritik av negativa uyppbyggeligheten" Köp och läs, den borde vara obligatorisk läsning för journalister som inbillar sig det är nydanande och konstruktivt att hylla saker som funkar uselt för att de har en tonårsförälskelse till allt avvikande som gör dem helt oförmögna till enkla kritiska bedömningar av funktionalitet.

Trendig är väl det minsta som Göran Hägglund är. Han är en klok och dynamisk ledare som har en värdegrund som han verkligen står för. Hur många har det? som inte hållningslöst känner efter varifrån vinden blåser. Göran Hägglund är tuff och strong och är värd stor respekt för att han inte låter sig böjas in i en PK-mall. Det har vi redan för många av.

"vänsterkulturella eliten"

Haha, dagens oxymoron.

För att anknyta till rubriken så är det kanske så att det "vanliga" inte borde behöva försvaras men det är lätt att man kommer i en försvarsposition när man angrips.
När t ex en partiledare skriker "död åt kärnfamiljen" så griper åtminstone jag efter min fältspade och börjar gräva skyttevärn.

Jahaja. Så är tydligen människors livsstilsval i fokus för tyckande igen. Man ska vara si eller så. Och om man inte är det ska det klagas. Från den ena eller andra sidan. De något lätt överspända försöken att normativt söka diktera villkoren för andras livsval flödar från alla håll. Patetiskt. - När det gäller den grundläggande frågan, visar sig Hr Socialminister vara en rätt vansklig typ när han klart deklarerar att han och sina likar vill vara i fred för tyckanden ang. den egna livsföringen och att "kulturdekadensen" därmed aktivt bör motverkas av Staten (får man förmoda). Steget är inte långt bort från censurkrav levererade av den "goda" smakens och "moralens" banerförare, så att de verkligen får vara i fred, slipper exponeras för det andra, det farliga, det dekadenta, det störande. Kd är ett parti för mörkermänniskor. Huga!

#20
Ja, efter att ha umgåtts med den "vänsterkulturella eliten" nästan varje dag i många år kan jag bara konstatera att det är precis vad de tycker att de själva är.

Och så en kommentar till Erik E och påståendet om att det är kulturvänstern och liknande minoriteter som sätter normerna ...

Jaså?

Här är det nog dags ändå att stanna till en aning och inte låta debattlustan springa i väg för långt med tankeapparaten.

En norm är en regel. En regel har en form, något i stil med att "om , så . Och sådana regler har litet olika räckvidd.

Vem sätter normerna som reglerar de i statistisk mening vanligas beteenden? Knappast de vänsterintellektuella, vars försök normsätteri sällan når utanför de egna kretsarna. De vanligas beteenden torde regleras av helt andra normer. De regler för livsföring "kulturvänstern", vad nu det är för sammanslutning, propagerar för fungerar helt enkelt inte som normer för de vanliga och kanske inte heller för majoriteten av medlemmarna i den egna kretsen. De regler det här talas om handlar snarare om vad som bör skrivas i kulturartiklarna eller vad konsten i största allmänhet bör förmedla (ifrågasättanden, synliggöranden av dolda strukturer, provokationer) än om allvarliga försök till normbildning för den faktiska livsföringen.

Och det är det som alltså också är det allvarliga med Hr Socialministerns klagan och (förtäckta) ambition att låta Staten gå in som normbildare när det gäller vad som bör (får?) uttryckas i konst och på kultursidor för att "de vanliga" ska får vara ifred. GH är ute i farliga tassemarker.

Tycker personligen att många av kommentarerna är löjliga. Jag och de andra vanliga kommer inte att ändra åsikt i frågor bara för att några kulturnissar tycker si eller så. Det verkar som att folk känner sig förföljda av feminister och konstnärer. Det är ingen som påtvingar oss något, vare sig det är hbtdagis(vi får ju välja om våra barn ska gå i ett sådant där nytt själva) eller konstmuseum(fast efter Anna Odell så är dom ju lite varstans.

Man ska inte diskriminera varken homosexuella, kvinnor, invandrare eller andra så kallade svaga grupper. Det jag vänder mig emot är att homosexualitet och singelliv lyfts fram som det "normala". I stället bör man lyfta fram kärnfamiljen som det normala, men inte för den skull diskriminera avvikelser från den.

Jag träffar ungdomar rätt ofta via en förening jag är med i och ibland blir jag förskräckt över hur många av dem ser singellivet, med tillfälliga sexuella kontakter, som det normala och ser ner på kärnfamiljen som något gammalt mossigt och förlegat. Jag har till och med träffat en tonårig tjej som tvingat sig själv till sex med en annan tjej för att hon trodde "det var normalt", även fast hon inte alls tyckte om det. Sådant är förskräckligt och det är därför man inte bör lyfta fram sådana saker som "normalt". Ungdomar blir förvirrade, vuxna med för den delen.

Varför skriver jag i ett inlägg i denna debatt? Det är något som saknas. Jag tycker det är spännande att läsa Erik E och Ludde. Vettiga resonemang och härligt ifrågasättande av logiken i Linders text. Men det är något som saknas.

För bara en stund sedan läste jag Aktuella frågor i Sydsvenskan där ett gäng mer eller mindre kända svenskar skriver om statens jämställdhetsarbete och hur de tycker att denna har havererat eftersom det mer och mer blir ett likriktningsarbete...alla ska vara likadana oavsett kön. De hänvisar till studier där nyfödda flickor hellre tittar på ansikten medan pojkar hellre tittar på en mobiltelefon och drar slutsatsen att det finns könsskillnader och att dessa ska bejakas, istället för att bekämpas. Låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor skulle nog deras slogan kunna vara.

Göran Hägglund står inte med som skribent till artikeln, men efter hans tal om kultur och normer är min känsla att han mycket väl skulle kunna vara det. Kulturen ska inte ifrågasättas, den ska inte utvecklas eller förändras för vi lever förmodligen i den bästa av världar. Kärnfamiljen är fantastiskt, könsnormerna skapar inte längre ett lidande för människor. Konstens uppgift ska inte vara att provocera, att utmana, ifrågasätta, att öppna upp slutna rum eller vara kritisk till rådande strukturer. Det svenska samhället kan inte blir bättre, eller snarare behöver inte bli bättre.

Eller...

Tycka vad man vill om Konstfack men det dagen då konsten i Sverige inte längre ifrågasätter och utmanar kommer jag att sörja. Att utmana innebär att pröva gränser, gränser som på förhand är omöjliga att förutsäga. Ta Ecco Homo, i utställning som väckt mycket ilska och glädje. Vems gräns ska vi i detta fall följa? Gick Ecco Homo över gränsen? För några månader sedan hade vi en utställning i Lund av Andres Serrano (A history of sex) som väckte så mycket ilska att några personer tog sig in och förstörde konsten. Var går gränserna? Vem är det som överträder dem? Serrano eller de som förstör konsten? Lars Wilks fick gå under jorden för sina rondellhundar. Är hans hundar konst? Även om de inte står i en konsthall?

Oavsett vad jag tycker om ovanstående konstnärers arbete eller om eleverna på Konstfack, finns det några beröringspunkter dem emellan som jag uppskattar. Nämligen viljan att ifrågasätta, att vara kritisk, att vilja skapa något mer än bara en vacker bild.

I något av inläggen skrivs det om ifrågasättande som bara leder till nonsens klart ska ifrågasättas. Ja, jag håller med. Ifrågasätt så mycket du kan. Men Göran Hägglunds inställning är ju att frånta vissa gruppers, personers rätt att ifrågasätta. Han försöker förringa "kulturvänstern" när han säger att dekonstruktion m.m. är vad man i USA skulle kalla Bullshit.

Mitt problem med GHs resonemang är att han anser sig ha tolkningsföreträde, det är hans som företräder massan, det vanliga folket. Min inställning är att alla parter behövs för att skapa en livlig debatt.

Ett stagnerat samhälle, oavsett om det gäller kultur, konst eller vetenskap, är ett dött samhälle. Om vi nöjer oss med att konstatera att vi är nöjda inser vi inte att alla är inkluderade i detta "vi". Även om GH skulle företräda massan finns det fortfarande människor som inte passar in i denna mall, som kommer att vara utanför. Människor som har all rätt att ifrågasätta den rådande strukturen för att öka sina möjligheter till ett liv med mindre lidande.

Ludde:
.
"Och så en kommentar till Erik E och påståendet om att det är kulturvänstern och liknande minoriteter som sätter normerna ..."
.
Kul med nya namn här, välkommen.
.
"Jaså? Här är det nog dags ändå att stanna till en aning och inte låta debattlustan springa i väg för långt med tankeapparaten."
.
Tankeapparaten funkar alldeles utmärkt tack, en norm eller är sociologins beskrivning på hur man bör vara. Men det finns ingen koppling mellan normer och det normala.
.
"En norm är en regel. En regel har en form, något i stil med att "om , så . Och sådana regler har litet olika räckvidd."
.
En norm är ett ideal. Huruvida det också är en regel hänger på just vilka påtryckningsmekanismer som finns. Staten har exempelvis statens våldsmonopol medan proffskritiker styr vad som är "fin smak" via tidningar och utbildningar.
.
"Vem sätter normerna som reglerar de i statistisk mening vanligas beteenden?"
.
De vanligas beteenden regleras inte mestadels av normer utan av nyttomaximeringsfaktorn (vanligt folk har räkningar att betala och känslor att tillfredställa). Dvs huruvida en norm faktiskt följs av de flesta hänger på nåt så oviktigt som att den fungerar.
.
Däremot så kan de vanliga säga sig "hålla med" om en norm de själva inte följer för att slippa en jobbig diskussion med normsättaren om varför dennes norm är skräp. Så är fallet med exempelvis den jämställda mannen som bla Jalmert sysslade med under 80-talet. Jalmert inbillade sig svenska män faktiskt lyssnade på honom men att de stackarna inte visste hur de skulle göra i praktiken. Han myntade då begreppet "i princip mannen" dvs män som inte alls är jämställda men säger de vill vara det för att slippa tjat från normsättare som Jalmert.
.
"Knappast de vänsterintellektuella, vars försök normsätteri sällan når utanför de egna kretsarna."
.
Nej det är just det som är poängen med förståelse av "la revolution introuvable"(den sällsamma revolutionen) som Raymond Aron kallar det) Vänsterintellektuella är vanligen högavlönade akademiker, journalister och artister som har råd att INTE nyttomaximera för egen del just för att egna överskottet är större än vanligt folks. Det är rent hyckleri att en så priviligerad klass skall hitta på nya levnadssätt. Vad är nytt med snobberi? Förr i tiden så ansåg överklassen man skulle ha snabelskor - inte för att de är bra till nånting utan för att de kunde.

"De vanligas beteenden torde regleras av helt andra normer."
.
Nej de vanligas beteende torde regleras av nyttomaximeringsprincipen. Eller på tydlig svenska även för dem som inte är bevandrade akademiskt. Det som bevisat funkar i STOR skala.
.
"De regler för livsföring "kulturvänstern", vad nu det är för sammanslutning, propagerar för fungerar helt enkelt inte som normer för de vanliga och kanske inte heller för majoriteten av medlemmarna i den egna kretsen."
.
Jo de funkar som normer för vanliga på samma sätt som Jennifer Lopez kropp funkar som skönhetsnorm för unga tjejer. Dvs något som de flesta aldrig kan nå upp till och bara mår dåligt av och känner skuld över. Och om Jennifer Lopez kropp på bild leder till sjukdomen anorexia exploderar på bara några år hos tjejer vilka sjukligheter leder kulturvänsterns affischering av ouppnåeliga ideal till då?
.
För att inte tala om att kulturvänsterns taktik inte ens är att som reklambranschen affischera hurdan man skall vara. Deras taktik är huvudsakligen att affiscera vanlihet som hurdan man INTE skall vara.
.
"De regler det här talas om handlar snarare om vad som bör skrivas i kulturartiklarna eller vad konsten i största allmänhet bör förmedla (ifrågasättanden, synliggöranden av dolda strukturer, provokationer) än om allvarliga försök till normbildning för den faktiska livsföringen."
.
De regler det talas om här ÄR normer. Det du pratar om nu är att normen (hur det BÖR vara) är att vara normbrytande. Normbrytande mot vad tusan då? Alla inom elitkretsarna sysslar idag med normbrott så det är en norm att göra det och det enda som överhuvudtaget kan vara normbrytande (utöver ren kriminalitet) i eliten idag vore är just att prestera ett arbete med innehåll på eget bevåg. Men de vågar inte bryta mot sina egna existerande normer för den som inte är normbrytare idag blir trakasserad, mobbad och nedvärderad och därifrån är inte anklagelserna för att vara nazist långt borta.
.
"Och det är det som alltså också är det allvarliga med Hr Socialministerns klagan och (förtäckta) ambition att låta Staten gå in som normbildare när det gäller vad som bör (får?) uttryckas i konst och på kultursidor för att "de vanliga" ska får vara ifred."
.
Tvärtom det GH säger är att staten skall sluta vara normbildare. Dvs sluta betala överpriser för skit som ingen vill ha (vad blir det härnäst, villainbrott som konst?). Att betala för saker som folk redan vill ha är inte att bilda normer. Det är att låta folk skapa egna normer utan att lägga sig i men det är just det som kulturvänstern sedan de förläste sig på Adornos antisemitiska arbeten varit LIVRÄDDA FÖR!
.
"GH är ute i farliga tassemarker."
.
Ja, det är enligt Adorno enormt livsfarligt att låta folk bestämma över sina egna liv - Vi måste alienera barnen från föräldrarna i kampen mot "authoritarians" och skulle staten sluta betala för normbrott som enbart gynnar egoistiska normbrytare själva och lägga pengarna på skola, vård, polis, vägunderhåll och betala ungdomar en bra lön för att göra samhället till en bättre plats ja då skulle vi bli nazister hela bunten såklart. Därför måste staten betala kulturvänstern för lite hälsosamt självförakt. Det är ju för "allas bästa"

Bör? Bör inte?

Det finns många sätt att leva ett liv. Det är bra.

För egen del har jag under perioder levt singelliv (det var OK, men hade sina mindre trevliga sidor) och familjeliv (det var OK, men hade också sina mindre trevliga sidor).

Så? Om jag nu skulle lägga ut texten om t.ex. singellivets fördelar framför familjelivets, som jag då själv uppfattat det, är det något som inte bör göras därför att det gör ungdomar förvirrade?

Vem har att avgöra det? Den som står för normen att familjeliv är något man bör ägna sig åt, åtminstone medan barnen är små? Tja, den som står för sådan norm lär väl ha samma rätt att yttra sig som alla andra. Och jag är fri att strunta i det och välja min egen väg. Och tala om varför. Om jag vill.

Staten? Staten kanske bör tillerkännas rätt att diktera vilka livsval och levnadssätt som bör tillåtas lyftas fram som normala? Staten bör kanske se till att "kärnfamiljen lyfts fram som det normala". I normativ mening då, inte statistisk. I konsten. På kultursidorna. I litteraturen. I opinionsbildningen.

Nä, nä, nä.

Absolut inte!

När man som statsråd börjar uttala sig om vad som bör (tillåtas) sägas och om vad som inte bör (tillåtas) sägas är man ute på farliga vägar. Som privatperson har iofs Hr Göran H även han samma rätt att tycka. Men när han börjar antyda politisk reglering av innehållet i konst och kulturdebatt har han definitivt kört i diket.

Ungdom:
.
Det är pinsamt uppenbart du inte har en aning om vad du talar om. De saker vi pratar om blir inte mer frivilliga för dig än vem som levererar ditt kranvatten. Läs på de politiska beslut som tagits i smyg innan du talar.

Erik E: Det var mycket där, men ärligt talat förstår jag inte riktigt huvudbudskapet.

Mitt är
1. Att normer är försök till reglering av människors beteenden, dvs. regler. Och att regler har en form av typen OM vissa villkor är uppfyllda, så bör man handla på ett visst sätt., t.ex. att "om man sätter barn till världen, bör man leva i kärnfamilj" eller "om man är vuxen, bör man försörja sig själv" eller "om man är konstnär, så bör man inte provocera utan i stället försöka skapa något "vackert" ...

2. Sådana regler har olika räckvidd och förekommer litet varstans. Och frågan uppstår då om vilka normer som uppstår och reglerar vanligt folks beteende och hur dessa normer förhåller sig till den s.k. kulturvänsterns försök att hitta på alternativ. Ett av mina påståenden: Vanligt folk struntar högaktningsfullt i ev. normbildningsförsök från den s.k. kulturvänsterns sida. Däremot finns försök till en normbildning i de kretsarna som reglerar vad som bör tyckas och tryckas ...

3. När det gäller nyttomaximering. Nej, vanliga människors liv styrs inte av nyttomaximering. Av en massa olika skäl. Men det är en annan fråga än den om vilka normer som bildas och i olika sociala sammanhang och som påverkar människors beteenden. När det till exempel gäller livsstilsval som familjebildning och så ... Hur som helst torde som sagt kulturvänsterns syn på saken inte särskilt betyda något för vad de vanliga gör ...

4. När det till sist gäller vad GH säger och inte säger är det svårt att tolka hans synpunkter på annat vis än att han menar att politikerna (och därmed Staten) ska lägga sig i vilken konst och kultur som produceras och att han menar att den konst och kultur som produceras bör äga "kvalitet", varmed han tycks mena något tämligen inskränkt ... och därtill inkluderar kriteriet att den konst och kultur som produceras bör vara sådan att de vanliga lämnas ifred i sin vanlighet och inte störs av annat ...

Den där sista hållningen är farlig för ett öppet samhälle.

Mycket farlig.

Och det är min huvudpoäng.

Kort kommentar till Joppe: Jo. Det är oerhört viktigt att det finns utrymme för konst med tanke. Och att man inte reducerar konsten, oavsett om det gäller bild, teater, musik, etc, till att den ska vara dekorativ eller vara av sådan "kvalitet" att den enbart ska stödjas om den stryker "den goda smaken" och "sunda moralen" medhårs.

Då skulle samhället stagnera och stanna av.

Joppe:
.
"De hänvisar till studier där nyfödda flickor hellre tittar på ansikten medan pojkar hellre tittar på en mobiltelefon och drar slutsatsen att det finns könsskillnader och att dessa ska bejakas, istället för att bekämpas. Låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor skulle nog deras slogan kunna vara."
.
Låt människor vara människor skulle deras slogan kunna vara. Då skulle de hamna i direkt konflikt med kommunismens försök att skapa en supermänniska.
.
"Göran Hägglund står inte med som skribent till artikeln, men efter hans tal om kultur och normer är min känsla att han mycket väl skulle kunna vara det. Kulturen ska inte ifrågasättas"
.
Frågan är inte om kulturen skall ifrågasättas, frågan är vilken kultur som skall ifrågasättas? Kommunismen bär ansvaret för iden att det är den västerländska kulturen som skall ifrågasättas men den åsikten hade inte kommunisterna av ren godhet det kan jag garantera.
.
"den ska inte utvecklas eller förändras för vi lever förmodligen i den bästa av världar."
.
Frågan är inte om vi lever i den bästa av världar idag. Frågan är vilket av de existerande alternativen som du tycker är bättre?
.
"Kärnfamiljen är fantastiskt"
.
Nej den är skräp, det är förståss därför alla (inklusive de flesta som försöker inbilla oss de inte gillar den) VÄLJER den. Folk är dumma, det är därför de behöver en kommunistiskt skolad elitöverklass som sitter och bestämmer saker över huvudet på dem utan att de har nåt att säga till om. Är det inte bäst att avskaffa allmän rösträtt också för säkerhets skull? Det är ju för den goda sakens skull, vi kan ju inte riskera det dumma folket röstar FÖR förtryckande strukturer eller hur?
.
"könsnormerna skapar inte längre ett lidande för människor."
.
Frågan är inte om könsnormer är perfekta, frågan är vilken norm vi skall ha istället. Alla normer skapar lidande. Normen social ingenjörskonst ledde i östra europa till massmord, en gigantisk mur och ett angivarsystem kontrollerat av hemliga polisen Stasi. Jag betvivlar könsrollerna skapat mer lidande.
.
"Konstens uppgift ska inte vara att provocera, att utmana, ifrågasätta, att öppna upp slutna rum eller vara kritisk till rådande strukturer. Det svenska samhället kan inte blir bättre, eller snarare behöver inte bli bättre."
.
Den rådande strukturen är just att ifrågasätta, bryta ner och vara negativ klagofull kritiker. Att vara en negativ klagofull kritiker är inte att utmana den rådande strukturen. Det är att FÖLJA den rådande NORMEN. De som blir förtryckta idag är de som vill skapa nåt med substans. Kritikerna utan innehåll är de som dominerar.
.
"Tycka vad man vill om Konstfack men det dagen då konsten i Sverige inte längre ifrågasätter och utmanar kommer jag att sörja."
.
Du menar den dagen konsten i Sverige ifrågasätter NÅT ANNAT än det som reglerna säger man skall ifrågasätta dvs Sverige? Du menar att den dagen som konsten bryter normer istället för följa dem då sörjer du? Ja där ser vi hyckleriet tydligt. Det är bara VISSA normer som konsten bryter mot. Specifikt är det högernormerna. Vänsternormerna däremot säger ingen nåt ont ord såklart. När vänstern sätter normen betraktas inte normbrott som nåt att eftersträva heller.
.
"Att utmana innebär att pröva gränser, gränser som på förhand är omöjliga att förutsäga."
.
Och det är just det som kulturvänstern INTE gör. De har bestämda regler för vad som skall utmanas och vad som man skall hålla tyst om.
.
"Ta Ecco Homo, i utställning som väckt mycket ilska och glädje. Vems gräns ska vi i detta fall följa?"
.
Javisst, Ta även kampanjen mamma, pappa, barn i Stockholms tunnelbana mot homosexuella äktenskapet som också väckt ilska och glädje. RFSU:s anställde ansåg kampanjen inte skulle tillåtas. Skillnaden mellan dessa två är att RFSU vill ha lag MOT vad de inte gillar medan vad GH pratar om är en situation där RFSU betalade pengar till kampanjen mot homosexuella äktenskap och beslutar sig för att de inte längre vill fortsätta göra det.
.
"Gick Ecco Homo över gränsen?"
.
Irrelevant, GH pratar inte om att lagstifta mot Ecce Homo. GH pratar om att människor som inte vill ha Ecce Homo inte tvingas betala löjligt stora summor för den. Två helt olika saker. GH har inte sagt att kulturvänsterns kritikkonst skall förbjudas. Han säger att kulturvänstern om de vill ha den får börja betala själva precis som kampanjen MOT homosexuella äktenskap i T-banan inte kunde kräva sponsring från RFSU.
.
"För några månader sedan hade vi en utställning i Lund av Andres Serrano (A history of sex) som väckte så mycket ilska att några personer tog sig in och förstörde konsten. Var går gränserna? Vem är det som överträder dem? Serrano eller de som förstör konsten?"
.
De som provocerade mest var utan tvivel de som förstörde konsten. Där kan man tala om äkta ifrågasättande och det är också ett utmärkt exempel på varför det är hjärndött att hylla ifrågasättande i sig.
.
"Lars Wilks fick gå under jorden för sina rondellhundar. Är hans hundar konst? Även om de inte står i en konsthall?"
.
Lars Wilks tänjde på kulturelitens regler. Han gjorde visserligen precis som man skall göra (provocerade och ifrågasatte) men det var ju inte Sverige/Väst han ifrågasatte och därmed var det mot normen.
.
"Oavsett vad jag tycker om ovanstående konstnärers arbete eller om eleverna på Konstfack, finns det några beröringspunkter dem emellan som jag uppskattar. Nämligen viljan att ifrågasätta, att vara kritisk, att vilja skapa något mer än bara en vacker bild."
.
Det handlar inte om viljan att skapa något mer än bara en vacker bild. Det handlar om dels oförmågan att skapa vackra bilder och dels om mindervärdeskomplexet till de mycket skickliga konstnärer som skapat så vackra bilder tidigare. Det enda sättet att bli nån har blivit att ge sig på det konventionella. Kritisera och ifrågasätta de gamla mästarna är nåt som vilken amatör som helst kan göra. Det är ingen konst att kritisera. Det krävs varken talang eller hårt arbete. Aspirationen att skapa nåt mer än vackra bilder imponerar mindre när man inser den kommer från personer som inte kan skapa vackra bilder om så livet hängde på det.
.
"I något av inläggen skrivs det om ifrågasättande som bara leder till nonsens klart ska ifrågasättas. Ja, jag håller med. Ifrågasätt så mycket du kan."
.
Fel, vad jag sade var att ogrundat ifrågasättande är inte ifrågasättande. Ogrundat ifrågasättande är nonsens, skvaller. Vad som påstås utan belägg kan avföras utan belägg.
.
"Men Göran Hägglunds inställning är ju att frånta vissa gruppers, personers rätt att ifrågasätta. Han försöker förringa "kulturvänstern" när han säger att dekonstruktion m.m. är vad man i USA skulle kalla Bullshit."
.
Nej GH fråntar ingen rätten att göra nånting. Han talar om att sluta statligt stödja ifrågasättandet. Han talar inte om att lagstifta mot det. Kulturvänstern kan fortfarande ifrågasätta privat, på samma villkor som ALLA ANDRA redan har. Vad kulturvänstern är emot är att bli av med sina fuskfördelar.
.
"Mitt problem med GHs resonemang är att han anser sig ha tolkningsföreträde, det är hans som företräder massan, det vanliga folket. Min inställning är att alla parter behövs för att skapa en livlig debatt."
.
Massan är ju inte en fråga om tolkning. Massan är en fråga om vilka val som statistiskt redan görs. GH har helt rätt när han beskriver hur de flesta lever. T o m bitterfittan har trots sitt tjat själv valt kärnfamiljen.
.
"Ett stagnerat samhälle, oavsett om det gäller kultur, konst eller vetenskap, är ett dött samhälle."
.
Och stagnerat är exakt vad kulturvänstern gjort. Den har stagnerat i konstant kritik.
.
"Om vi nöjer oss med att konstatera att vi är nöjda inser vi inte att alla är inkluderade i detta "vi"."
.
Ingenting inkluderar alla. Poängen är att dagens kulturvänster diskriminerar till antalet många fler människor.
.
"Även om GH skulle företräda massan finns det fortfarande människor som inte passar in i denna mall, som kommer att vara utanför."
.
Och inget hindrar heller de människorna varken från att privat producera eller konsumera sin sverigekritiska kommunistiska västhatar negativism så mycket de vill.
.
"Människor som har all rätt att ifrågasätta den rådande strukturen för att öka sina möjligheter till ett liv med mindre lidande."
.
Det GH säger är att de människorna idag är de ENDA som får tillåtelse att ifrågasätta saker. De har totalt monopol och det GH vill är krossa det monopolet och låta ALLA ifrågasätta saker. Men där har vi kruxet, vissa saker, vissa strukturer vill inte kulturvänstern det skall vara tillåtet att ifrågasätta. Det kulturvänstern vill är att de som vill rikta kritik mot sverige, kritik mot det vanliga och kritik mot väst är de enda människor som har rätt att ifrågasätta nånting.

Ludde
.
1. Nej normer är inte per automatik försök till reglering. Normer är IDEAL som människor vill eller inte vill följa. En norm människor vill följa behöver inte regleras. Exempelvis behöver vi ingen regel som tvingar människor bära jeans. Heller ingen som tvingar tjejer se ut som Britney Spears för det jagar de frivilligt. Hade vi en norm som däremot sade tjejer skall se ut som Rosanne Barr hade tjejer pga nyttomaximering fortfarande hellre sett ut som Britney Spears
.
2. Det spelar ingen roll vad vanligt folk tycker om kulturvänsterns försök att skapa nya normer eftersom kulturvänsterns metoder inte kräver frivillighet. Det vänsterns filosofi säger är att frivilliga val i själva verket är påtvingade och att vänsterns egna påtvingade val är de sanna frivilliga valen. Bland annat genom att ge en falsk bild av hur samhället ser ut med samma principer som magiker använder. Du kan inte "välja" att inte se tricket som magikern vill du ser det.
.
3. Du får gärna ge skälen till att du tror människor inte styrs av nyttomaximering för det statistiken visar är en jordskredsseger för att de gör det. Exempelvis gränsen för föräldrapenningens tak hade stor påverkan på hur mycket tid mannen i familjen tog ut med barnen. Högavlönade män tog ut mer tid men vid en viss lön så sjönk det. direkt sammanstämde denna lön med takets höjd? Är pingviner vita och svarta? Och som sagt det spelar ingen roll om du tycker kulturvänsterns kritik borde ha nån effekt mer än du tycker det inte borde spela nån roll om TV-reklam hade nån effekt.
.
Personerna som utarbetar de här metoderna är helt enkelt mycket smartare än så. De VET dessa saker funkar.
.
4. Det GH menar är inte att staten skall lägga sig i. Tvärtom, staten lägger sig redan i. Vad GH menar är att staten skall lägga sig mindre i och låta marknaden styra mer. Därmed får du såklart högre kvalitet eftersom det inte längre finns incitament för kritisk skräpkonst. Och den okvalitet som hyllas idag på vilket sätt är den mindre inskränkt? Att vara kritisk mot allt vanligt som en skiva som hakat upp sig på vilket sätt är det inte inskränkthet?
.
GH säger inte de vanliga bör lämnas ifred. Vad GH säger är att om vi begränsar kritiken till vad det finns publik för blir de vanliga lämnade ifred automatiskt. Även proffskritikerna behöver äta och slutar de få sponsring för skit så kommer vi att få mer kvalitet. Garanterat. Det är så marknaden funkar.
.
Den där sista hållningen är farlig för ett öppet samhälle.
.
Det är samhället vi har idag som inte är öppet. Det finns ingen tävlan, ingen utveckling. Det finns ett tvång att vara kritisk. Att hitta nåt att såga. Att vara negativ till konventioner. Det är mycket lättare att riva ett hus än att bygga ett hus så husbyggarna har ingen chans. Det tar veckor att bygga ett hus. En dag att riva det. Ingen som bygger hus kommer nån vart. Rivarna däremot är hjältarna. Men de måste riva nya saker hela tiden och de bygger ingentiing. Vad gör vi när alla hus är nerslagna och ingen längre ens vet hur man bygger hus?

Erik E: Jag använder ordet norm enl. angiven definition. Som är den vedertagna. Och som föreskriver vissa handlingar och beteenden framför andra, givet vissa villkor. Och, för att ta ytterligare ett exempel, kan handla att OM du är konstnär, SÅ bör du skapa verk som är dekorativa och stärker den svenska identiteten och gemenskapen ... en underliggande tanke i Hr Göran Hägglunds syn på saken ...

När det gäller den sk. kulturvänsterns konstnärliga agenda och den ev. normbildning den innehåller vad gäller konstens form och innehåll måste jag själv säga att jag inte har någon klar uppfattning om dess enhetlighet. Finns det verkligen ett program? Hur ser det i så fall ut? Vilka företräder det programmet? På vilket sätt exkluderar det andra? - Finns en massa behov av att konkretisera utfallen mot den s.k. kulturvänstern här ...

Du själv verkar vilja släppa konsten och kulturen helt till marknaden. Ge folk det de vill ha (och är beredda att betala för) och inget annat ... Försvåra för "de andra" att komma till tals genom att rycka undan den gemensamma skattefinansieringen för deras verksamhet ... eller ställ krav på dem att de ska producera "kvalitet" av visst innehållsligt slag ... gärna sådant som stärker det svenska kulturarvet ... vad nu det är ...

Tja, det är ju åsikter man kan ha. Och skulle väl kanske i mina ögon vara OK om det nu inte var så att det enligt vad du själv skriver skulle ske i det uttalade syftet att komma åt de misshagliga, de kritiska, de obekväma, de på marknaden icke säljande. Med målet att låta dem dö den ekonomiska sotdödenför att slippa bli exponerad för deras vinklingar och synpunkter ...

Det är inte bra.

Kritik är viktig i ett samhälle. Det gäller kulturen, konsten och vetenskapen. Samhället bör verkar för att många röster kan komma till tals. Bilden av verkligheten blir då rikare och mer sammansatt. Glömda och mindre synliga sprickor i samtiden uppmärksammas. Därför är det väsentligt att även de som inte stryker majoritetssmaken medhårs i syfte att bli kommersiellt gångbara ges möjligheter att verka.

Utan konst och kultur av det slaget blir samhället fattigt.

Och förstockat konventionellt.

Stillastående.

Det är ingen sympatisk hållning i mina ögon. Tvärtom.

Erik E:
"Och om Jennifer Lopez kropp på bild leder till sjukdomen anorexia exploderar på bara några år hos tjejer vilka sjukligheter leder kulturvänsterns affischering av ouppnåeliga ideal till då?"

En stilla undran bara:
Vore det inte ett ännu större problem om Jennifer Lopez rätt att ha en viss kroppstyp skulle motverkas?

Förövrigt har jag inom mina år i utkanten av "konstbranschen" varken sett nån extrem lutning åt vänster, eller nån hypning av normbrytande, eller provokativ konst. Snarare är väl den kultur som lyfts fram, av den "kulturelit" som oftast tillhör samma medelklass som Göran H, oroväckande strömlinjeformad och snäll, bortsett från när media hittar nån som stått och flippat på en bro eller så.
Men då får ju den personen också representera en hel konst- och kulturvärld.

Problemet är kanske att de flesta Svenssons inte är särskilt intresserade av t.ex ny konst och därför inte kan så mycket mer om den än vad expressens rubriker förmedlar. Men GH:s och vissa andras kritik av "kultureliten" blir då enligt mig lite av: "Ryska är inte ett legitimt språk, det är ju bara konstiga ljud och krumelurer."

Jag blir så nyfiken på vad det är som väcker så ont blod i denna fråga.

För det första tänker jag mig att det inte är några enorma summor pengar som staten faktiskt betalar ut till denna kulturvänster. I kulturbudgeten ingår pengar till så många olika institutioner och att alla dessa skulle vara del av en större kommunistisk konspiration ser jag som högst osannolikt. Det skulle vara spännande att höra hur Erik E och andra ser på de uppstoppade giraffernas, på naturhistoriska museet, vilja att införa planekonomi, rasera könsrollerna, krossa kärnfamiljen och uppföra bronsstatyer av sig själva på Sveriges alla torg. Min poäng är den att staten inte betalar ut enorma summor till den klick människor som utmålas som kulturvänster i denna debatt.

Oavsett storleken på summan kan det ju ändå vara intressant att ställa sig frågan huruvida staten ska stödja vissa inriktning på kulturen framför andra, eller om staten ens har där att göra. För mig handlar frågan om något så mycket större än om staten ska stödja kulturvänstern.

En parentes: jag håller med tidigare skribent (Ludde) om hans ifrågasättande av begreppet/gruppen/enhetligheten i "kulturvänstern". Vad är detta? Vem utgör denna grupp? Tycker de lika? Har de samma ambitioner, vill de krossa kapitalet?

Oavsett definition av gruppen eller begreppet, blir frågan i slutändan för mig om staten ska vara en aktiv del i det svenska kulturlivet genom att stödja kulturarbetare eller om kultur ska skapas på marknadens villkor.

För mig är den frågan rätt så enkel. Vill vi ha en mångfald i kulturen krävs det "public servic". Tänk er, hur skulle tv-utbudet se ut utan Sveriges television, eller radioprogrammet. Tänk att när du sitter i bilen och bläddrar mellan kanalerna för att hitta något att lyssna till är det återkommande RixFM, MixMegapol, Lugna Favoriter, Rockballads osv osv att välja på varvat med reklam för än den en produkten än den andra. Tänk er en tillvaro där reklam är ett ständigt inslag, oavsett vad du ska göra.

Jag menar inte att motsatsen är att föredra. Utan reklamkanaler skulle den statligt finansierade kulturen inte heller utvecklas.

För mig är det en självklarhet att våra gemensamma skattemedel till viss del bidrar till att skapa kultur, oavsett ideologi, i vårt samhälle. Lika lite som jag vill hindra den så kallade kulturvänstern från att ta del av dessa pengar, lika lite vill jag förhindra att girafferna på naturhistoriska står kvar på grund av dessa pengar. Det finns ett värde i att kunna bibehålla en mångfald, även om denna mångfald kan tyckas utgöras av enbart kritik eller ifrågasättande av normer, könsroller eller vad det än är som den postmoderna kulturen avser att belysa. Jag tror inte att marknaden har möjlighet att bevara en sådan mångfald. Det är inte möjligt att göra konst och kultur för de "små" grupperna om inte dessa har kapital att bidra med. Kulturen skulle då av marknadskrafterna behöva anpassa sig till den stora massans köpkraft och därmed likriktas till oigenkännlighetens rand.

Tomas Ledin är ett ypperligt exempel. Oerhört populär, lyckas försörja sig på sin musik, drar folk till sina konserter, men mer tom musik får man leta efter. I en recension av hans senaste konsert skrev artikelförfattaren att när TL sjunger om en glass i solen så handlar det verkligen om en glass i solen, varken mer eller mindre. Vad vill jag säga med detta? Jo TL förtjänar sin plats i rampljuset, han lyckas med något som få lyckas med, att skriva musik som tilltalar många. Samtidigt så behövs också kultur av alla de slag som inte tilltalar de många. Som vågar sticka ut, som vågar säga något, som vågar att ifrågasätta och ha en åsikt. En samhälle som utgörs av bara den ena eller andra extremen blir innehållslöst.

Ludde:
.
"Erik E: Jag använder ordet norm enl. angiven definition. Som är den vedertagna. Och som föreskriver vissa handlingar och beteenden framför andra, givet vissa villkor."
.
Javisst, i vanligt språk kallas det dock IDEAL. Hurdan man enligt vissa förväntningar skall/bör vara.
.
"Och, för att ta ytterligare ett exempel, kan handla att OM du är konstnär, SÅ bör du skapa verk som är dekorativa och stärker den svenska identiteten och gemenskapen ... en underliggande tanke i Hr Göran Hägglunds syn på saken ..."
.
Nej, om du är konstnär kan du skapa vilka verk du vill men OM du vill ha betalt av skattebetalarna skall inte dina verk ha som främsta syfte att svartmåla just skattebetalarna. Sverige har inget intresse av att betala dyra pengar för att svartmåla Sverige. Det finns inga bevisade eller bekräftade fördelar av det heller utan det gynnar enbart andra länder. Så kan man sammanfatta GH. Han säger konstnärer får måla vad de vill. Låt dem måla hakkors om så är men säg inte skattebetalarna skall ha notan. Eller ge notan till skattebetalarna i det land som konstnären gillar om denne nu har sån aversion mot Sverige som bara måste uttryckas.
.
"När det gäller den sk. kulturvänsterns konstnärliga agenda och den ev. normbildning den innehåller vad gäller konstens form och innehåll måste jag själv säga att jag inte har någon klar uppfattning om dess enhetlighet."
.
Det beror på genialiteten hos kulturvänstern i det att den inte säger ett ord om vad det är för normer den VILL ha. Det enda den gör är smutskastar det existerande. Vad vi får istället är det upp till kulturvänstern själva att helt utan demokratisk debatt bestämma.

"Finns det verkligen ett program? Hur ser det i så fall ut? Vilka företräder det programmet? På vilket sätt exkluderar det andra?"
.
Ja det finns ett program. Programmet ser förutsägbart ut. Alla delar av västerländsk kultur som getts skulden för att vara i vägen för den önskade kommunistiska förändringen har blivit måltavlor för svartmålning i modern tid, familjen, demokratin, vetenskapen, objektiviteten, logiken allting är bara skit. Programmet företräds av kulturvänstern. Programmet är kulturrasistiskt mot västvärlden eftersom det inte alls tillämpar samma norm på andra kulturer. Samma diskriminerande syn tillämpad av nazister på turkar skulle betraktas som rasism.
.
"Finns en massa behov av att konkretisera utfallen mot den s.k. kulturvänstern här ..."
.
Varför det? Kulturvänstern har inte behövt konkretisera en enda av sina åsikter. De tas sedan länge för givna trots att ingen kan besvara varför eller ge en källa som bevisar de vet vad de talar om.
.
"Du själv verkar vilja släppa konsten och kulturen helt till marknaden. Ge folk det de vill ha (och är beredda att betala för) och inget annat ..."
.
Nej långtifrån. Kulturkritiken är sedan länge en permanent del av marknaden. Varenda film gjord i Sverige sedan 90-talet är ex. en del denna usla agenda. Jag kan inte komma på en enda svensk film som inte försökte omvända mig till samma skit. Det är som om det sitter nån vid central position och bara släpper igenom filmer som har "rätt jantebudskap" rollen Gunwald Larsson är väl enda undantaget i hela filmsverige? Tror du det är en tillfällighet att bägge skådisarna blev vald sexigaste mannen i Sverige?
.
"Försvåra för "de andra" att komma till tals genom att rycka undan den gemensamma skattefinansieringen för deras verksamhet ..."
.
De andra? För det första är "de andra" de enda som kommer till tals idag. För det andra så är de andra ingen liten stackars svag utkantsgrupp utan majoriteten av etablissemanget. Det är skrattretande att normen att endast den svaga får yttra sig att de måste utmåla sig själva som de svaga "andra" för att själva kunna agera.
.
eller ställ krav på dem att de ska producera "kvalitet" av visst innehållsligt slag ... gärna sådant som stärker det svenska kulturarvet ... vad nu det är ..."
.
Ja varför gör vi inte ett riksdagsbeslut på att tre kronor skall slå pucken i egen kasse också när vi ändå håller på att förespråka kulturell självutplåning? Hur kommer det sig att det finns två tillåtna kulturyttringar i Sverige? TVÅ.... Så generösa kulturvänstern var men varför inte avskaffa de två också? Tja troligen så ser inte kulturvänstern Ibra som svensk så att han hyllas är ju helt legalt även om det är i den främsta symbolen för förtryck som existerar, landslaget (nationalism skrämmer vänstern mer än allt annat). Varför hockeyn fått vara ifred så länge har jag inget svar på. De anser antingen hockeyn är ofarlig eller så ansåg de inte de var starka nog att ge sig på Sveriges kulturella nationalexport nummer ett.
.
"Tja, det är ju åsikter man kan ha. Och skulle väl kanske i mina ögon vara OK om det nu inte var så att det enligt vad du själv skriver skulle ske i det uttalade syftet att komma åt de misshagliga, de kritiska, de obekväma, de på marknaden icke säljande."
.
Det handlar inte alls om att komma åt nån, Det handlar om att avsluta de kritiska, obekväma och misshagliga, pessimistiska och öppet västhatiska personernas totala dominans och diktatur och underställa dem samma villkor som alla andra fått stå ut med hela tiden. Det handlar alltså om att sluta särbehandla och favorisera.
.
" Med målet att låta dem dö den ekonomiska sotdödenför att slippa bli exponerad för deras vinklingar och synpunkter ..."
.
De har inga synpunkter, de slutade för länge sedan i och med vissa länders fall att vara konstruktiva. De försöker ingenting idag, ingen vet vad de ens vill ha för samhälle det enda de sedan länge gör är sysslar med smutskastning av demokrati, objektivitet, sanning och kärnfamiljen.
.
Det är inte bra.
.
Inte bra för vad?
.
"Kritik är viktig i ett samhälle."
.
Kritik är viktig för vad?
.
"Det gäller kulturen, konsten och vetenskapen. Samhället bör verkar för att många röster kan komma till tals."
.
Där har vi en norm igen, Samhället BÖR, vems norm är det och vad är syftet med den? Du säger kritik och ifrågesättande (av normer) är viktig. BRA. Det är just vad jag gör nu. Jag ifrågasätter och kritiserar normer.
.
"Bilden av verkligheten blir då rikare och mer sammansatt."
.
Den blir också mer felaktig vilket är avsiktligt och behandlas i grundkursen för propaganda på högskolan. Kritikens syfte är varken att skapa en sann eller korrekt bild av verkligheten. Så medan du får en rikare bild av samhället får du också en helt felaktig bild av samhället.
.
"Glömda och mindre synliga sprickor i samtiden uppmärksammas."
.
Och flera av de sprickorna existerar inte utan uppmärksammas för att deras existens hjälper agendan.
.
"Därför är det väsentligt att även de som inte stryker majoritetssmaken medhårs i syfte att bli kommersiellt gångbara ges möjligheter att verka."
.
Du har inte gett ett enda argument för att detta skall vara bra för oss och som sagt bra till vad förresten? Vad är syftet? Jag vet det mesta om vad de saker vi har idag har för syfte och sålunda vet jag också att den som vill avskaffa dem vill uppnå ett annat syfte. Men vilket syfte är det som man försöker uppnå egentligen?
.
"Utan konst och kultur av det slaget blir samhället fattigt."
.
Enligt vem och vad bekräftar det påståendet?
.
"Och förstockat konventionellt."
.
Dagens samhälle är förstockat konventionellt i en konvention av kritik.
.
"Stillastående."
.
Dagens samhälle är redan kulturellt stillastående. För att vara kritisk måste man ha nåt att kritisera men när alla är kritiska, normen är kritik och etablissemanget kritiskt finns ingen utveckling alls. Det enda kritikerna kan göra är sitta och om-analysera forna tider. De har ju ingen ny kulturell artefakt att analysera för ingen skapar sådana längre. Du kanske tycker att hitta nya sätt att kasta skit på 50-talet är givande men att påstå vi rör oss framåt genom att kritisera 50-talet med exakt samma argument (bara nya ord) som kommunisterna hade på storhetstiden är skrattretande.
.
Som Cristopher Lasch skriver, de nya värderingarna lever enbart av att dekonstruera det redan existerade (skapat av personer med gamla värderingar). Dvs utan personerna med gamla värderingar som skapade saker är kritikerna lika värdelösa som ett sandkorn på en sandstrand. Deras egen skapelseförmåga är NOLL. De lever bokstavligen av att andra inte var lika begränsade som de själva.
.
"Det är ingen sympatisk hållning i mina ögon. Tvärtom."
.
Frågan är inte om existerande hållning är sympatisk. Frågan är vad vi får istället. Det är det som är hela poängen här. De som kritiserar svenska kulturen stödjer per defintion automatiskt en annan kultur. VILKEN undrar jag? Jag är trött på att höra vad de inte gillar. Om de hatar Sverige så mycket vill jag veta vilka länder de tycker är bättre. Och gärna varför de inte redan bor där om nu ett land med svensk kultur stör dem så mycket.

"En stilla undran bara: Vore det inte ett ännu större problem om Jennifer Lopez rätt att ha en viss kroppstyp skulle motverkas?"
.
Det är ingen som diskuterar Jennifer Lopez rätt att ha vad för kropp hon vill. Vad som diskuteras är vad det får för effekt att pumpa in pengar i att sprida hennes personliga kropp som universell värdering som alla andra skall tvingas försöka uppnå. Jag struntar väl i hur din personliga relation ser ut men jag är trött på att se propagandafilmer (komedier) som visar samma fyra karaktärer som kulturvänstern tycker människor skall leva efter. Jag är trött på att unga killar som ber om ursäkt för sin existens framställs som ideal. Titta han VÅGAR gråta, åhh så coolt jag önskar jag var som han.
.
"Förövrigt har jag inom mina år i utkanten av "konstbranschen" varken sett nån extrem lutning åt vänster, eller nån hypning av normbrytande, eller provokativ konst."
.
Har du läst nån av böckerna som berättar hur innehållet skall se ut? Vänstern baserar sina åsikter på marx ekonomiska teorier men vad du kanske inte vet är att man använde Freud för att skapa en kulturell variant. Därav orsaken det ständiga argumentet att alla som är emot vissa åsikter bara är rädda. Då behöver man inte debattera för man har ju redan förklaringen. Det var inte vad som debatterades som var utan belägg, det var inte forskingen som var obefintlig och vinklad. Nej det är såklart de ANDRA som är rädda (observera att när de andra är de rädda så är det inte de andra som skall ha statligt stöd såklart, de andra måste vara rätt "andra" för att reglerna skall gälla)
.
"Snarare är väl den kultur som lyfts fram, av den "kulturelit" som oftast tillhör samma medelklass som Göran H, oroväckande strömlinjeformad och snäll, bortsett från när media hittar nån som stått och flippat på en bro eller så."
.
Snäll mot vad? Du frågade mig några rader ovan vad svenska kulturarvet är för nåt. Hur vet du hur konsten behandlar svenska kulturarvet om du inte enligt egen utsago vet ens vad det är?
.
"Men då får ju den personen också representera en hel konst- och kulturvärld."
.
Mer kulturvärlden än konstvärlden isåfall. Poängen är ju inte att kulturvänstern är intresserade av konst eller kultur. Poängen är att de ser dem som strategiskt viktiga redskap för förändring.
.
"Problemet är kanske att de flesta Svenssons inte är särskilt intresserade av t.ex ny konst och därför inte kan så mycket mer om den än vad expressens rubriker förmedlar."
.
Vad kan det bero på att de flesta svenssons inte är särskilt intresserade av ny konst? Kan det bero på att svenssons om de vill ha forskning går till forskare och inte till konstnärer som i brist på talang inbillat sig de är forskare vars uppgift är att avslöja, ifrågasätta och blottlägga?
.
"Men GH:s och vissa andras kritik av "kultureliten" blir då enligt mig lite av: "Ryska är inte ett legitimt språk, det är ju bara konstiga ljud och krumelurer."
.
Knappast, CH:s poäng är snarare att medan ryska tillhör den ryska kulturskatten så tillhör svenska den svenska kulturskatten. Kulturvänsterns normer däremot har inget ursprung att tala om. I många fall vet vi inte ens vilka de är eftersom det enda som diskuteras är allt kulturvänstern inte gillar.

Erik E: Man anar ett underliggande tema i dina ordkaskader. Ett tema som jag inte känner mig helt bekväm med. Ett tema som går ut på att kritik - konstnärlig eller annan - mot Sverige och den svenska kulturen är fel och inte bör (få) förekomma. I alla fall inte bekostat av skattemedel. Dessutom hävdar du att kritik mot "den svenska kulturen" per definition innebär att man stödjer "en annan kultur". (Och de som då ägnar sig åt sådant är "kulturvänstern", som är kommunistisk och hatar altt västerländskt ... som familjen och demokratin och anständigheten och den goda smaken och moralen och De Traditionella Värdena ...)

Själv är jag inte riktigt med. Inte när det gäller vilka som utgör kulturvänstern. Inte när det gäller deras "kommunistiska" agenda. Inte när det gäller beskrivningen av en pågående "smutskastning av demokrati, objektivitet, sanning och kärnfamiljen" ...

Jaha?

Och?

Vad för konst vill du ha? Man anar att den inte bör vara vänstervriden ... och att den bör hylla demokrati, objektivitet, sanning och kärnfamiljen ...

Se där, ett Konstpolitiskt Program ... som man då anar att Staten bör fixa fram förutsättningar för, så att det kan realiseras ...

Men?

Så var det naturligtvis det där med ett öppet samhälle ... ett där flera olika perspektiv finns ... ett där synpunkterna på innebörden i de fina orden varierar, skiljer sig, är olika ....

En konst som stärker demokratin? - Jo, det kan man leva med ...

Men är det en konst som hyllar kärnfamiljen? ... eller "objektiviteten"? ... eller "sanningen"? ... eller "den svenska kulturen"?

Det sköna? Det sanna? Det goda?

Världen är i vissa avseenden ful. Så ock Sverige. Och den svenska kulturen ...

Bra är om konsten kan få oss att upptäcka sådant ... om bilden inte blir tillplattade och enfaldig ... på det sätt den blir om dess form och innehåll dikteras utifrån "den goda smaken", "den sunda moralen" eller marknadens minsta gemensamma nämnare ...

"Det behövs säkert både poesi och propagandamusik .."

Och mer än så ...

Erik E: du verkar ha blandat ihop mig med nån annan....jag har inte pratat om nåt svenskt kulturarv...

Att de flesta inte är intresserade av ny konst handlar väl mest om att det i viss mån är ett specialintresse. Precis som ryska.
Att folk skulle lära sig ryska för att det är en kulturskatt är väl att ta i? Det handlar väl snarare om att kunna kommunicera?
Och precis som i konsten kan inte alla kommunicera på samma plan...
Ska staten sponsra ryskutbildning?

Hjalmar den onde.
.
"I kulturbudgeten ingår pengar till så många olika institutioner och att alla dessa skulle vara del av en större kommunistisk konspiration ser jag som högst osannolikt."
,
Det är ingen konspiration. Det är inte ens nån samordning. Det behövs ingen efter värderingarna anses så självklara ingen ställer svåra frågor. De gör alla för sig vad de lärde sig som unga när marxism var högsta mode i utbildningarna som utbildade de som idag är anställda inom just institutionerna. Problemet är att när de var unga var de rebeller och hade nåt att göra uppror mot. Vad för syfte deras radikalism har idag verkar ingen ha en aning om. Inte ens fd radikaler kan förklara för mig vad det är bra till. i en bok berättar en fd marxist att många av dagens marxister slutade tro på verkligheten och att postmodernismen är den logiska uppföljningen. Allt är konstruktioner. Är det en ny eller ovanlig åsikt idag?
.
"Det skulle vara spännande att höra hur Erik E och andra ser på de uppstoppade giraffernas"
.
Sist jag kollade så kommer giraffer från Afrika så den som vill kan säkert slänga in lite postkoloniala skam och skuldkänslor där även om ett specifikt exempel saknar betydelse i dagens hegemoni av dumheter som är vårt arv sedan debatten som menade vi skulle ha en administrativ vetenskap, en teknisk och en emancipatorisk.
.
"Min poäng är den att staten inte betalar ut enorma summor till den klick människor som utmålas som kulturvänster i denna debatt."
.
Poängen är att staten inte betalar ut summor till alla. Vill du försörja dig så bli kulturradikal är budskapet. En kollega till mig skriver i detta nu på ett arbete där man skall hylla intersektionalitet.
.
"Oavsett storleken på summan kan det ju ändå vara intressant att ställa sig frågan huruvida staten ska stödja vissa inriktning på kulturen framför andra, eller om staten ens har där att göra. För mig handlar frågan om något så mycket större än om staten ska stödja kulturvänstern."
.
Staten stödjer redan vissa mer än andra. Frågan är på basis av vilka argument staten stödjer rätt part isf?
.
"En parentes: jag håller med tidigare skribent (Ludde) om hans ifrågasättande av begreppet/gruppen/enhetligheten i "kulturvänstern". Vad är detta? Vem utgör denna grupp? Tycker de lika? Har de samma ambitioner, vill de krossa kapitalet?"
.
De använder inte ens ordet kapitalet nuförtiden. Det är patriarkatet de vill krossa numera.
.
"Oavsett definition av gruppen eller begreppet, blir frågan i slutändan för mig om staten ska vara en aktiv del i det svenska kulturlivet genom att stödja kulturarbetare eller om kultur ska skapas på marknadens villkor."
.
Och där blir svaret ja, ok men varför skall staten stödja just samma gamla kulturradikalism som vi drunknat i åratal i? Vad bidrar den med? Debatter om Nogger black är det vad vi skall ha kulturvänstern till?
.
"För mig är den frågan rätt så enkel. Vill vi ha en mångfald i kulturen krävs det "public servic". Tänk er, hur skulle tv-utbudet se ut utan Sveriges television, eller radioprogrammet."
.
Utan SVT SR skulle vi som Paolo Roberto påpekade ha betydligt mindre propagandautrymme för extrema vänsterqueerideer.
.
"Tänk att när du sitter i bilen och bläddrar mellan kanalerna för att hitta något att lyssna till är det återkommande RixFM, MixMegapol, Lugna Favoriter, Rockballads osv osv att välja på varvat med reklam för än den en produkten än den andra. Tänk er en tillvaro där reklam är ett ständigt inslag, oavsett vad du ska göra."
.
Jag får lika mycket reklam på SR, skillnaden är att SR gör reklam för politisk ideologi och jag tror faktiskt reklam för en tvål jag kan välja att köpa eller inte köpa är betydligt mindre skadlig än den ideologi som bär ansvar för skapandet av kriscentran för män.
.
"Jag menar inte att motsatsen är att föredra. Utan reklamkanaler .
skulle den statligt finansierade kulturen inte heller utvecklas."
.
Staten finansierar ju ingen svensk kultur (riktigt vilket land vars kultur som finansieras framgår ej. Det enda vi får är antikultur. Dessa människor är väldigt noga med att inte säga vad de står för. FI:s medlemmar försade sig på sitt första möte när de sade de skulle krossa kapitalismen. En driftig reporter frågade "vad skall vi ha istället" Fi:s medlem baras krattade.
.
"För mig är det en självklarhet att våra gemensamma skattemedel till viss del bidrar till att skapa kultur, oavsett ideologi, i vårt samhälle."
.
Idag så vet ingen vilken kultur de skapar eftersom normen är att vara kulturradikal. vilket kräver man har nåt existerande man kan kritisera men som inte i sig skapar nånting.
.
"Det finns ett värde i att kunna bibehålla en mångfald, även om denna mångfald kan tyckas utgöras av enbart kritik eller ifrågasättande av normer, könsroller eller vad det än är som den postmoderna kulturen avser att belysa. "
.
Om mångfalden bara består av kritik är det inte mångfald utan enfald.
.
"Jag tror inte att marknaden har möjlighet att bevara en sådan mångfald. Det är inte möjligt att göra konst och kultur för de "små" grupperna om inte dessa har kapital att bidra med."
.
De gör inte kultur, att såga kultur är inte att göra kultur mer än att riva ett hus är samma sak som att vara arkitekt.
.
"Kulturen skulle då av marknadskrafterna behöva anpassa sig till den stora massans köpkraft och därmed likriktas till oigenkännlighetens rand."
.
Till skillnad från dagens löjligt enformiga kritik? Please!
.
"Tomas Ledin är ett ypperligt exempel. Oerhört populär, lyckas försörja sig på sin musik, drar folk till sina konserter, men mer tom musik får man leta efter. I en recension av hans senaste konsert skrev artikelförfattaren att när TL sjunger om en glass i solen så handlar det verkligen om en glass i solen, varken mer eller mindre."
.
Ja och vilken katastrof det är att folk sjunger om kärlek, glass och sköna dagar, om han åtminstone var såpass "djup" att han slängde in lite referenser till artikelförfattarens egen favoritdrog. Då hade inte musiken varit lika tom eller hur? För det är ju vad rescenterna försökera göra. Få artisterna bli lika beroende av knark som påfallades stor del av svenska författarna själva visat sig vara. Ämnet var uppe på SVT debatt och det var verkligen en väckarklocka för vilken sorts människor som sitter på tidningarna idag.
.
"Vad vill jag säga med detta? Jo TL förtjänar sin plats i rampljuset, han lyckas med något som få lyckas med, att skriva musik som tilltalar många."
.
TL behöver inte förtjäna nån plats i rampljustet punkt. Han behöver ingens godkännande. De enda som ens har nåt att hämta i att kritisera ledin är svenska standupkomiker, I övrigt klarar han sig bra på att underhålla publiken. Hans musik är inte djup? So what? Hans musik har inget behov att vara djup heller. Jag gillar inte ens Ledin men att lyssna på obefogat trams gillar jag ändå mindre.
.
"Samtidigt så behövs också kultur av alla de slag som inte tilltalar de många. Som vågar sticka ut, som vågar säga något, som vågar att ifrågasätta och ha en åsikt. En samhälle som utgörs av bara den ena eller andra extremen blir innehållslöst."
.
Våga sticka ut? När alla sticker ut på samma sätt gör ingen det. Vågar säga nåt? De vågar ju alla bara säga samma sak. Vågar att ifrågasätta och ha en åsikt. På vilket sätt har de en åsikt när det enda de gjort är plankat Adornos förvirrade studie av antisemtism och applicerat samma psykoanalytiska trams på fantiserade strukturer? Du säger det är viktigt att kritisera fär att uppnå rikedom. Det är fascinerande nära exakt vad Adorno skrev. Det är viktigt att uppmuntra till kritik för att undvika "authoritarians" du pratar om minoriteter. Det gjorde marxisterna också. De ansåg arbetarklassen var till ingen nytta (förborgerligad) längre och letade nya "minoriteter" att tvinga in i fantiserade konflikter mot inbillade verkligheter (strukturer/paradiigm)

(Erik E har skrivit ett långt inlägg med mitt namn längst upp, men inget av det han kommenterar är något jag skrivit...
Vad ska jag göra?
Menar han kanske Hjalmar Den onde PUNKT? Typ att han inte vill prata med mig mer?
eller har han bara blandat ihop namn igen?
What to do? Man vill ju inte göra en social blunder och prata med nån som inte vill...)

Hjalmar Den Onde: Sidan är väl öppen, så skjut in dig på de sakfrågor du vill kommentera och gör det ...

Hjalmar den onde:
.
Jag har skrivit till flera personer. Såvitt jag kan se så skrev jag svar på ditt #36 i mitt #39 (början om J Lo) sedan kan jag mycket väl ha råka skrivit fel namn (alt+c) överst på nåt annat inlägg men det om kulturbudgeten skrev ju du #35 och besvarades av mig i #42, hoppas detta klarar upp ev osäkerheter.

En kort fråga till Erik E:

Min bild av dig är att du tycker att kritik bara ska framföras om man samtidigt kan erbjuda ett alternativ. Stämmer det? Oavsett, vill du utveckla?

Det finns så många sätt att försöka förstå samhällsutveckling, kulturförändringar och allt annat vi försöker få in i den här diskussionen. Jag har en känsla av att vi hittills utgår ifrån antingen eller. Antingen är det kulturvänsterns normer som ska gälla eller "de andra" (vilka nu dessa är?). Jag ser det inte så. Det är kulturer i kulturen som möter varandra, hör varandras frågor och kritik, väljer att ta till sig vissa delar och struntar i andra. Det sker ett kontinuerligt utbyte mellan olika delar (om det ens är olika delar, de kanske bara är olika sätt att förhålla sig till samma frågor) av samhället.

Mitt svar på frågan ovan är att alla, inklusive kulturvänstern, har rätt att kritisera även om man inte har ett färdigt alternativ. Jag tror inte någon nånsin kommer att ha ett färdigt alternativ. Varken du eller kulturvänstern. I vår diskussion här har jag försökt förstå men även varit kritiskt mot ditt sätt att resonera i ett försök att hitta min förståelse, något som påverkas av det du och andra skriver här.

Debatten blir ofta polariserad, enligt mig, just på grund av att det är så många som tror sig ha svaret. Att om vi bara gör på det ena eller andra sättet så kommer det bli ett fantastiskt resultat. Fallet från den höga hästen blir då långt.

Ludde:
.
"Erik E: Man anar ett underliggande tema i dina ordkaskader. Ett tema som jag inte känner mig helt bekväm med."
.
Frågan är isåfall vad som får dig att känna dig så bekväm med dagens kulturvänsters underliggande tema av negativism (som Sternfelt och Thomsen kallar det) men troligen är det bara vana.
.
"Ett tema som går ut på att kritik - konstnärlig eller annan - mot Sverige och den svenska kulturen är fel och inte bör (få) förekomma. I alla fall inte bekostat av skattemedel."
.
Jag har inte sagt att det inte bör få förekomma. Jag har sagt det finns ingen orsak att vi skall eftersträva att ha så mycket av det som vi har idag för det ger oss ingenting tillbaka. Det är som att sita och skära sig med kniv. Det finns de som vill syssla med det men det har ingen positiv effekt och flera negativa.
.
"Dessutom hävdar du att kritik mot "den svenska kulturen" per definition innebär att man stödjer "en annan kultur"."
.
Det gör det. Du kan aldrig kritisera ett befintligt alternativ utan att det gynnar ett annat alternativ, Vetenskapligt skulle vi illustrera det med att varje teori har trovärdighetspoäng och kritik sänker den poängen.
.
"(Och de som då ägnar sig åt sådant är "kulturvänstern", som är kommunistisk och hatar altt västerländskt ... som familjen och demokratin och anständigheten och den goda smaken och moralen och De Traditionella Värdena ...)"
.
Kulturvänstern är idag inte kommunistisk. Den är grundad i kommunismen men kommunismen förlorade för ett antal år sedan och finns inte som alternativ längre för dem. Kulturvänstern är idag postmarxistisk och tenderar luta mest åt postmoderna auktoriteter.
.
"Själv är jag inte riktigt med. Inte när det gäller vilka som utgör kulturvänstern. Inte när det gäller deras "kommunistiska" agenda. Inte när det gäller beskrivningen av en pågående "smutskastning av demokrati, objektivitet, sanning och kärnfamiljen" ..."
.
Den moderna kulturvänstern har ingen kommunistisk agenda. Det finns ingen sådan agenda man kan ha idag för kommunismen precis som nazismen existerar inte längre som alternativ. Den kan möjligen vara juche om de nu skulle tycka framtiden finns i Nordkorea :D. Men det enda kommunismen har med kulturvänstern att göra är att de fortfarande utgår från deras kulturella utlöpare och därmed har samma värderingar.
.
"Vad för konst vill du ha?"
.
Det får vara vilken konst som helst som har innehåll för min del. Så länge konsten inte har som syfte att provocera och få mig att må dåligt så struntar jag i den exakta utformningen. Det kan bra konstnärer betydligt bättre.
.
"Man anar att den inte bör vara vänstervriden ... och att den bör hylla demokrati, objektivitet, sanning och kärnfamiljen ..."
.
Nej den skall givetvis vara full av hakkors, hylla ond bråd död och föreställa saker som äcklar människor för det är konstens sanna syfte, att skapa negativa känslor. Som om vi inte hade nog av den varan redan. Nejdå mer behöver vi.
.
"Se där, ett Konstpolitiskt Program ... som man då anar att Staten bör fixa fram förutsättningar för, så att det kan realiseras ..."
.
Ett konstpolitiskt program som säger konst är till för att få människor att må bra. Ja en katastrof, precis som Tomas Ledins texter. Att sjunga om glass, oförsvarbart. Det är knark och död och skit man skall sjunga om.
.
"Så var det naturligtvis det där med ett öppet samhälle ... ett där flera olika perspektiv finns ... ett där synpunkterna på innebörden i de fina orden varierar, skiljer sig, är olika ...."
.
Det är intressant du pratar om ett öppet samhälle med flera olika perspektiv då det enda perspektiv vi har idag är det negativa och kulturadikala.
.
"En konst som stärker demokratin? - Jo, det kan man leva med ..."
.
Demokratins paradox, den kan demokratiskt avskaffas,
.
"Men är det en konst som hyllar kärnfamiljen? ... eller "objektiviteten"? ... eller "sanningen"? ... eller "den svenska kulturen"?"
.
Måste den hylla, räcker det inte bara med att den inte har som syfte att få folk att må dåligt över de där sakerna?
.
"Det sköna? Det sanna? Det goda?"
.
Eller nåt annat som får folk att må bra. Det finns många alternativ när man tar bort dagens dominanta norm att syftet är att provocera.
.
"Världen är i vissa avseenden ful. Så ock Sverige. Och den svenska kulturen ..."
.
Ful är något relativt till vad som inte är det. Om vi skall ha en åsikt att Sverige är det fula i världen vill jag också veta vad som är mindre fult så jag kan jämföra på egen hand och bilda en egen uppfattning.
.
"Bra är om konsten kan få oss att upptäcka sådant ... om bilden inte blir tillplattade och enfaldig ... på det sätt den blir om dess form och innehåll dikteras utifrån "den goda smaken", "den sunda moralen" eller marknadens minsta gemensamma nämnare ..."
.
Den blir ju ändå mer enfaldig om den dikteras från den dåliga smaken och den negativistiska åsikten att bara nåt står ut är det i sig bra.
.
"Det behövs säkert både poesi och propagandamusik .."
.
Ja, men vad som inte behövs är högbetalda mistlurar. Vi behöver inte något som irriterar oss dagarna i ända. Det är helt enkelt inte bra för oss och om vi betalar dyra pengar för nåt som är dåligt för oss är frågan vad för prioritering det rör sig om.

Problemet med din och GHs hållning är att ni söker diktera konstens form och innehåll med utgångspunkt i egna personliga preferenser ... dvs. bort med sånt just ni inte gillar ...

En minst sagt problematisk hållning för oss andra, som kanske gillar det ni inte gillar.

Ludde:
.
"Problemet med din och GHs hållning är att ni söker diktera konstens form och innehåll med utgångspunkt i egna personliga preferenser ... dvs. bort med sånt just ni inte gillar ..."
.
Det där stämmer inte alls. För det första har jag inte sagt vad jag gillar så du kan omöjligen veta min personliga preferens. För det andra så utgår jag inte från vad jag gillar, jag utgår från marknaden den styr inte jag över. Tillfrågad hurdan konsten skulle vara så poängterade jag vidare att jag ansåg konstnären den bäst lämpade att bestämma formen. Avslutningsvis det jag sade var att vad som helst dög så länge det fick folk att må bra och inte var till för att provocera. Att må bra är en universell mänsklig preferens, inte min personliga. Och för övrigt kulturvänstern vill också själva må bra. Det är bara det att de struntar i om alla andra gör det eftersom de tycker ändamålen helgar medlen.
.
"En minst sagt problematisk hållning för oss andra, som kanske gillar det ni inte gillar."
.
Det beror på om du menar att a) du personligen inte gillar att må bra eller b) att du menar att det du mår bra av är att se andra må dåligt eller c) att du anser konsten skall vara till för att provocera och ifrågasätta oavsett om du mår bra av det eller inte för att ändamålen helgar medlen.
.
Vidare så är inte välmående en personlig preferens hos nån. Det är den generella värderingen människor har. Sedan finns det några få med väldigt dålig självkänsla som inbillar sig de mår bra av att må dåligt och som därför eftersträvar att må dåligt för de tycker inte de förtjänar bättre men de behöver inte stöd att uppnå det målet. De behöver professionell hjälp.

För mig är det fortfarande oklart vad som kritiseras - sexualitet, kulturjournalister, skattepolitik eller specifika konstnärliga verk? Jag tror inte man har satt sin fot i ett museum de senaste 25 åren om man tror att samtida konst bara är ute för att provocera.